yield on cost

Yield on Cost – värdelöst?

Efter en kortare diskussion på twitter med Kenny och TryggFramtid så känner jag att jag vill redogöra för mina ytterst simpla åsikter om Yield on Cost. Yield on Cost är, som KPI/mätetal/whatever, helt värdelöst. Det finns ingen poäng i att mäta vad utdelningen idag skulle ge för direktavkastning om jag kunde köpa aktien idag för det jag faktiskt köpte den för, när nu det var.

Yield on Cost är egentligen detsamma som direktavkastning, men på det pris man köpte aktien för istället för det pris som aktien har idag. Vi tar SEB som exempel för enkelhetens skull. SEB delade ut 4 kr i år, och nuvarande kurs är 89,75 kr, vilket ger en direktavkastning på 4,45%. Vi leker med tanken att jag fick ett gäng aktier i SEB på dagen jag föddes för 24 år sedan, då stod kursen i 25,86 SEK vilket med årets utdelning skulle ge en Yield on Cost på 15,46%. Fantastiskt! Det är nu vi kommer till det intressanta, sanningen är ju den att aktien inte kostar 25,86 idag utan den kostar 89,75, så om jag skulle köpa idag skulle jag inte kunna få 15,46% yield, utan den skulle hamna på 4,45%. Hänger ni med?

Vi leker med tanken att Swedbank och SEB är likvärdiga bolag i allt utom utdelningen. Swedbank delar ut 10,10 SEK vilket på dagens kurs om 174,60 ger en direktavkastning på 5,78%. Vi leker med tanken att jag köpte mina aktier på toppen 2007 när Swedbank stod i 226,71, vilket innebär att min Yield on Cost är 4,45%.

yield on cost

Nu till miljonfrågan: vilken aktie skulle du helst äga idag, Swedbank eller SEB? Allt annat än att svara Swedbank är rent utav fel. Det spelar ingen som helst roll på vilken nivå du har köpt din aktie, det enda som spelar roll är vad aktiens pris kontra värde är idag och om det är bättre eller sämre än dina alternativ. Om dina innehav i portföljen är högre värderade än alternativen på marknaden, då har du fel aktier i portföljen, oavsett hur billigt du en gång köpt. Det enda som Yield on Cost mäter är om du köpte rätt aktie då, inte om du äger rätt aktie idag. Punkt slut, over and out.

Mvh,
Snåljåpen

47 thoughts on “Yield on Cost – värdelöst?

  1. Nothing but return

    Jag tycker det blir lite komplicerat ibland. Mest för jag saknar alternativ. Jag har 22% av utdelningen varje år av Betsson, vilket givetvis inte ger mig någon ränta på ränta effekt men det är ändå 22% på min ursprungliga investering. Hade jag accepterat den avkastningen om någon frågat mig när jag köpte? Antagligen. Det är ju sällan så enkelt att valet står rakt av mellan två bolag där ett är så pass bra värderat att det framstår som självklart att det enda är med stor sannolikhet bättre än det andra. Även om situationen uppkommer såklart.

    Men det sagt så håller jag med dig mer eller mindre, på ett principiellt plan. Dock så hittar jag inte tillräckligt många bra aktier för att lämna mina 22%, när jag väl gör det kommer jag nog sälja om jag hittar ett bolag, eller snarare ett par, att sprida ut pengarna på.

    Reply
  2. B

    Agree. Att äga en övervärderad aktie blir inte mer rätt bara för att man köpte den när den var billig. Att helt strunta i alternativkostnaden är fel.

    Reply
  3. B

    Sen är ju div yield självklart inte enda parametern att ta hänsyn till (vilket gör att SEB ändå kan vara att föredra framför SWED i exemplet ovan)…

    Reply
  4. masterwheelchair

    Jag håller inte med dig där! Det är intressant för mig som ska leva på utdelningarna att få ut så mycket av varje satsad krona som möjligt. Det hade annars varit lika bra att ha pengarna på ett sparkonto med låg ränta. Det är väl bättre att få ut 15,76 % än att få ut 4,35 % på satsat kapital?

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Jag tror tyvärr att du har missförstått precis hela inlägget. Det är inte hög utdelning som jag avfärdad, bara utdelning som andel av inköpspris, vilket är totalt irrelevant.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  5. Aktieingenjören

    Yield on Cost är bra för att mäta utvecklingen i dina innehav med ett nyckeltal som är mindre voltatilt än marknadsvärderingen.

