Kvotering, kvinnor och glutenallergiker.

Frågan kring kvotering har länge varit på tapeten, och nu i ett år med dubbla val så kanske frågan är mer aktuell än någonsin. Tyvärr är det här en fråga som jag tycker får lite för mycket plats i media och bland folk, kanske är det jag som har en skev verklighetsuppfattning, vad vet jag?

När jag var på årsstämman för Starbreeze i höstas så fick VD Bo Andersson Klint en fråga av Aktiespararnas representant som gick ungefär: “Vad gör Starbreeze för att öka antalet anställda kvinnor i företaget?”. Bo fnittrade lite och fick ur sig att, den dagen det dyker upp ett CV från en kvinna så lovade han att titta på det. I ärlighetens namn finns det faktiskt anställda kvinnor på Starbreeze, men det är svårt att få en jämvikt mellan kvinnor och män när 99% av de sökande är män. Har bolaget ett ansvar att aktivt arbeta för att öka andelen kvinnor? Aktiespararnas representant ville försöka framställa det så, men personligen är jag skeptisk. Jag menar, om ledningen anser att fler kvinnor skulle leda till någon form av konkurrensfördel via annorlunda tänkande så kanske det är ett väl underbyggt strategiskt beslut, men att ska jämvikt bara för sakens skull, vad finns det för poäng med det?

I mina ögon så är kvinnor ändå inte mycket mer än en delmängd av världsbefolkningen. Jag gör inte skillnad på kvinnor och män, svarta och vita, eller något annat heller för den delen. Alla är lika mycket människor. Att försöka tvinga in kvinnor i styrelser via kvotering känns väldigt bakvänt i min bok. Det som faktiskt händer är att personerna som driver kvoteringsfrågorna trycker ner kvinnor och öppet påpekar att de inte kan konkurrera med männen och således behöver reglerad hjälp till det. Om inte det är nedvärderande och diskriminerande så vet jag inte vad som är.

Kvinnor är som sagt bara människor, och om vi ska tvinga in jämvikter bland människor så ska vi fanemig kvotera in representanter från samtliga folkgrupper, inte enbart kvinnor! Vi ska kvotera in barn, homosexuella, glutenallergiker, pensionärer med Finsk härkomst, allihopa. Alla ska med!

Min poäng här är att det är svårt att ha 50% kvinnor i t.ex. en styrelse om 95% av de som söker rollerna är män. Sen kan det förstås vara så att de 5% intresserade kvinnorna inte ens är lämpade för denna typ av arbete på grund av att de kanske saknar erfarenhet, inte på grund av att de är just kvinnor.

Vad jag tidigare trott så har kvotering handlat om jämställdhet, men om t.ex. styrelser ska ha 50% kvinnor trots att 95% av urvalsmaterialet är män, har vi då verkligen uppnått jämställdhet? Nej, vi har uppnått det omvända och gjord den nuvarande problematiken ännu värre, helt åt andra hållet. Problematiken kanske snarare handlar om att väldigt få kvinnor satsar på t.ex. en styrelsekarriär. Kvotering är en lösning på symptomet och inte på det faktiska problemet.

Uppenbarligen är det någonting i den här debatten som jag har missat, kan någon upplysa mig?

Mvh,
Snåljåpen

Ps. Siffran om 5% har jag förstås dragit helt ur röven för att visa en poäng med mitt argument. Ds.

15 thoughts on “Kvotering, kvinnor och glutenallergiker.

  1. Jimmie

    Mycket bra post, instämmer totalt. Jag kan bara tänka mig hur det skulle vara för en kvinna som hade blivit inkvoterad i en styrelse, allt skitsnack hon skulle få bakom ryggen osv. Nej, inkvotering är enbart nedvärderande för kvinnor i min tro.

    Reply
  2. Trygg Framtid

    Handlar det verkligen om att “tvinga in kvinnor”? Jag trodde att de flesta var överens om att det faktiskt är ett problem att kvinnor systematiskt inte får plats i bolagsstyrelserna? Jag trodde att dispyten handlade om hur man skulle lösa detta? Göra som Sverker Martin-Löf förespråkar och låta näringslivet lösa det själv, eller lagstifta om saken.

    Sen är det lite trist att du raljerar om barn och glutenallergiker, det blir mest lite fånigt ;-). Det är inte så att någon försöker trycka ner, det vore ju fånigt. Ingen påstår att de inte kan konkurrera med männen. Det som påstås är att de diskrimineras, inte pga sin kompetens utan pga sitt kön. Så, som jag ser det bör man ställa sig två frågor:

    1. Anser jag att det är ett problem att kvinnor diskrimineras i näringslivet?
    2. Om ja, anser jag att detta bör regleras i lag?

