Norsk tjänstepension och SPP

SPP
När jag flyttade hem från Norge förra året så fick jag lite av ett problem. I Sverige så har de allra flesta en tjänstepension som börjar gälla från det år vi fyller 25 medan det i Norge fungerar lite annorlunda. Eftersom jag jobbade i dryga 2,5 år och fick full tjänstepension för detta så blev jag lite konfunderad för hur jag skulle göra. Förmodligen flyttar jag inte tillbaka till Norge, men nog vill jag ha mina pengar. Det är också jobbigt att ha pengar spridda på flera ställen, för att inte tala om hur rörigt det är med sin ekonomi i flera länder!

I somras när jag satt på mitt konsultuppdrag och tittade ut genom fönstret så såg jag en stor skylt där det står SPP. De röda länkarna i logon kändes bekant, vart hade jag sett den någonstans förut? Ett par dagar senare får jag ett brev på posten från Norska Storebrand, försäkringsbolaget där min Norska tjänstepension sitter. På kuvertet så står Storebrand i svart med samma röda länkar jag stirrat på ett par dagar tidigare. Självklart, Storebrand äger ju SPP!

Bolaget SPP har egentligen ett ganska speciellt förflutet där det 1917 bildades under namnet Sveriges Privatanställdas Pensionskassa. Detta blev en del av Trygg Hansa 1991 och överlevde i den formen fram tills 1994 då bolaget återgick till att bara vara SPP igen. 2001 så delades bolaget upp i två delar, Alecta och SPP Livförsäkring, SPP-delen köptes upp av Handelsbanken men ägs sedan 2007 av Norska Storebrand. Det SPP vi känner idag har alltså väldigt lite gemensamt med det SPP som dina mor- och farföräldrar kanske hade kontakt med tidigare. Någon dag när jag har tid över ska jag skriva en fullständig historik över vad som hänt med Svenska försäkringsbolag i pensionssvängen då detta är en väldigt intressant och komplicerad historia, ni ska bara veta hur inavlad historian är.

När jag väl fått mitt kuvert och kopplat ihop dessa bolag så ställde jag mig frågan: om det här är samma bolag, då kanske min pension går att överföra? Mycket riktigt, efter en del ofrånkomligt pappersarbete så fick jag beskedet att en ny försäkring var öppnad i mitt namn och att premierna nu var överförda. Äntligen har jag samlat alla mina älskade guldkronor i hemlandet.

Eftersom jag är ett stort fan av att samla och hålla ordning så ville jag förstås också kolla upp om jag ska ha min Svenska tjänstepension hos SPP, ju färre ställen desto bättre tänker jag, åtminstone om man ska hålla koll! I dagsläget är jag anställd hos en arbetsgivare utan kollektivavtal och som har en avtalad pension med ett annat försäkringsbolag, vilket betyder att detta alltså inte skulle fungera för mig. Trots det ville jag ju förstås ta reda på vad som erbjöds, jag har ändå någon form av fetisch för pensioner vilket får anses som väldigt ovanligt för en kille som är så ung att han inte ens kommit in i tjänstepensionssystemet ännu. Och om inte annat kanske det är någonting för min sambo?

De som kan välja SPP som leverantör är primärt de som är anställda i bolag med kollektivavtalad tjänstepension, men även de utan kollektivavtal men som då bör ha en separat arbetsgivarplan. Om du är privatanställd tjänsteman (ITP) eller statligt anställd (PA03) så kan du fortfarande välja SPP. De är dessutom valbara för privatanställda arbetare i SAF-LO som nyligen tagit bort sin upphandling till en anslutning som jag tidigare skrivit om. Om man är anställd i kommun, landsting eller kommunalt bolag och har tjänstepension KAP-KL, PA-KFS 09 eller den gamla PA-KFS så kan man fortsätta att ha redan existerande pension, men inga nya inbetalningar dit kan ske. Om det hade varit ett anslutningssystem även här så hade det förstås varit enklare för oss ”konsumenter”.

Precis som hos andra så erbjuds både en fondförsäkring och en traditionell försäkring. I fondförsäkringen så är inte utbudet fantastiskt men det finns många bra alternativ. Bland annat SPP Aktiefond USA som jag gillar, Carnegie Sverigefond, Lannebo Småbolag, SKAGEN Kon-Tiki. Det finns alltid utrymme för förbättring men bland de fonder som finns så är det ändå många som håller bra kvalitet. Självklart finns det rötägg med dålig avkastning och höga avgifter, men det gör det överallt.

Historiskt sett så ligger avkastningen hos SPP’s förvaltning i den traditionella försäkringen lite efter konkurrenterna. Detta verkar vara på grund av ett lägre risktagande där man i samtliga placeringsportföljer har en allokering i räntebärande instrument på över 55 %, någonting som förstås kan diskuteras. Värdesätter man ett försiktigt och ansvarsfullt placerande med stor transparens så tycker jag definitivt att detta är ett intressant alternativ.

Vill man läsa mer om deras tjänstepensionserbjudande så finns det gott om information på deras sida om tjänstepension.

Mvh,
Snåljåpen

Detta inlägg är publicerat i samarbete med SPP. 

Leave a Reply