    Det farliga är däremot om man stirrar sig blind på Yoc som i ditt exempel.därför tittar jag ofta hellre på avkastningen på insatt kapital för att utvärdera mig själv.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Kloka ord, men avkastning på insatt kapital blir väl också skevt med tiden? Eftersom man förmodligen inte sätter in kapital i samma takt som det avkastar så funkar nyckeltalet endast initialt? Eller har jag gått vilse i matematiken nu?

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  6. Investerailivet

    Anser Yield on cost som ett intressant mått på hur väl man lyckas hitta utdelning till bra pris. Att sedan sälja ett bolag som fått lägre direktavkastning i takt med stigande aktiekurs slutar nog mest med att man aldrig äger kvalitetsbolag.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Nu börjar vi komma någonvart. Yield on Cost är förstås ett historiskt mått på hur det har gått. Du har en poäng i att man inte ska sälja bolag som får lägre direktavkastning på grund av stigande kurs, men samtidigt ska man inte hålla kvar vid bolag bara för att man köpt billigt, vilket är hela poängen med mitt inlägg.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  7. Christian

    Jag tycker du har helt fel. I fallet SEB har du fått tillbaka kostnaden för ursprungsinvesteringen flera gånger om, pengar som troligen återinvesterats, det är ränta på ränta effekt.

    Själv har jag en YoC på Swedbank 40%, en sådan ränta går inte att få på konto. Om man sedan lägger in återinvestering och tiden 24 år blir resultatet förbluffande.

    Du har skrivit ett felaktigt inlägg, med för kortsiktigt tänk.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Jag har aldrig i mitt liv varit så säker på att jag inte har fel :).

      YoC är ett mått på hur din investering har gått hittills, inte på om det är ett bra innehav att ha ust nu. Hela tiden så måste man se på sin portfölj utifrån vad den är i nuläget, inte på vad den en gång varit. Vid varje givet stund kan man sälja aktierna och köpa någonting som avkastar mer, vilket är fallet man bör göra i exemplet ovan med SEB och Swedbank.

      Som “B” skrev ovan: Att äga en övervärderad aktie blir inte mer rätt bara för att man köpte den när den var billig. Att helt strunta i alternativkostnaden är fel.

      Jag har absolut inte skrivit ett felaktigt inlägg, du har däremot gjort en tankevurpa.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
    2. Mackan

      Problemet är att du tänker ursprungliga pengar och inte nuvarande försäljningsvärde. Exempel:

      – Du köpte Swedbank en gång i tiden för 10 000kr med direktavkastning 5%
      – Din position idag är nu värd 80 000kr. Aktien ger fortfarande en direktavkastning på 5% men en YoC på 40%.

      Nu kan man enkelt luras att då jag har hög YoC så ska jag behålla innehavet, att det på något sätt vore bra. Jag vill dock påstå att det är helt irrelevant då du måste se till dagens direktavkastning. Exempelvis kan du sälja av din position, erhålla 80 000kr och omplacera dessa i aktie X som ger 7% direktavkastning.

      Reply
  8. Onkel Tom

    Om jag köper aktier löpande, exempelvis genom återinvestering av utdelning, så kan YOC vara relevant på samma sätt som utdelningshistorik mm.

    Du har ju rätt i att en akties värde helt beror på framtiden, men beslutet att äga den kan ju baseras på fakta om dåtiden.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Här har du en bra poäng! Absolut baserar vi våra investeringsbeslut på antaganden om framtiden, men antaganden om framtiden gör vi ju oftast baserat på hur det gått tidigare. Men att tro att man har en bra portfölj bara för att man har hög YoC är som att tro att man har en bra portfölj bara för det inte finns några röda siffror just idag.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  9. Daniel

    Hej,

    Christian: det du har missat är att du inte längre har så pass mycket pengar som du satsade från början. Du har mer pengar nu eftersom aktierna är värda mer (antagligen).

    Om ni vill envisas med YoC borde ni också vara tvugna att sälja aktierna till det pris ni en gång köpte de för ;-).