    Personligen anser jag generellt sett att man inte ska tvinga någon till någonting. Däremot är det rimligt att kvinnor ej diskrimineras i näringslivet. Är det lagstiftning som krävs för detta så är jag för.

    Reply
  3. EvertF

    Kan bara hålla med. Jag anser även att vilken styrelse man väljer är upp till ägarna och kvotering är ett övertramp på den privata äganderätten. Alltså en av de viktigaste grunderna vi har i ett demokratiskt samhälle!

    Reply
  4. Rickard

    Om ni har tid så tycker jag att ni ska försöka leta fram ett avsnitt av “malou efter tio” som gick för någon månad sedan där carl bildts fru var med. Hon sitter i eu departementet eller något sådant för moderaterna. På frågan vad hon tyckte om kvotering så sa hon att det var hon strängt emot. Det skulle vi inte ha något av! Sen frågade malou hur vi då skulle göra för att få in fler kvinnor på toppositioner inom politiken? Då svarar carl bildts fru att hon minsan gjorde vad hon kunde ivartfall. Varje gång någon plats skulle tillsättas så röstade hon konsekvent på någon kvinnlig kandidat 🙂

    Ps. Jag är för kvotering. Det går för långsamt så företagen behöver en spark där bak så vi får upp kompetensen bland kvinnor. Man kan inte skylla på att det inte finns kompetenta kvinnor och sedan inte ge kvinnor chansen att skaffa sig den erfarenheten som behövs. I ärlighetens namn. Hur stort inflytande har en enskild styrelseledarmot i ett stort företag? Det finns en anledning till att vissa folk kan sitta i tio bolagsstyrelser varav ett par som ordförande samtidigt som dom är vd i något annat bolag… så precis alla i styrelsen måste inte ha total spjutspetskompetens… och om dom nu måste det så får man väll utöka antalet styrelseplatser. Så att kvinnor kan sitta med och lära.

    Reply
  5. Blakhouse

    Tror huvudpoängen med kvotering är att neutraliera styrelserna både innefrån och utifrån. dvs att det är ett rimligt mål kvinna som man.
    personligen blir jag nog hällre städare än sätta mig i någon dammig styrelse någonstans. 😉
    men so far tycker jag inte vuxenlivet är större skillnad än mot skolgården. 😉

    Reply
  6. Aktieingenjören

    Jag anser att kvoteringsfrågan är ett typiskt exempel på att vi i Sverige har alldeles för stort fokus på att ge människor saker.

    Om man seriöst tror att staten är bättre lämpad för att ge rätt människor saker än vad vi själva är på att uppnå de positioner vi förtjänar genom hårt arbete. Då är det fritt fram att flytta till någon framgångsrik planekonomi…

    Reply
  7. Ekonomen

    Som en hyfsat karriärmässigt framgångsrik kvinna är jag HELT emot kvotering. Visst behövs det kvinnor i bolagsstyrelser och fler kvinnliga förebilder inom näringslivet men kvotering är inte vägen att gå för att lösa det. Hur skulle det kännas att vara inkvoterad trots att andra hade bättre meriter? Och hur påverkar det oss kvinnor som kanske når långt på grund av egna prestationer? Att ha jobbat jättehårt och sedan bli misstänkt för att ha blivit inkvoterad och därmed ha sämre meriter skulle inte gynna mig i alla fall.

    Däremot tycker jag att man skulle kunna styra upp föräldraförsäkringen och öronmärka fler månader åt pappan. Fortfarande, år 2013, tog papporna bara ut ca 25 % av dagarna. Läs här t.ex.
    http://www.gp.se/ekonomi/1.2271510-har-tar-pappor-ut-flest-foraldradagar.

    Att arbetsgivaren ser på män som potentiellt barnlediga tror jag skulle göra det mer jämlikt i samhället. Jag tycker inte att man ska tvinga alla att dela rakt av på föräldradagar (som jag och maken gjorde). Det måste finnas viss flexibilitet men fördlning 25 % /75 % känns inte OK.

    Reply
  8. Storugglan

    Frågan är komplex. Ibland vinner man på att sätta sig in i och redovisa argument som talar emot ens egen spontana åsikt, och ens reflektioner om dessa argument. Det gäller inte sällan i investeringssammanhang men också ofta i samhällsfrågor. Kunskap vinner ofta över åsikter.

    Med detta sagt ska jag dock avge en åsikt: Jag tror att dagens faktiska kvotering av män är ett större problem än en eventuell framtida kvotering av kvinnor. För företagen, investerare och samhället.

    Men som sagt. Frågan är komplex. Jag kan ha fel.

    Reply
  9. Knösus

    Trist att det är så mycket snack om kvotering här. Allt handlar inte om kvotering.

    Jag är aktieägare i Starbreeze och hade gärna sett att vd:n inte skrattade bort frågan. Det är bekymrande att han inte ens verkar ha reflekterat över frågan utöver vilka CV:n som trillar in.

