Spara till dina barn utan att skämma bort dom?

Det här med att spara pengar till sina barn är ett ämne som jag tidigare lovat att återkomma till, och även om det känns lite avlägset i dagsläget med t.ex. körkort och bostad till mina ännu icke födda (inte ens på väg) barn så kan det ändå vara intressant att reflektera över. Jag är av åsikten att jag vill ge mina barn de absolut bästa förutsättningarna som jag kan här i livet, men det betyder inte nödvändigtvis att jag vill överösa dom med pengar utan motprestation, men om dom inte skaffar körkort vid 18 års ålder så ska inte det vara av en ekonomisk anledning.

Jag tycker att man ska lära sina barn att spara pengar själva, att om man vill köpa någonting dyrt så måste man först spara pengar. Eller ja, först måste man TJÄNA pengar! Man behöver få lära sig tidigt att pengar inte är oändliga och att man faktiskt behöver ge en prestation för att få lite pengar. Vissa jobbar, vissa investerar andra är framgångsrika ensamföretagare på malmskillnadsgatan; möjligheterna är många! Men poängen är ändå den, att man måste bidra med någonting för att bli ekonomiskt belönad. När barnen väl förstår att man måste jobba för att få pengar och att man måste spara för att kunna köpa dyra saker, då tror jag man har kommit långt. Jag vill att mina barn ska försöka spara till körkortet själva, och för att få ihop dessa pengar så måste dom ju jobba! Alltså ser jag framför mig att det letas sommarjobb från typ 15-års ålder (eller tidigare) som jag själv gjorde, om det nu finns några sommarjobb vid den tiden alltså.

Men för att komma till det som jag egentligen ville skriva om: Jag tycker inte att man ska ge sina barn pengar rakt upp och ned utan motprestation. Jag har tidigare skrivit om pengar som “belöning” för betyg vilket jag tror är ett bra incitamentssystem för skolungdomar. Men det finns någonting mer som jag tycker är genialiskt. Om man både vill spara pengar själv och ge till sina barn samtidigt som man vill att dom själva lär sig att ta ansvar för sin ekonomi och sparar själva, varför säger vi då inte bara att “vi föräldrar” bidrar med lika mycket som dom själva bidrar med? Om dom sparar ihop 10 000 kr, då får dom 10 000 kr till av oss. Alltså får dom själva ett extra incitament till att spara pengar, vilket jag tror kommer att bygga ett sunt förhållande till situationen i största allmänhet.

Vad tänker ni om det? Självklart måste man sätta premisser för hur länge det systemet ska gälla, jag är bara i startgroparna i min tankeverksamhet och har absolut inte dragit några slutsatser änu. Men jag tycker att idén är intressant och behöver utforskas mer!

Mvh,
Snåljåpen

4 comments

  1. Skrev om detta för några dagar sedan: http://tryggframtid.blogspot.se/2013/10/barn-sparande-och-ekonomiprat.html. Där skriver jag bland annat följande:

    ‘Vi har diskuterat scenarion som “vill du köpa godis för 25 kronor får du det, men vill du lägga undan till sparande så dubblerar vi det du vill spara”.’

    Detta påminner om det du resonerar kring. Barnet får ett eget ansvar för pengarna, men man skapar incitament för att spara pengarna istället för att slösa dem.

    Jag är ju dock inte där än (min son är dryga året), så hur det här kommer fungera i verkligheten är smått oklart. Min tanke är dock att få honom att förstå ekonomi tidigt.

    1. Oj, det där inlägget verkar jag ha missat! Jag hörde ett liknande upplägg på Dave Ramsey-show igår vilket fick mig att vilja skriva om det.

      Det ska bli spännande att se hur din ettåring anammar din incitamentsmodell framöver ;).

      Mvh,
      Snåljåpen

  2. Det här är frågor som engagerar mig en hel del och jag håller också på att funderar över ett inlägg i ämnet. Jag tror precis som du på att man inte bara ska ge pengar till sina barn. Risken är att det bara skapar passivitet. Däremot tror jag inte alls på att man ska ge pengar till barn för att de ska få bra betyg. När man försöker motivera till ett beteende som ska fungera varaktigt över tid, dvs att plugga hårt ganska länge, är risken att uthålligheten hos ett barn sätts på för stora prov. Man måste nog hitta motivation för skola och lärande på något annat sätt. Din idé om att bidra med lika mycket som barnen sparar själv tycker jag däremot är riktigt bra. Det blir ett gemensamt “arbete” mot ett mål där man dessutom kan ha roligt längs vägen.

  3. Man ska vara medveten om att det kan finnas klara fördelar av att inte motivera folk genom pengar. Att motivera människors prestationer genom belöning av ett beteende som inte kopplas ihop direkt med uppgiften utan istället hänger ihop med hot/belöning som ligger utanför uppgiften kallas för Yttre motivation. Jag skulle vilja hävda att just i skolfrågan så är det viktigt att nå en Inre motivation för uppgiften där personen har ett intresse för själva saken/uppgiften i sig och inte för belöningen som erbjuds. Att skapa en inre motivation är ju så klart lättare i vissa fall och svårare i andra; till exempel skapa ett intresse för framtida sparande hos sina barn/ungdomar. Det finns fler erkända motivationsteorier än dessa två som är spännande ur många synpunkter.
    /Palle

Leave a Reply