    Här har ni ett hypotetiskt fall ni kan fundera på:

    Du köper 10st aktie A för 100kr styck och utdelning 1kr (1%). Nu upptäcker företaget att deras gruva består av 10000ton guld istället för granit och aktien stiger till 100000kr styck och utdelningen till 10kr styck. Nu har du aktier till ett värde av 1miljon och YoC på 10%. Detta ger dig 100kr per år i utdelning men säljer du aktierna och sätter de på ett konto med 1% ränta får du 10000kr per år i ränta. Visst du kan inte få samma relativa bankränta som din YoC men i absoluta värden så kan du det.

    /Daniel

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Hej Daniel,

      Det här är en av de bästa kommentarerna jag fått på den här bloggen, någonsin. Du har verkligen slagit huvudet på spiken och förstått precis vad inlägget handlade om och vad poängen var. Tyvärr verkar det inte vara så jättemånga som har förstått konceptet, men samtidigt, det är ju lite därför jag skriver, för att utbilda. Ibland känns det dock tämligen lönlöst :(.

      Jag vill också tacka för ett väldigt pedagogiskt exempel som du bidrog med, det här kommer jag skamlöst att tjuva och använda mig av i framtiden. Tack för det :)!

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  10. Xperimentinvest

    Håller med Onkel Tom. Utdelningshöjningar kan ge en fingervsining om intjäningsförmåga över tid och totalavkastning, Så som vanligt inga enkla lösningar. Om man vill vara extremt defensiv kan man ju gå på bara högsta direktavkastning men då är i regel kursutveckingen också begränsad eftersom utdelningshöjaren i princip borde ha en stadig kursutveckling också.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Visst är det så, utdelningshöjningar är vad vi bör leta efter. Historiska såna är dock egentligen meningslösa, det enda som spelar roll är vilka som kommer framöver. Hur vi förutsäger de framtida höjningar är en annan sak, men all historisk utveckling i en aktie är 100% meningslös, rent principiellt.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  11. Jan

    Det du gör är ju att totalsågar Warren Buffets strategi, och menar att det han hållit på med sedan 60-talet är fel. Hans resultat visar ju att du har fel. Aktistinsen är ett annat exempel som visar att du har fel. Inköpsprisets betydelse är helt avgörande för framtida avkastning.

    Jag tror att du är kortsiktig och hela tiden vill flytta om pengarna för att få högre avkastning, låter lätt men blir i praktiken svårt. Du har att ta hänsyn till parametrar så som, spread, courtage, skatt, timing m.m.

    Dessutom verkar det som om hela inlägget ska tjänas för att “bekräfta att du har rätt”. Det här är ett bedrövligt inlägg från din sida, tyvärr.

    Utdelningen som andel av inköpspris har all betydelse om man är riktigt långsiktig, vilket jag inte tror att du kan vara eller vill vara heller.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Min gode herre, nu är du ändå ute och cyklar. Jag har inte sågat någon strategi, inte det minsta. Det kan absolut vara så att det är bättre att behålla än att byta ut, men det ska baseras på en nulägesvärdering och inte på Yield on Cost.

      Utdelning som andel av inköpspris är ett av det dummaste koncept jag sprungit på under min tid som investerare :). Läs gärna Daniels kommentar ovan, han har förstått poängen!

      Och nej, det finns inget självändamål i att vara kortsiktig och hela tiden flytta pengarna. Men om man inte flyttar pengarna dit dom ger mest avkastning (enligt sin egen värderingsmodell) så gör man ju inte ens sitt bästa för att uppnå maximal avkastning. Hur smart är det?

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  12. Tommy Olofsson

    YoC är ju bara ett sätt att rättfärdiga sin långsiktighet, om prisstegringen är 40% över 10år och du har en hög YoC men bolaget börjar visa sämre resultat då skulle ju YoC måttet tillåta dig att följa med ned och samtidigt “bibehålla” avkastning medans du förlorar kapital. Att följa med ned är i sig inte dåligt om det är ett bolag där din nuvarande prognos ser bra ut, då kan det vara läge att köpa mer.

    Att använda YoC som argument för att ligga kvar när man med en lägre YoC kan få en högre avkastning är ju idiotiskt, ungefär som daytrading strategier som räknar utan kostnader för att flytta kapital. Använd aldrig mått som inte tar med så mycket fakta som möjligt och framförallt fokusera på framtida avkastning på ditt nuvarande kapital. Inte nuvarande avkastning på ditt tidigare kapital.

