follicum

Follicum – något för oss med dålig hårgenetik?

Ticker: FOLLI
Lista: Aktietorget
Börsvärde: 63 mkr
Bransch: Biotech

För oss med dålig hårgenetik så kan det förstås vara läge att titta på olika alternativ för att avhjälpa detta. Ett bolag som är i branschen för att kontrollera hårväxt är Lundabaserade Follicum som jag tidigare träffat vid 2 tillfällen. Inför Follicums stundande emission tänkte jag att jag ska lära känna vd Jan Alenfall lite bättre och försöka förstå deras verksamhet lite bättre.

Först ut Jan, kan du inte börja med att kort berätta vad Follicum gör?

Follicum är ett Biotechbolag grundat i Lund som forskar och vidareutvecklar peptider som tagits fram från ett kroppseget protein. Små fragment dvs mindre delar av ett protein kallas peptider. I dagsläget fokuserar vi utvecklingen på en peptid som visat lovande resultat på reglering av hårtillväxt i prekliniska försök. Substansen har tagit steget in i klinisk utveckling och testas nu i en fas I/IIa-studie där fas I-delen nyligen har avslutats utan några negativa effekter.
Hur föddes egentligen Follicum? Vart kommer idén ifrån?
Follicum bygger på en upptäckt från forskning inom ett helt annat område. I samband med forskning om behandling av åderförkalkning upptäckte man av en slump att ett kroppseget protein som modifierats något ledde till en markant ökad hårtillväxt efter att ha injicerats i hud på möss.

En annan intressant sak är era studier hittills visat på både en ökning i hårväxt och en hårborttagande förmåga. Kan du berätta lite om detta och vad det egentligen betyder?

Det handlar om att vi ser olika effekter beroende på vilken preklinisk modell vi använder oss av. De försök som ledde till själva upptäckten att proteinet påverkar hårtillväxten gjordes på möss. Efter att ha gjort flera studier på möss och testat en serie med mindre delar av proteinet (peptider) observerade vi tydliga effekter att dessa substanser kraftigt stimulerade hårtillväxten. Musens hårväxt är väldigt lik människans i många avseenden och används ofta som preklinisk modell för att studera hur substanser kan påverka hårväxt.
När experiment senare gjorde på mänsklig vävnad som behandlades med vår peptid, tex på hudbiopsier eller isolerade hårsäckar, så var effekten i stället att behandlingen markant hämmade hårväxten. Detta kunde också senare bevisas i en modell som är så lik en klinisk studie man kan komma – vi behandlade human hud som transplanterats till SCID-möss (möss som har försvagat immunförsvar vilket leder till att human hud kan växa som om det vore musens egen hud). På så vis kunde vi upprepa resultaten och se en kraftig hämning av hårväxten. Vi blev naturligtvis initialt förvånade över att effekten i mänskliga modeller skilde från resultaten från möss, men det är inte ovanligt att se detta i forskning när man jämför olika modeller. Med tanke på de observerade resultaten är den kliniska studie som nu pågår därför designad så att vi kan mäta båda effekterna – stimulering och hämning.

Detta innebär förstås att ni i dagsläget har två potentiella marknader, både hårborttagning och mot håravfall. Hur stora är dessa marknader idag?

Båda marknaderna är mycket stora och intressanta ur vårt perspektiv.
För hårborttagning finns det dessutom två olika marknader, dels den medicinska och dels den kosmetiska. Siffror från 2011 visar att marknaden för medicinska hårborttagningsprodukter enbart i USA, där 8-10 % av den kvinnliga befolkningen drabbas, uppgick till 250-500 miljoner dollar (USD). Den totala marknaden för alla metoder som används för hårborttagning i icke-medicinskt syfte är svårare att uppskatta, men redan för så länge sedan som 2004 uppskattades den till 11 miljarder USD i en artikel som publicerades på Genome Web.

