Oljeskolan: del 3 – Hur olja blir till.

Olja, eller kolväten som den lite mer generella benämningen är, skapas inte ur tomma luften utan skapas av nedbrutet biologiskt material. Det finns tre olika sätt som detta kan hända via. I sötvatten i ett varmt klimat kan det leva stora mängder alger som kan bli till högkvalitativ olja. På havsbotten så samlas rester av plankton, alger och bakterier som också kan bli till olja. På land så är det pollen, sporer och växtrester som kan bli till olja. Det material som återfinns på land blir ofta till naturgas medan förutsättningarna i vatten är bättre för att bilda olja. Merparten av alla olja på jorden har ett s.k. ”maritimt ursprung”. Det som är viktigt här är förstås mängden av materialet, men det är också väldigt viktigt att det biologiska resterna inte blir nedbrutet allt för fort. Med tiden så kommer det materialet att bli begravt i ett växande lager av sediment.

”Sediment kallas material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar. Efter mycket lång tid kan sedimentet omvandlas till sedimentära bergarter som exempelvis kalksten. Sediment består mestadels av slam, grus och lera.” – Wikipedia

När dessa lager växer ovanpå det biologiska materialet så ökar trycket och temperaturen som då bidrar till materialets omvandling. Dessa sediment, som från början bara var lera, kommer så småningom att bli till sedimentära bergarter av olika slag.

Medan dessa sediment fortfarande befinner sig på grundt djup, med normalt tryck och normal temperatur, så kan det biologiska materialet omvandlas via en process som kallas diagenes, eller litifiering. Litifiering betyder egentligen förstening och är egentligen namnet på processen som gör sediment och jord till en bergart. Denna process omfattar nedbrytning med hjälp av bakterier och fysisk/kemisk omvandling. Det organiska materialet ger då ifrån sig metan, koldioxid, vatten och en blandning av kolväten som kallas kerogen. Allt eftersom tryck och temperatur ökar så kommer kerogenet att frige olja och gas i en process som kallas katagenes. Tidigt i denna process så kommer kerogenet att ge ifrån sig ”tung” olja, men allt eftersom temperaturen och trycket stiger så kommer oljan som skapas att bli ”lättare”. Lätt olja är bra, och det är det som man är ute efter när man ska framställa t.ex. bensin. Lättare olja är dyrare och lättare att pumpa upp, men tung olja är inte värdelös, mer om detta i senare kapitel. Desto längre som kerogenet utsätts för hög temperatur, desto mer mognar det och desto mer olja avges. När temperaturen och trycket stiger ännu högre så kommer kerogenet att genomgå den sista fasen, metagenes, eller metamorfos, där dom sista kolvätena kommer ut. Problemet här är att om temperaturen når över 230 grader så kommer alla kolväten att brytas ned och förstöras, någonting som leder till att grafit bildas och all olja går förlorad. Det betyder alltså att för att olja ska kunna skapas och bevaras så måste rätt temperatur uppnås, och för att hitta den temperaturen så måste vi hitta rätt djup ner i marken. Detta djup skiljer sig världen över, och det djup som bäst skapar olja i Nordsjön är inte nödvändigtvis detsamma som skapar olja i Afrika. Det typiska intervallet ligger mellan 2-4000 meter.

Bara för att olja har skapats så betyder det tyvärr inte att den fortfarande finns kvar där den en gång var, vilket för oss in på nästa del i guiden. Gas och olja kommer att vandra uppåt i sedimentlagren på grund av täthetsskillnader i skikten i marken, man kallar det för att oljan migrerar. Detta sker på grund av att oljan är lättare än bergarten som den från början befinner sig i. Den allra störta delen av kolvätena kommer att vandra uppåt hela vägen till ytan och där bli nedbrutna och värdelösa innan de någonsin kunde borras upp. För att oljan ska kunna stanna där den en gång skapades så behöver det bildas någonting som kallas för en fälla, eller trap på engelska. Fällor kan skapas på olika sätt och är komplicerat, men det man behöver veta är att en fälla är ett tätt lager ovanpå kolvätena som gör att dessa inte kan vandra upp. Istället för att vandra upp och bli nedbrutna vid ytan så fångas alltså dessa under detta täta lager, eller fällan. Det är alltså möjligheten för att olja ska bildas och för att fällor ska uppstå som man letar efter med seismiken och de andra verktygen.

Hela den här processen tar en enormt lång tid, och olja som vi idag pumpar upp och använder oss av började bildas för ungefär 50 till 500 miljoner år sedan. Det kan alltså bli en smula problematiskt för vårt samhälla om vi fortsätter vara beroende och fortsätter öka vårt användande.

För den som är mer intresserad av just hur olja skapas så rekommenderar jag Morgan Downeys bok Oil 101. Boken hittar du på Bokus, Adlibris eller CDON.

Mvh,
Snåljåpen

2 thoughts on “Oljeskolan: del 3 – Hur olja blir till.

  1. pengabrorsan

    Hej,

    intressant artikelserie! Jag tror de flesta av oss inte förstår oljans betydelse för det samhälle vi lever i. Därmed är det extra intressant att läsa på kring detta. Själv har jag läst Kjell Alekletts Peeking at Peak Oil (i vintras) och fick en hel del insikter. Den boken rekommenderas varmt!
    Ser fram emot fler artiklar. Kanske om oljeutvinning (flow rate), shale oil (i främst USA), övrig okonventionell olja, medias rapportering om olja/oljefynd (som ibland är rätt dålig/oinsatt)?

    Reply
    1. Olle Qvarnström

      Tack!

      Det finns i dagsläget inga gränser för vart den här artikelserien kommer att ta vägen, men det som är upplagt hittills var det som jag redan hade skrivit. Nu är det inte längre bara att ladda upp, nu måste jag producera på nytt ;). Det innebär såklart att man inte kan förvänta sig uppdateringar i den här serien varje dag, men att serien ska breddas är definitivt bestämt!

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply

Leave a Reply