Nya kapitalkrav – en dyster framtid för svenska banker?

bank riskvikter kapitalkrav

Detta är ett gästinlägg skrivet av Emil Hagström (@hagstromemil).

Ända sedan Lehman Brothers kraschade i september 2008 har mycket av medierapporteringen kring banker fokuserat på ”kommande kapitalkrav” och ”osäkerhet kring kommande regleringar”. Just i skrivande stund är det europeiska regelverket i form av kapitaltäckningsförordningen (CRR) och kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) på plats i Sverige. Det är alltså den europeiska varianten av det som mer populärt brukar kallas Basel 3. För att någon vettig människa ska vilja läsa detta blogginlägg överhuvudtaget tänker jag inte ta upp vad dessa regelverk innebär, utan konstaterar att det finns massor av bra skrivet från framförallt Finansinspektionen och Riksbanken om man vill dyka ner i bankregleringens underbara värld.

Fokus i detta blogginlägg kommer istället att ligga på de kommande kapitalkraven som nu föreslås och vad de kan innebära för våra banker (framförallt storbankerna). Jag gör vissa förenklingar för att detta ska gå att läsa överhuvudtaget, så jag beskriver t.ex. inte skillnaden på olika typer av kapital, IRK-modeller, etc, men i princip är det så här förslagen ser ut.

I det natursköna Basel i Schweiz finns något som kallas för Baselkommittén. De utfärdar rekommendationer för hur bankregleringen skulle kunna se ut och sen är det upp till världens tillsynsmyndigheter/regeringar att implementera dessa i nationella lagar eller förordningar. Baselkommittén har nu kommit med flera nya förslag som berör kapitalkraven för kredit-, marknads- och operativ risk i banker. Dessa är fortfarande i ett tidigt stadium, men genom att lite enkelt förklara hur de påverkar framförallt storbankerna kan jag förhoppningsvis sprida lite ljus kring varför marknaden är något tveksam till banker just nu.

Till att börja med så beskriver jag ett enkelt exempel på hur kapitalkravet för ett bolån beräknas och hur det kravet kommer att stiga med de föreslagna reglerna: Emil har ett bolån på 3 miljoner kronor (ja, han bor i Stockholm). Hans bank är tvungen att hålla eget kapital för detta lån. Det som skiljer banker från andra företag är att det är tillåtet att riskvikta tillgångar utifrån vissa givna parametrar (detta är också väldigt svårt att förstå för vissa inom ekonomijournalistiken, men mer om detta en annan gång). Storbankerna har kreditriskmodeller för att uppskatta riskvikter och kapitalkrav för sina kunder, men Finansinspektionen tycker att dessa är för låga för att spegla den verkliga risken för svenska bolån och har därför infört något som kallas riskviktsgolv. Detta golv är 25% och innebar att kapitalkraven höjdes rejält då den beräknade riskvikten för en vettig kund oftast uppgår till ca 5% i en storbank. Nu verkar Baselkommittén vilja frångå kreditriskmodeller och mer använda sig av schabloner. Förslaget på schabloniserade minimiriskvikter ser just nu ut så här (länk till dokumentet):

Schabloner

Det egna kapital som Emils bank i dagsläget måste hålla är 3 000 000 kr (lånebeloppet) x 25% (riskviktsgolvet) x 10% (hypotetiskt kapitalkrav, men bör stämma ganska bra med minimikapitalkravet på 8% samt en kontracyklisk kapitalbuffert på 1,5%) = 75 000 kr. Om vi antar att Emil har en belåningsgrad på 75% så blir den nya riskvikten 35% och kapitalkravet därmed 3 000 000 kr x 35% x 10% = 105 000 kr. Alltså kommer banken att behöva hålla 105 000 kr i balansräkningen för att täcka risken för Emils lån, till skillnad från de 75 000 kr som banken behöver hålla idag. Kapitalkravet för Emils bank har alltså stigit, relativt sett, med 40%.