När det gäller marknaden för behandling av håravfall så spenderas i USA, som är en väletablerad marknad, mer än 3,5 miljarder USD per år. Dock är 99 % av alla produkter på marknaden i princip helt verkningslösa för merparten av användarna. Det finns i huvudsak två klasser av läkemedel som vanligtvis används, Rogaine (minoxidil) och Propecia (finasteride). Rogaine kan i Sverige köpas på apotek utan recept medan Propecia kräver recept. Propecia är inte lämpligt för kvinnor att använda. Framför allt kan det ha negativa effekter på ofödda foster om kvinnor i fertil ålder använder preparatet. Det finns även andra bieffekter som gör att kvinnor bör undvika Propecia. I Kina, som är en marknad under kraftig utveckling, gick användningen av västerländska håravfallsprodukter upp med 90 % till 100,7 miljoner yuan (16,4 miljoner USD) på fem år fram till 2012 enligt forskningsinstitutet Euromonitor International. Det är nästan dubbelt så hög tillväxttakt som i Kina totalt.

Om vi tittar på marknaden för håravfall först, hur ser marknaden ut? Vad finns det för produkter som säljs idag?

Det finns flera former av håravfall – en bra svensk hemsida finns som beskriver detta (alopeci.se). Vanligtvis tänker man på den manliga formen (androgen alopeci) som ofta även drabbar kvinnor. Idag finns det huvudsakligen två läkemedelspreparat för behandling av denna form av håravfall, minoxidil (den aktiva substansen i bl a Rogaine) och finasteride ( som ingår i produkter som tex. Propecia). Båda substanserna har begränsad effekt, endast en del av patienterna blir hjälpta, och finasteride bör dessutom endast användas av män pga av risk för fosterskador om det användas av kvinnor som är gravida eller planerar en graviditet. Dessutom måste man använda dessa produkter kontinuerligt för att effekten skall kvarstå. De kan inte återskapa förlorat hår eftersom de inte kan aktivera de hårsäckar som har krympt och vilar.
Andra former av håravfall som orsakas av stress, kosthållning, kemo- eller stålningsterapi förekommer också. En autoimmun form som är mera allvarlig (alopecia areata) drabbar relativt många människor. Den uppträder fläckvis och innebär att kroppens immunförsvar påverkar hårsäckarna negativt. Den är svår att behandla – oftast används inflammationsdämpande steroider.

Samma sak för hårborttagning, hur ser den marknaden ut och vilka produkter finns där?

Det enda godkända läkemedlet för hårborttagning, Vaniqa®, är en hudkräm som är begränsad till att användas för att bromsa hårtillväxten vid oönskad hårväxt i ansiktet och hos enbart kvinnor. Läkemedelsmyndigheterna har inte godkänt Vaniqa för användning av män eller flickor under 12 år. Vaniqa® tar inte bort hårväxten permanent utan kräver kontinuerlig behandling. För kvinnor som har en sjuklig hårväxt förekommer även andra medicinska behandlingar och i huvudsak består dessa av en kombination av behandlingar som är hormonella eller antiandrogena behandlingar.
Dessutom finns det flera olika mekaniska behandlingsmetoder som rakning, vaxning och epilering. Även laserbehandling är vanligt förekommande. Med andra ord finns det olika sätt att hindra hårväxt där många har hög engångskostnad och är förknippade med biverkningar. Dessutom avskräcks många av omfattningen av vissa av ingreppen.
Follicums läkemedelskandidat har flera fördelar i och med att den är kroppsegen och dessutom kan administreras enkelt av den enskilde användaren.
I och med att vår substans är kroppsegen förväntar vi oss att den är ofarlig att använda, vilket också visat sig i alla de säkerhetsstudier vi gjort hittills. Detta gör också att produkter med FOL-005 kan användas på många olika och stora delar av kroppen, i både medicinskt och kosmetiskt syfte både för män ock kvinnor.
Härutöver är vår substans potent vilket innebär att man troligtvis inte kommer att behöva behandla lika ofta som krävs med dagens produkter.
Den direkta konkurrensen är mycket begränsad i form av andra lokalt applicerbara läkemedel som hämmar hårväxt eftersom endast ett läkemedel är godkänt. Kan FOL-005 erbjuda ett bredare användningsområde med bättre effekt och färre biverkningar kan man förvänta sig en expansion av marknaden.

Ni gör just nu en emission på ca 30 miljoner. Hur ska dessa pengar användas?