    Jag tror att jämställda bolag är välmående bolag, och det borde ligga i hans intresse att skapa ett företag som tänker framåt och är öppet för olika sätt att expandera. Det handlar som sagt inte om kvotering utan vilken bild man ger utåt. Varför är endast fem procent av de som söker till Starbreeze kvinnor? Kanske för att spelen tilltalar män? Vad händer då om man börjar göra spel som även kvinnor vill spela? Det krävs inte mycket, addera ett par extra kvinnliga karaktärer i spelen till exempel – hur svårt kan det vara? Det kanske inte är lösningen, jag bara spånar. Men det kan också vara ett litet steg på vägen, som med tiden kanske visar sig väldigt framgångsrikt.

    Killar har alltid varit i majoritet inom spelvärlden, men tjejerna är på framfart och det är märkligt att inte fler stora spelbolag tar fasta på det. Kanske är det där de riktigt stora pengarna ligger. Ett spelbolag som visar någon slags nytänk inom det här området är värt att satsa på.

    Reply
    1. Aktieingenjören

      Jag kan rekommendera Mass Effect, Baldurs Gate, Planescape Torment, the SIMs, Heroes of Might and Magic, Europa Universalis eller Civilization. Det finns gott om spel där du kan spela som kvinna eller där manligt och kvinnligt är av begränsad relevans.

      Reply
  10. Diminishing voice

    Hela debatten är lite moment 22. Det krävs fler kvinnor inom mansdominerade branscher för att locka fler kvinnor. Jag tror att detta håller förbättras med tiden, iaf är det min känsla. Trots detta så är det till exempel oerhört få kvinnor som börjar plugga civilingenjör i datateknik. Av historiska anledningar är detta inte så konstigt om än trist.

    Ett argument för kvotering som du har missat är att kvotering skulle kunna skynda på denna process. Förhoppningen är att en mer jämlik topp ska skapa en effekt som går neråt i leden. Det vill säga det blir enklare för en tjej att få pengar och makt inom ett mansdominerad bransch då det är enklare att nå toppen då konkurrensen är lägre.

    Enligt mig ska inte målet med kvotering vara att styrelsen är jämlik utan att hela samhället blir mer jämlikt. Jag tror dock inte det kommer uppnås via kvotering. Resultat kommer nog snarare bli att kvinnors och mäns väg in i styrelsen blir ifrån olika håll, exempelvis skulle ingenjörs hållet fortsätta vara mansdominerad medan ekonomihållet blir kvinnornas håll.

    Nu tar jag självklart i lite, i längden blir vårt samhälle mer jämlikt. Kvotering kan kanske göra det snabbare beroende på hur man mäter. Risken är dock att vi får snedvridna branscher, inkompetenta beslut i redan snedvridna branscher och en massa andra problem som ovan kommentarer nämnda.

    En annan lösningen än kvotering skulle vara skattelättnader för jämlika företag (inte styrelser) men även detta förslag är allt för trubbigt, krångligt och snuddar vid överstatlighet.
    Man måste första att det kommer ta tid och förändra ifrån grunden. Några förslag:
    – Utjämna könsskillnaden i olika utbildningar, riktade kampanjer mm. (dock aldrig med diskriminering aka kvotering)
    – Mer tekniska ämnen mycket tidigare i skolan (tänk maskiner men framförallt datorer),
    – Uppmuntra misslyckande (trial-and-error situation) tidigt i skolan (har för mig kvinnor är mer försiktiga, saknar dock länk till studier så jag litar knappt på mig själv här),
    – Utjämna reklam mm. i samhället. Fack/företag borde här kunna genomföra något, facken borde rent allmänt vara mer involverade i jämställdhetsfrågorna.

    Reply
  11. P

    Alltså, jag kan ha fel men är inte kvinnor överrepresenterade på svenska universitet? Och någonstans har jag hört att de dessutom presterar i snitt bättre än manliga studerande. Vi vet att de är underrepresenterade i välbetalda tjänster och får överlag mindre makt.

    Betyder inte allt det här att det borde finnas en oerhörd mängd rabatterad kompetens hos kvinnor?

    Just sayin…

    Statistik någon?

    Reply
  12. Johan Nilsson

    Häpnar över att företrädare för svensk näringsliv inte sätter ner foten, utan snarare applåderar utvecklingen mot kvotering. Enda undantaget jag sett är Sverker Martin-Löf. Han påpekade i DI att om kvotering införs bör den omfatta inte bara börsbolag utan även alla andra företag och föreningar i Sverige. FI och Socialdemokratiska kvinnoförbundet kan vara en bra början. Minst 40% medlemmar med snopp, annars jävlar.

    Reply

Leave a Reply