    Aktier värderar vi dagskursen relativt våra framtida prognoser inget annat.

    Reply
  13. Ruter

    Oj, vad det blev ett kontroversiellt ämne, tack för tankeställaren! Även om jag inte håller med om att YoC är helt värdelöst så är det som du säger dumt att enbart gå på YoC och ignorera nuvarande Yeild vid jämförelse av andra investeringar. Sitter just nu på Statoil med 40% kursuppgång som fortfarande har 4% yeild (5.5% YoC). Tror jag motiverade fortsatt innehav med bra YoC men det är verkligen inte den faktorn jag borde gå på. Nu är det bara hitta ett stort, stabilt och billigt företag som har bättre yeild 🙂

    Att P/E springer iväg och direktavkastningen minskar blir ett klart mått om en aktie är övervärderad. Men om man inte ska köpa/sälja en aktie utan utvärderar ens egna innehav tycker jag likaså yeild är irrelevant. Likaså funkar avkastning på insatt kapital bra för hela portföljen men YoC funkar bättre på individuella innehav. Var sak har sin plats vilket gör att det är viktigt att använda rätt begrepp och veta vad det innebär, samt vilka konsekvenser det medför.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Kul att jag kan väcka tankar, åtminstone väckte jag en del diskussion ;). Men det handlar förstås inte om att maximera yield i skrivande stund, utan snarare om att maximera framtida yield, mätt i just, framtida yield. Vad Yield on Cost är blir ju tämligen irrelevant eftersom det är nupriset vi betalar och nupriset som vi mäter vår alternativkostnad mot!

      Både yield och yield on cost är ju egentligen skräp, båda 2 är att köra bil genom att titta i bakspegeln.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  14. Onkel Tom

    Jag undrar om vi inte pratar om två olika saker faktiskt. Jag reflekterar över inlägget kring Buffet.

    Buffet tittar ju mycket på historik. Värdeinvesterar mycket på nyckeltal. Inget av dom är av självklarhet framåtriktade eller i sin helhet helt representiva när det gäller att fånga framtida upp alt. nedsida.

    Det finns ju alltså en första fråga mer eller mindre uttalat i Buffets stragegi.
    – Kan vi använda historiska data för att spå i framtiden? Om svaret är ja så blir YOC, utdelningshistorik etc. relavanta parametrar i vår analys.

    Om svaret är nej! Vi ser ingen möjlighet i, givet marknad, produkt etc., i en historisk analys, ja då blir YOC rätt värdelöst.

    Reply
  15. Kylig

    Ehh, förstår inte riktigt meningen med ditt inlägg Olle.
    Jag tar två verkliga ex. ur min aktieportfölj: Avanza inköpt aug-04 för 15,84 inkl. courtag med 8 kr i utdelning, ger över 50% YoC, och de ackumelerade utdelningarna över 10 år överstiger inköpskostnaden,så i princip har jag i dag “gratisaktier”, varför ska jag sälja de, oavsett värdering/kurs ? Värdeökningen är >1400% +utdelningar.Samma med Bahnhhof som jag köpt vid ägarspridningen april 2009 för 6,5kr och nu ger 2,75 vilket ger 42% YoC, och efter nästa års utdelning har jag “gratis aktier” då utdelningarna betalat tillbaka köpeskillingen. Värdeökning>400%…
    Två aktier jag kommeratt behålla länge ,oavsett kurs. Utdelningarna kan jag använda till vad jag vill, investera i andra aktier eller konsumtion eller…
    Detta är ju 4020:s mål, att inom 20 år få 40% YoC, så uppenbarligen är bloggvärden delad om YoC. 🙂
    Jag tycker inte det är ett oväsentlig parameter.
    Samma sak med Buffets innehav i CocaCola, idag är utdelningen/år högre än inköpspriset per aktie….om jag inte missuppfattat det helt.

    Reply
  16. strindberg@outlook.com

    Jag tycker att det är helt felaktigt att behålla sina aktier i tid och evighet oavsett hur värderingen ser ut.
    Man bör regelbundet ompröva sina innehav och finner man att man det finns andra aktier med attraktivare nyckeltal ska man sälja och köpa andra aktier istället. Avanza har enligt mig en ganska hög värdering och är det utdelningstillväxt man är ute efter bör det gå att finna andra aktier med lägre värdering.