Huvudsyftet med pengarna att förbereda FOL-005 projektet för en kommande fas II-studie och dessutom att bredda Follicums verksamhet så att bolaget rör sig från att vara beroende av ett enda utvecklingsprojekt till att stå på en bredare plattform. De huvudsakliga aktiviteterna är:

• Att tillverka en produkt av FOL-005 som är lättanvänd och tilltalande för konsumenterna.
• Att göra ytterligare prekliniska säkerhetsstudier för att säkerställa att det är en ofarlig produkt.
• Att utveckla nya läkemedelskandidater för andra indikationer, bland annat för stimulering av hårtillväxt.
Vi bedömer att alla dessa aktiviteter är värdehöjande och underlättar en utlicensieringsprocess.

Jan, vad gjorde du innan du blev vd på Follicum och hur hamnade du egentligen här?

Precis innan jag blev vd på Follicum var jag vd på ett jämförbart läkemedelsutvecklingsbolag som hette Dermagen. Vi utvecklade topikala antibiotika. Jag började med att välja läkemedelskandidat och avslutade med att genomföra två kliniska studier med huvudprojektet. Min erfarenhet att ta tidiga projekt från lab-bänken till klinisk utveckling passade bra i Follicum dessutom är det inom samma indikationsområde (dermatologi). Bolaget köptes senare upp av ett annat bolag. Innan dess arbetade jag på flera olika bolag med olika projekt på olika positioner, från tidiga projekt till att ha varit med om att få en produkt registrerad inom Europa och inleda marknads- och lanseringsaktiviteter.

Att vara vd för ett forskande biotechbolag måste vara väldigt speciellt. Hur ser du på din roll som vd? Vad är din uppgift?

Det är otroligt intressant och givande men man måste också vara ödmjuk inför uppgiften. Det är svårt och dyrt att bedriva läkemedelsutveckling. Jag känner ett stort ansvar att tillvarata investerarnas pengar på bästa sätt och hela tiden funderar jag på hur vi kan bedriva verksamheten på det bästa sättet. Detta gör vi genom att utveckla projektet med så hög kvalitet och takt som det bara går. Min uppgift är att projektleda verksamheten så att vi genererar resultat som i förlängningen skall köpas av ett större bolag. Kvalitet, forskningsnivå och resultat är avgörande för att vi ska lyckas. Samtidigt är vi medvetna om att det är en hög risk i läkemedelsprojekt, vilket innebär att man inte alltid lyckas.

Hur ser egentligen ditt eget ägande ut. Äger du några aktier i Follicum? Och isåfall: kommer du teckna din del i emissionen?

Jag äger via bolag 2,14% före emissionen. Jag kommer att teckna en del av min andel i den kommande emissionen.

Avslutningsvis: varför tycker du att läsarna ska investera i Follicum?

Det finns en mycket stor potential i företaget, både för den nuvarande läkemedelskandidaten och för kommande produkter som kan genereras genom att vidare utreda den bakomliggande mekanismen för reglering av hårtillväxt. I företaget finns alltså ett mycket stort kunnande inom både peptider och hårbiologi samlat vilket ger en bra och solid grund för att utveckla ytterligare läkemedel och/eller andra produkter inom angränsande områden.
Bolaget grundades på ett biologiskt fynd, och således har vår produkt redan en bevisad biologisk effekt i mänskligt levande material. Vi har också mycket bra tox-data och därmed är en del av den initiala risken borta.
Follicum är ett företag som sedan introducering på aktiemarknaden följt kommunicerad tidsplan och uppnått de målsättningar som ställts upp – vi har med andra ord hållit det vi lovat såhär långt! För ytterligare information går det bra att gå in på vår nyligen uppdaterade hemsida.

Detta är en sponsrad artikel.

4 thoughts on “Follicum – något för oss med dålig hårgenetik?

  1. Kika

    Att en artikel är sponsrad bör gärna framgå i början av artikeln, och inte i slutet av artikeln.

    Reply
  2. Magnus

    Vad innebär sponsrad artikel? Att du får pengar av dem för att publicera? Underminerar ju på något sätt hela bloggen?

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Får pengar för att utföra en intervju men som jag själv styr hur den ska bli. Jag tycker det är kul och får lära känna nya bolag så från mitt perspektiv är det ingen skillnad. Det motiverar mig att ta tag i bolag jag inte normalt sett skulle ta tag i.

      Jag skulle däremot aldrig utrycka en köp/sälj-åsikt om ett bolag jag får betalt av, det känns inte okej.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  3. Pingback: Intervju med VD Jan Alenfall – Follicum

Leave a Reply