Börsåret börjar närma sig sitt slut och därför sitter jag och funderar lite på hur det har gått. Jag kommer inte göra en lika strukturerad sammanställning som jag brukar, mest för att jag inte har tid/orkar. Istället kommer jag bara att göra några mer kvalitativa resonemang kring misstagen jag gjort under året som gick.
Avkastningen för helåret är den sämsta jag haft sedan jag började föra strukturerade anteckningar 2009. Missförstå mig rätt, jag har inte bränt hela portföljen, långt ifrån, men avkastningen har helt enkelt uteblivit. Året stänger på +-0 och det är inte acceptabelt.
Året i sig har dock till största del handlat om företagande, och där kan man säga att jag presterat bättre där omsättningen dubblats och resultatet ungefär tredubblats. Det skäms jag inte över, även om portföljens avkastning inte gör någon lycklig. Nästa år ska förstås företagandet bli ännu starkare, vilket jag förmodligen kommer återkomma mer till här på bloggen fram mot våren…
Portföljen har alltså inte fått den kärlek den förtjänat. Nu har jag dock gjort vissa korrigeringar i min strategi så att investerande och företagandet ska passa bättre ihop under 2018.
Här följer några korta tankar kring de stora misstagen som gjordes under 2017.
För girig
Nyckelordet för 2017 är nog ändå girighet. Flera av bolagen jag ägt under året har jag i efterhand ansett att jag räknat alldeles för generöst på. Jag tyckte det var ett kap när jag köpte men med nyktra ögon i efterhand så såg det bara rimligt ut. Jag var helt enkelt för girig och ville nog gärna få ihop kalkylen.
”har inte råd att vänta”
Under året har jag ägt ett bolag som hade en låg värdering, men som växte väldigt sakta och som inte delade ut pengar. Att enbart köpa någonting på lågt värde kan vara en bra idé, men det är ingenting man vill bli sittandes med. Risken finns att det fortsätter vara lågt värderat, och då vill man iallafall få någonting medan man väntar. T.ex. tillväxt eller utdelning. Detta var ett typiskt exempel på när man inte fick någonting för att vänta, utan det enda man väntade på var uppvärderingen. Det här blev en av årets bästa affärer då uppvärderingen kommer relativt omgående, men när jag försöker se tillbaka objektivt i efterhand så tycker jag kanske inte att jag agerade helt korrekt.
För stor portföljandel i bolag med stor sannolikhet för negativt utfall
Ett av bolagen jag ägde under året var ett biotech-bolag med befintlig försäljning men också en intressant utvecklingsportfölj. Min tanke var att man på värderingen jag köpte på fick utvecklingsportföljen på köpet. När jag gjorde mina kalkyler såg det bra ut och jag gav bolaget en stor portföljandel.
Det fanns många problem med detta. Utan utvecklingsportföljen ville jag inte äga det, och det var inte säkert att produkterna under utveckling skulle nå marknaden. Samtidigt fanns det inget förvärvsutrymme kvar eftersom balansräkningen var lövtunn redan. Ytterligare samtidigt så gick alla intäkter från befintliga produkter till utveckling. Bolaget hade inget manövreringsutrymme, och har i grunden fortfarande inget, eller iallafall ett litet. Med det scenariot innebär det att man som ägare inte får någonting ut av att äga det. Alla pengar försvinner och inget tillfaller aktieägarna. Ingenting ska på kort sikt driva kursen upp.
Såna här bolag kan vara intressanta att äga, men då förtjänar de en rätt liten del av portföljen. Jag tycker fortfarande att bolaget, ja det handlar om Moberg Pharma, är intressant, men jag har också hittat mer intressanta saker som passar min strategi bättre.
Bolag med stor sannolikhet för nedsida passar dåligt ihop med min koncentrerade portföljstrategi.
Slarv
Förvisso bara en instans under året, men ändå gjorde jag en fruktansvärt dålig affär som enbart handlade om slarv från min sida. Bokföringsslarv dessutom. Min analysprocess har ändrats efter detta så att det inte ska inträffa igen. Men ändå, någonting jag skäms över.