    Även Buffet säljer aktier när han anser att värderingen är för hög.

    Reply
    1. Kylig

      Även om Avanza har en hög vädering, så hur tjänar du in 27% skatt som ska betalas på >1400% värdestegring, på att byta till en annan aktie? Framför allt när aktierna inte har något “anskaffningsvärde” längre då utdelningarna har betalat av inköpet ….
      Kan man hitta “billigare” aktier än de som har 0 i anskaffningsvärde ? Ja Bahnhof har både lägre värdering och högre utdelningstillväxt än Avanza, men den aktien har jag ju redan 🙂

      Du får ju betala mycket courtage också om du har en hög omsättning i portföljen.

      Reply
      1. Olle Qvarnström Post author

        Jag tycker du har fel på grund av att du missar att ta höjd för alternativkostnaden. Du kan inte anse att en aktie är “gratis” bara för att den redan betalt sig själv. En akties kostnad är för dig vad du skulle kunnat köpa för den om du sålde. Enda gången du kan ignorera alternativkostnaden är ifall du endast kan sälja aktien till anskaffningsvärdet, då blir yield on cost helt plötsligt relevant, men nu vet vi ju alla att det är nuvarande aktiepris du säljer till och inte anskaffningspriset.

        Har du läst kommentaren av Daniel ovanför? Jag tycker hans exempel är formidabelt!

        Om du har aktierna på ett vanligt konto där du betalar vinstskatt så blir beräkningen lite mer komplicerad, men principen är den samma med att yield on cost är irrelevant. Jag förstå ratt courtagekostnaden är relevant i praktiken, men tyvärr är den inte det i exemplet vi diskuterar.

        Mvh,
        Snåljåpen

        Reply
        1. Kylig

          Att ha teoretiska exempel där courtagekostnaden ignoreras, anser jag är ointressant. Diskuterar bara verklligheten, då man inte kommer undan courtage (och i vissa fall skatt ) i praktiken.Och i fallet med Avanzaaktierna är de i vanlig depå, för ISK fanns inte då de köptes, och i KF hos Avanza får man inte ha deras aktie.
          Problemet med Danielsresonemang :
          “Du köper 10st aktie A för 100kr styck och utdelning 1kr (1%). Nu upptäcker företaget att deras gruva består av 10000ton guld istället för granit och aktien stiger till 100000kr styck och utdelningen till 10kr styck. Nu har du aktier till ett värde av 1miljon och YoC på 10%. Detta ger dig 100kr per år i utdelning men säljer du aktierna och sätter de på ett konto med 1% ränta får du 10000kr per år i ränta”

          är att)
          1)exemplet är extremt orealistiskt vad gäller värdeökning och utdelningstillväxt
          2)han har inte tidsatt hur lång tid det är mellan aktieinköp och “upptäckt” av guldet.
          3)om kontot med 1% ränta är utanför ISK beskattas det med 30%,så det blir bara 7 000 kvar.
          4)då ni resonerar om teorier,så kan jag visst anse att jag har “gratisaktier”
          5) om vi ändå teoriteserar, vad gör du om efter att ha sålt Daniels gruvbolag till ett värde av en miljon,och satt in det på ett konto med 1%, ser att de hittar mer guld och höjer utdelningen till 1000 kr och aktiemarknaden höjer kursen till 1,5 miljon. Är du glad över att du säkrat miljonen och får 1% i ränta före skatt ?
          6) det är ju inte bara YoC jag ser på, det är ju för mig totalavkastning efter ev skatt ,över tid som är intressant, inte relativ värderingar. Vad säger att en aktie med PE 12 kommer att ge en högre totalavkastning än aktien med PE 20 ?

          Sedan tycker jag uttrycket “alternativkostnaden ” är knepig, förstår inte vilken kostnad som avses. Borde det inte vara “alternativavkastning” ??
          Skulle vara intressant att se debatten om YoC mellan dig och http://www.4020.se

          Reply
          1. Olle Qvarnström Post author

            Courtaget existerar i praktiken, absolut, och vi måste ta hänsyn till det i praktiken. Tyvärr så har dock courtaget ingen påverkan på resonemanget kring att YoC är värdelöst. Oavsett köpesavgift så spelar det ingen roll vad du har köpt din aktie för, det enda som spelar roll är vad du kan få betalt för den idag (och i förlängningen: vad du skulle kunna få köpa för de pengarna istället). Sen hör jag vad du säger om ISK vs vanlig depå, men det är snarare ett specifikt exempel för just ditt case och hör heller inte till diskussionen om YoC.

