Vad är ett neutralt P/E-tal?

Jag läser just nu boken Common Stocks and Common Sense av Edgar Wachenheim, en bok jag blev tipsad om av Nemcap (läs intervjun med Nemcap här!).

Edgar Wachenheim berättar om att hans ansats till aktievärdering är att han anser att ett neutralt P/E-tal är 15. Vad han menar med det är att bolag av genomsnittlig kvalitet förtjänar att handlas till en värdering på 15x årsvinsten. Bolag som har bättre affärsmodeller/historik/management/etc. förtjänar en högre multipel, och sämre bolag förtjänar en lägre.

Flygbolag skulle han t.ex. absolut sätta en bra bit under 15 eftersom det av naturen är en svår och dålig verksamhet. Det kräver enorma investeringar, man har jobbiga fackföreningar mot sig och hela branschen drivs av prispress.

Flygplanstillverkaren Boeing (ett exempel från boken) skulle han däremot sätta en bit över 15. Inträdesbarriärerna att starta en ny flygplanstillverkare är enorma. Det finns egentligen bara 2 aktörer (Boeing och Airbus) när det kommer till de stora kommersiella flygplanen. De har makt att sätta press på sina underleverantörer och eftersom det är ett duopol så finns även en viss typ av pricing power mot sina kunder.

Hör och häpna, men jag har faktiskt aldrig resonerat på det här sättet tidigare. I mitt huvud blir det alltid en godtycklig uppskattning av vad jag tycker prislappen ska vara. Ofta så är uppskattningen inte heller på P/E utan på någonting annat.

P/E-talet är någonting som jag hatar innerligt eftersom jag tycker det kan dölja sig så mycket skit bakom siffrorna. Jag är en större anhängare av EV/EBIT, EV/EBITDA och liknande multiplar. Problemet är dock att den stora massan tittar på P/E, och därför är det dumt att själv ignorera det. Så även om P/E i teorin är dåligt kanske det i praktiken blir bra.

“In theory there’s no difference between theory and practice, but in practice there is.”

Utgår ni ifrån ett neutralt P/E-tal? Isåfall: vad är det? Ändrar det sig över tid/konjunktur/annat?

Mvh,
Snåljåpen

5 thoughts on “Vad är ett neutralt P/E-tal?

  1. Lundaluppen

    Har sagt detta förut: som alla andra unga rastlösa ogillar du tumregler, de som använder dem har ofta glömt härledningen och du får inga bra svar på dina ”varför?”. Men efter några år av DCF och kvalitativ analys kommer du till slut själv fram till samma slutsats; för en bred klass av bolag ger P/E 15 en hygglig approximation på alla de parametrar du måste ägna veckor åt att räkna på ?

    Reply
  2. Bjorn

    P/E är enkelt att begripa men det är inte så enkelt som att säga över/ under ett visst P/E är dyrt/billigt. Inte ens när man kollar inom samma bransch eller jämför peers. Kolla bara tex spelbranschen med Leo / Evo med “skyhöga” P/E jämfört med tex Betsson. Själv sneglar jag mest på P/E och då vid historisk jämförelse. Men jag är rätt kass på nyckeltal överlag. Kanske även jag växer upp en dag 🙂

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Vet inte om du bara läste halva inlägget? Självklart ska olika bolag ha olika P/E men det måste ju finnas en baseline att utgå ifrån, och det är den jag söker 🙂

      Reply
  3. Åke

    Bra bok. Men jag tycker också den belyser problemet vi amatörer har med att ligga tvåa på bollen. Hur ofta ringer man upp en CFO för Telia eller Tele 2 och har en telefonkonferens som privatsparare?

    Bra inlägg om P/E talet. Det är mer komplicerat än vad det ser ut och oftast brukar det vara så att alla dessa gurus, troligtvis inkl. Lundaluppen, redan har gjort sin hemläxa innan de spottar ut sina P/E 15 osv… Det som verkar enkelt, är i själva grunden 10 000 timmar av noggrant studerande som sedan myllar ut i tumregler. Problemet kommer när folk använder dessa tumregler utan att veta vad som ligger bakom siffrorna eller förstå när man kan vara flexibel.

    Som jag skrev på Magnus inlägg tycker jag man kan grotta ner sig och fundera på alla variabler i gordon growth utveckling av formeln; Motiverat P/E = (ROE – g) / ROE * (k-g)

    Reply
  4. Investeraren_tw

    Jag håller med, det låter betydligt coolare med termer som ebit, ebitda, EV, DCF. Det låter ju nästan som att man är begåvad när man nyttjar de termerna, att man har en doktorsgrad i ekonomi, minst. Skämt åsido, jag har med tiden lärt mig att enkla metoder fungerar bättre än mer komplexa, i många sammanhang. Det ger oftast färre antaganden, mindre osäkerhet, medvetenhet. Jag gillar den enkla tolkningen av pe, det säger direkt något om avkastning, och det fungerar mycket väl för sitt syfte. Vidare så har jag aldrig mött någon framgångsrik förvaltare som förklarat sig räkna bättre än någon annan. Det är så mycket annat som också påverkar.

    Reply

Leave a Reply