Som ni säkert redan förstått blir detta en ganska stor räkneövning för banker, investerare och analytiker. Dessutom tillkommer bl a nya föreslagna regler för marknadsrisk och operativ risk, men poängen jag försöker göra är att kapitalkraven kommer att stiga markant för svenska banker de kommande åren om detta förslag blir verklighet. De nya reglerna kommer i så fall att träda i kraft tidigast 2019. Det är inte helt osannolikt att detta kommer att innebära att banker kommer att behöva bli försiktigare med hur mycket av sitt kapital de delar ut, men innan reglerna är klubbade och bankerna samt andra intressenter hunnit uppskatta effekterna kommer bankaktier sannolikt att vara under en del press. Ett annat sätt att se på saken är att det inför CRR/CRD IV för några år sen var mycket ståhej kring högre kapitalkrav, men i slutändan så blev effekterna inte så stora som de värsta pessimisterna trodde. Bankernas innovationskraft i de här frågorna är stor, så räkna inte heller med att de kommer att sitta stilla och titta på när deras balansräkningar urholkas.

Vilka banker är då bäst rustade för att möta strängare kapitalkrav? Jag brukar slå ett slag för Finansinspektionens kvartalsvisa promemoria där de publicerar kapitalkraven för svenska banker. Länk finns här. Uppenbart är att Nordea har mindre marginaler ner till de nuvarande kraven än de andra bankerna. Swedbank och Handelsbanken har goda marginaler ner till dagens krav, men om de kommande kraven blir verklighet kan de knappast sägas vara överkapitaliserade. Ha alltså inga större förväntningar på extrautdelningar till våren.

Hoppas att du fortfarande är vaken och att jag spridit lite ljus över varför marknaden kan vara njugg till bankaktier just nu. Har du frågor kan du ställa dem i kommentarsfältet nedan så försöker jag svara så fort jag kan, eller följ mig på Twitter @hagstromemil.

6 comments

  1. Räknar man på marknadsvärdet på bostaden eller på värdet på bostaden när lånet togs? Enligt FI är ju belåningsgraden i intervallet 40-60% vilket borde innebära en riskvikt på 30%. Ingen jättehöjning i så fall från dagens nivå.

    1. Hej Linus! Tack för en bra fråga och att du tagit dig tid att läsa inlägget. Problemet med detta förslag är att man räknar på fastighetens värde vid köp, oavsett när det skedde. Köpte du en villa i Bromma för 500 tkr på 70-talet och har renoverat den under årens lopp, men inte har mer än säg 2 mkr i lån och marknadsvärdet är 10 mkr, blir ändå din belåningsgrad 400%. Därmed är en bolånekund med en i praktiken låg risk enligt detta förslag plötsligt en riktigt dålig kund som drar mycket kapital för banken. Sen är LTV i totala bolånestocken inte särskilt hög som du påpekar, men 5-10% höjning av riskvikterna kan bli jobbigt för bankerna pga de stora volymerna det handlar om.

  2. Högre kapitalkrav innebär också lägre risk, vilket borde ge lägre finansieringskostnader över tid. En stabilare verksamhet är inte bara till nackdel. Högre krav bör även ge högre inträdesbarriärer till detta oligopol.

    1. Hej Per. Ja, precis det du skriver är vad Basel, EBA, FI m fl vill åstadkomma med regleringarna och det är ju också vad som skett under de senaste åren för storbankerna. Det ska bli spännande att se vad reaktionen blir på detta förslag från marknaden på längre sikt.

  3. Tack för ett bra inlägg! Hur påverkas småbanker av detta? Detta gäller väl inte bara svenska banker? Tänker på exempelvis alla småbanker i Norge och Danmark som blivit lite “värde-case”…

  4. Tack Jobl, och ursäkta sent svar. Har varit sjuk och inte haft möjlighet att svara. Ja, det stämmer att alla banker påverkas av detta, inte bara de svenska. Jag kan dock inte deras kapitaltäckningsregler och balansräkningar tillräckligt bra för att kunna ge ett bra svar på det. Generellt så är de nordiska bankerna ganska lika varandra med liknande regelverk. Detta förslag kan nog bara bankerna själva ge ett detaljerat svar på hur de påverkas, eftersom det i de flesta fall kommer att kräva djup kunskap om hur låneboken ser ut.

Leave a Reply