            Daniels exempel är tämligen extremt, av förklarliga skäl. I praktiken skulle vi inte ta ut dessa pengar och sätta på sparkonto, utan sätta in i ett nytt bolag, lägre värderat än Avanza. Ponera att du istället har ett identiskt bolag mot Avanza med högre direktavkastning, alltså samma tillväxtmöjligheter men lägre värdering. Skulle du då hellre ha kvar Avanza bara för att du köpt det billigt? Svaret är förstås ett glasklart nej eftersom det är framtida avkastning vi investerar mot och inte historisk. Om du håller med mitt exempel här så är vi i praktiken överens men går vilse i vår disskussion, om du inte håller med så tycker jag att du gör fel, rent principiellt. Självklart finns det en skatteeffekt att ta hänsyn till, men då ska du behålla det dyrare bolaget på grund av skatteeffekten, och inte på grund av hög YoC.

            Jag säger inte att det alltid är låga P/E som slår höga P/E, för så är det verkligen inte. Det jag säger är att YoC har ingenting i modellen att göra eftersom det höga procenttalet rent psykologiskt ger dig en bias till att behålla gamla innehav enbart för att de tidigare gått upp, vilket inte säger någonting om det är en bra aktie att äga just nu. Säg att du köpte den när den hade P/E 5, nu är det P/E 100 och 1% direktavkastning: skulle du behålla bara för att din YoC var högre än ditt anskaffningsvärde och du således har “gratisaktier”? Isåfall tror jag du gått i en rejäl tankevurpa.

            Du för ett klokt resonemang med att det finns flera parametrar som avgör om man investerar, tyvärr håller jag inte med om att YoC ska finnas med i det resonemanget.

            Mvh,
            Snåljåpen

          2. Olle Qvarnström Post author

            Och just det, alternativkostnad/alternativavkastning. Jag tänker att den avkastning man kunde fått av att byta aktie är en alternativkostnad. Alltså kostnaden för mig är att avstå en högre avkastning.

            Mvh,
            Snåljåpen

  17. Inflationsteknikern

    Kylig du har helt rätt och jag instämmer i ditt inlägg.

    Min egna syn…

    Yield on Cost och direktavkastning är inte samma sak. YOC är avkastning du får idag mätt på ditt inköpspris (vi antar att det var lägre) och direktavkastning är bestämt antal kronor som delas ut nu kontra dagens kurs (vi antar att den är högre). I och med lägre inköpspris får jag högre avkastning på mitt kapital än den som köpt till dagens dyrare pris. D.v.s att vi antar att bolaget har en uthållig och återkommande utdelning till sina ägare. Därav att man söker hela tiden “intrinsic value” för att nå en högre yield.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      YOC och direktavkastning är inte samma sak nej. Du har helt rätt i ditt sakliga redogörande för vad som är vad, dock måste jag verkligen insistera på att YOC är tämligen irrelevant och att anskaffningsvärdet inte spelar någon som helst roll vid något annat tillfälle än just vid anskaffningen. Glöm inte bort alternativkostnaden! En akties kostnad är inte vad du betalt för den, utan den är vad du skulle kunnat köpa om du sålde den. I fallet Avanza ovan kan man t.ex. sälja och köpa någonting lägre värderat och därigenom få fler aktier för samma pengar.

      Läs gärna Daniels exempel några kommentarer upp!
      Om du inte håller med mig så fortsätt gärna förklara. Jag älskar att bli överbevisad och ändra åsikt även om jag den här gången har svårt att se hur det skulle gå till, hehe.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  18. Analysakademin

    Hur man ser på YOC grundar sig som jag ser det på vilken investeringsfilosofi man väljer att följa.

