De sista åren har det blivit allt vanligare med preferensaktier, framförallt i fastighetsbolag. Varför är det så? Vad är preferensaktier och är det någon skillnad mot vanliga aktier?
“Preferensaktie är en aktie som vid utdelning och likvidation har företrädesrätt framför andra aktier, exempelvis stamaktier.” – Wikipedia
Den vanligaste anledningen är att företag som inte kan eller vill låna pengar ger ut preferensaktier för att kunna finansiera sin verksamhet eller tillväxt. Kortfattat kan man alltså säga att en preferensaktie är en vanlig aktie men som “räknas lite högre” när det kommer till att få ta del av bolagets pengar. I Sverige så är det väldigt vanligt att preferensaktierna ges ut med en förutbestämd utdelningsnivå. T.ex. att preferensaktieägarna ska ha rätt till 5 kr i utdelning varje kvartal. Om bolaget av någon anledning inte skulle kunna dela ut dessa pengar så kan det bli dyrt. Om man inte delar ut pengar så bunkras det upp som en skuld med hög ränta till preferensaktieägarna som måste få hela beloppet utbetalt innan resterande aktieägare har rätt till några pengar. För ett företag är det därför extremt viktigt att alltid dela ut pengar till sina preferensaktieägare.
Det finns förstås ett stort men. När räntan är beslutad på förhand så betyder det att denna utdelning inte kommer att öka med tiden utan kommer att fortsätta vara det den var när preferensaktierna emitterades. Så om företaget går jättebra i framtiden så kommer inte preferensaktieägarna att få ta del av framgången.
Ofta så görs jämförelsen mellan preferensaktier och obligationer, men likheterna är inte så många som man tror. Den enda likheten är egentligen att utdelningsnivån, räntan, är bestämd på förhand. En obligation är ett lån och klassificeras som en skuld i balansräkningen. Preferensaktier däremot hanteras precis som aktier som aktiekapital.
Om ett fastighetsbolag vill köpa en fastighet för 100 miljoner kr, då får bolaget kanske låna 60 miljoner av banken, resterande 40 måste man bidra med själva. Då kan företaget emittera preferensaktier för 40 miljoner och sedan låna 60 miljoner av banken. Egentligen har man lånat 100 miljoner, men eftersom man “lånar” från aktieägarna så klassas det som boalgets eget kapital. Om man tar in 40 miljoner från aktieägarna till en förutbestämd ränta om 6 % och lånar 60 miljoner av banken till 2 % ränta, då blir finansieringskostnaden 3,6 %.
Bra beskrivning, dock bör tilläggas att utdelning görs med skattade pengar. “Finansierngskostnaden” i exemplet blir således 4,3 %, beaktat bolagsskatten på 22 %. Dessutom är det viktigt att inlösningsvillkoren av preferens aktierna beaktas.