Häromdagen rapporteras det på DI.se att enligt beräkningar som Svenska Dagbladet tagit del av, så kan ett hushåll med 3 miljoner i lån kunna ha förlorat 382 000 kr genom att ha bundit sina år på fem år i taget under perioden 2000-2012. Och visst, det har han ju kanske rätt i, även om man inte redogör för hur uträkningen har gått till. Om man tog ett lån år 2000 och band det på 10 år så gjorde man inget jätteklipp direkt. Men att säga att ”Den som har ekonomisk självdisciplin gör istället bättre i att välja rörlig ränta…”, det kan ju ändå inte vara en bra generell rekommendation? Det var rätt rekommendation att göra från 2000 fram tills nu, men att räntorna skulle fortsätta neråt, eller ens stanna här, känns föga troligt i dagsläget.
Tänk om någon hade sagt till dina föräldrar på 80-talet att ”jo men du förstår, det är bäst med en rörlig ränta”, enbart för att få se räntan skjuta i taket till över 10%. Den rekommendationen hade man nog inte tackat för såhär i efterhand. Det är lätt att vara efterklok, räntorna är idag på historiska låga nivåer och det finns inte speciellt mycket utrymme att sänka räntorna neråt. Det man kan spekulera i är förstås om varesig räntan kommer att stanna på den här nivån eller inte, och det är en svår fråga. Jag ser det som relativt troligt att räntan stannar runt nuvarande nivå en tid framöver, men sedan ökar risken markant för höjda räntor.
I takt med att skulderna ökar i världen har räntorna gått mot allt lägre nivåer.
Bankerna är inte någon välgörenhetsorganisation, hade de trott på höga räntor framöver hade det varit snordyrt att binda räntan. Idag kan du få långa bindningstider under 3% med lite rabatt, dvs banken tror på långa räntor under låång tid framöver.