    För mig personligen som gör analyser av bolag ur en absolut värdeinvesteringsfilsosfi så är nyckeltalet helt ointressant. Varför? YOC på mina investeringar säger mig absolut inte något om relationen mellan pris och värde (intrinsic value) vilket är själva grunden för all värdeinvestering. Att YOC är högre än dagens dir.avkastning säger oss inget annat än att PRISET du köpte bolaget till är lägre än dagens. Man glömmer alltså:

    1. Att beakta varför priset eventuellt har stigit. Dvs: hur förhåller sig parametern värde (intrinsic value) till dagens aktiekurs? Att priset har stigit sedan ursprungsinvesteringen säger oss varken om bolaget idag är över-, under- eller korrekt värderat. Är det Mr Market som är manodepressiv eller prissätter han bolaget idag korrekt? Att bortse från detta och “aldrig sälja” menar jag är ett argument som inte håller i längden.

    2. Man glömmer även att beakta huruvida utdelningen är hållbar eller ej, hur ser tex utdelningsandelen ut?. En hög YOC är ger alltså inte någon information om hållbarheten eller kvalitén i investeringen.

    Som skrytmått för hur bra man “lyckats” med sina investeringar (fram tills idag) funkar nyckeltalet bra men någon vidare insikt för går- eller morgondagen ger nyckeltalet knappast. YOC ger dig endast en ögonblicksbild!

    För de som kör en strikt buy-and-hold (and forget?) strategi med fokus på utdelningar kan jag förstå charmen i nyckeltalet så länge aktiekurserna går uppåt och utdelningarna höjs, men inse begränsningarna!

    Att ha en viss YOC som slutmål för sina investeringar (4020) tycker jag är ganska en god idé. Här tycker jag dock att det krävs komplettering i form av andra måttstockar för att inte heller här stirra sig blint på ett vad jag menar ögonblicksmässigt nyckeltal.

    Reply
  19. Henke

    Jag anser att YoC är bland det mest relevanta långsiktigt, om man bara ser vad YoC egentligen betyder.
    “Vad jag får nu, för det jag betalade då”

    Men jag tror man måste sätta det i större perspektiv, och inte stirra sig blind på sin nuvarande YoC.

    Att sälja ett innehav som har 50% YoC, för att köpa in sig i något med 5% direktavkastning kan vara en ypperlig idé om man vet att på sikt så kommer mitt “nya innehav” växa bättre (kanske både i kurs och utdelning) än mit nuvarande innehav.
    Man har sänkt sitt YoC på papper, rent tillfälligt – för en bättre investering långsiktigt.

    Reply
  20. Chris S.

    Om man inte tror på bolaget i framtiden ska man självklart inte behålla aktien.
    Men, om du har gjort din fundamentala analys – och kommit fram till att företaget du har aktier i kommer fortsätta att göra bra affärer i framtiden – då finns det ingen anledning att sälja, även om aktien idag är övervärderad.

    Som man sagt tidigare i kommentarerna – det är så här som Warren och Aktiestinsen tjänat pengar.
    Och i denna investeringsstrategin då blir YoC högst relevant,
    den berättar nämligen hur många kronor du får per hundring du betalat för aktien.
    Och direktavkastningen berättar för dig hur många kronor du får per hundring idag.

    Kort sagt – om du tror att ditt bolag kommer att prestera bra i framtiden också – behåll ditt innehav.
    Där har Du YoC som ett kvalitétmärke isf, och om du vill – anledning till att skryta för att du gjort ett bra köp.

    Olle – verkar lite som om du vill hoppa från gren till gren, för att hela tiden få bättre deals.
    I längden tror jag det är ett sämre sätt, du borde vara mer långsiktig i dina investeringar.
    Och kanske lite mer ödmjuk mot de som inte håller med dig på din blogg.

    Reply
    1. mangoldx

      I vanlig ordning handlar det om hur man tolkar de olika mått som finns. P/E på 5 kan vara jättehögt för ett bolag och P/E på 27 kan vara lågt på ett annat. Olika mått måste man kunna tolka och sätta i sitt sammanhang. Annars blir det värdelöst. Här tycker jag att det är uppenbart hr Qvarnström inte ser något behov av att använda YOC som mått på sina investeringar vilket jag faktiskt tror beror på att han har ett något kortsiktigare perspektiv på sina investeringar än vad t ex jag har. YOC kan bli ganska intressant om man har haft olika aktier under en lång tid (>5 år) och vill jämföra hur de har utvecklats avseende utdelningen. Däremot är det absolut inte det viktigaste nyckeltalet för mig. En hög YOC är ett bra kvitto på den tidigare investeringen då bolaget har lyckats öka utdelningen (eller också köpte man billigt). Om man däremot vill ha snabba cash och göra pengar på kursökningar blir YOC givetvis helt ointressant som mått.