Nu går jag in i 2018 med en någorlunda ny portfölj. De 2 bolagen som hänger med sen tidigare är Avensia och Arbona, sen finns det 3 nytillskott. Totalt just nu är 80 % investerat och 20 % cash.
De 5 bolagen har olika inriktningar och olika branscher. Det enda överlappat är att det finns 2 st bolag i IT-sektorn, dock är det ena ett konsultbolag och det andra ett produktbolag. Utöver det finns ett konumentproduktbolag, ett industrilokal och Arbona, som nog närmast kan klassificeras som ett udda investmentbolag. Jag menar alltså att jag trots ”bara” 5 innehav har en bra diversifiering. 4 av 5 bolag tjänar pengar, alla 5 kommer sannolikt att göra det 2018. Bolagen är olika stora, det minsta har market cap på drygt 50 mkr, och det största drygt 290 mkr. Det är alltså väldigt små bolag i portföljen.
Jag känner mig för tillfället väldigt trygg med portföljen, och det som jag tycker är extra kul är att jag känner att portföljen kommer kunna leverera avkastning även om börsen inte förmår sig att vara på humör.
Mvh,
Snåljåpen
Börja du argumentera för att du är väldiverisifierad nu också. Man ska ju inte vara det enligt dig sist jag läste här i alla fall.
Man ska vara tillräckligt diversifierad, det har jag aldrig avvikit från. Saken är den att man inte ska vara överdiversifierad. Jag tycker jag är väl diversifierad på mina 5 innehav medan många andra tycker att man är diversifierad på 30 innehav.
Mvh,
Snåljåpen
Jag vill slå ett slag för de “tråkiga” indexfonderna…
Tycker du verkligen att indexfond passar i en strategi som bygger på en koncentrerad portfölj med få innehav? Eller läser du inte inläggen du kommenterar?
När det gäller Arbona. Har du träffat ledningen? Ser ju lite tunt ut. Kan du utveckla dina tankar kring bolaget?
Med vänlig hälsning
Lars
Jag har personligen inte träffat ledningen i Arbona, även om ledningen i sig inte riktigt är det relevanta. Det relevanta är ju huvudägaren Håkan Blomdahl. Honom har jag inte heller träffat men har väldigt mycket andrahandsinformation från personer som känner honom och sen har jag mycket track record kring vad han har gjort tidigare. Inte många småsparare har träffat ledningen i något investmentbolag, men ändå litar man på dem baserat på deras meriter. Inte sant?
Tankarna kring bolaget är att det finns stora värden i det enorma förlustavdrag som bolaget har (1 miljard) som inte har något bokfört värde i balansräkningen. Arbona är ju mycket ett spel på att Håkan ska lyckas utnyttja förlustavdraget. Nu med pengarna från Mertiva så börjar det klarna något. Arbona kommer göra en rejäl emission till våren och sedan ta riktiga kliv mot ett litet investmentbolag. Det kommer ta tid, men det gör väl allt?
Mvh,
Snåljåpen
Tack för kommentar. När det gäller ett sådant här litet bolag är ju nyckelpersonerna intressanta. Jag är övertygad om att Industrivärden inte går under om Fredrik petar Helena. Håkan Blomdahl, och förlustavdragen alltså. Skall kolla på detta.
Med vänlig hälsning
Lars
Håll ut Olle,
Tappade hela årsvinsten i december på Hm. Fy f-n, dét kostar att tro på säsongsstyrka och fel size. Kanske är Hm ett nytt Eniro. Att det går inte att flytta över verksamhet online. Det är ett annat media och det finns andra aktörer som har edge.
Jag står i dörröppningen och tvekar. Lutar åt att halvera positionen för att det är för svårt.
Tack för att du delar med dig hur det är autentiskt. Där i finns också värdet inför framtiden. Där finns ju annars för många av oss i bloggosfären som dyker upp som rattade och så duktiga. Men genom att dela med sig av som du gör, så blir det enklare för andra människor att också relatera.
Själv har jag fått 14,6 % med 39 olika aktier, ökning med fyra pga: a) delningen av SCA. b) notering av HD Wireless ,Rentunder,Svenska Aerogel c( ett stort antal affärer > 100 st på 4 konton , vanlig depå, 2 ISK och en KF