      Spontant kan jag hålla med Chris att det verkar vara många affärer vilket säkert passar hr Qvarnströms placeringsfilosofi, men jag är personligen tveksam till att det är långsiktigt bra. Jag skulle inte klara det, men nu är jag bara en medioker aktieplacerare.

      Reply
  21. 40procent 20år

    Måste säga att jag förstår inte diskussionerna med Yield On Cost. Nästan alla här inne har rätt beroende på vad man använder YoC till.

    När YoC blir meningslöst
    YoC säger ingenting om bolagets nuvarande direktavkastning och inte heller hur mycket bolaget kan öka sin utdelning på sikt. Därför går den inte använda som värderingsmått. Man kan faktiskt säga alla historiska och nuvarande nyckeltal mer eller mindre oanvändbar när man ska förutsäga framtida utvecklingen.

    När YoC blir meningsfull
    YoC blir viktig verktyg för oss utdelningsinvesterare som vill se utvecklingen av utdelningen utan att behöva jämföra med totalt avkastning eller aktiekursutveckling. Den ger också bra indikator hur mycket man kan förvänta sig för utdelningstillväxt i snitt och att hur viktigt det är med låginköpspris.

    Med andra ord YoC är viktig för oss som vill använda den som historik verktyg snarare värderingsmått. Alla behövs när man vill analysera bolagen och vill göra en bättre totalt bedömning om framtiden.

    Men jag tycker att detta inlägg handlar om någonting annat – Ska man sälja bra bolag om man hittar lägre värdering?

    Här har vi en riktigt diskussion som är värd att ta upp 🙂 Den bästa inlägg om detta kommer från luppen:

    http://lundaluppen.blogspot.se/2013/12/salja-overvarderade-bolag.html

    Att ha en hög tolerans nivå är viktig för vissa utmärkta bolag som tex: H&M.

    Reply
  22. Per

    Du verkar helt inkompetent, med mängder av felaktiga åsikter och inlägg. Dessutom häpnadsväckande arrogant. Första och sista gången denna skitblogg besöktes.

    Reply
    1. Olle Qvarnström

      Tack för en meningsfull kommentar som både bidrog till diskussionen och gjorde oss båda klokare. Dessutom applåderar jag dig för en trevlig samtalston, bravo!

      Det är ytterst frivilligt att besöka denna “skitblogg” så du är mer än välkommen till att aldrig någonsin komma tillbaka. Jag har ändå inte speciellt mycket utbyte av personer som läser och sedan kommenterar på det sätt som du gör, så egentligen är det bara bra med lite automatisk utrensning bland korkade läsare som saknar hyfs och fason på det anonyma nätet. Det finns däremot en intressant aspekt i din kommentar där du påstår att jag har “felaktiga åsikter”. Mig veterligen så är åsikter ett personligt tycke om någonting, och inte visste jag att man kan tycka fel? Se där, trots ditt totalt meningslösa inlägg så har jag ändå lärt mig någonting idag, jag tycker fel :).

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  23. Pingback: Sälj dyra bolag, oavsett hur billigt du köpt - Snaljapen.se

  24. Jan

    Om du skulle låna ute 100 000 kronor till ett företag. Du skulle få löpande utdelningar med höjning varje år. Och efter tio år så får du 40 % av investerat kapital i utdelning varje år.

    Tanken baseras på att bortse från aktiekursen. Den finns inte.
    Det enda jag vet är att jag får 40 % avkastning per år på mitt investerade kapital.

    De 100 000 kr som du investerat kan du välja att ta tillbaka precis när du vill.
    Skulle du ta tillbaka dom?

    Nu vet inte jag vad som är rätt eller fel. Det är därför jag surfar runt här för att lära mej.

    Det är bara en tanke jag fick

    Reply
  25. Richard

    Jag vet inte om jag har otur när jag tänker men YoC kan vara bra att använda tillsammans med belåning av värdepapper. Belåna – värdepappret får en yield on cost som är högre än räntan (plus skattesynergier). Om utdelningen sjunker för mycket så kan man ju sälja.

    Reply

Leave a Reply