Om lära sig att tänka

Även om Warren Buffett och Charlie Munger knappast är några nytillkomna stjärnskott på investerarhimlen så är deras fullständigt utbredda visdom ett relativt nytt fenomen. I den inbitna svängen har de varit “household names” sedan iallafall sent 90-tal, men att alla som äger aktier (nåja) vet vilka Warren och Charlie är, det skulle jag säga är max ett par år gammalt.

Framförallt på fintwit, d.v.s. finanstwitter, så har Charlie Mungers citat haglat frekvent de sista åren, även om det sista årets fullständigt makalösa uppgång har gjort att de sansade citaten hamnat lite i skymundan bakom screenshots på avkastningsgrafer och sektmedlemmar som high-fivar varandra i ring.

Ett av Charlie Mungers kanske mest meningsfulla bidrag till världen är just konceptet om allmänbildning. Eller allmänbildning är egentligen fel översättning, det Charlie pratar mycket om är tankemodeller, eller “mental models” som han ofta refererar till dem som. Poängen med dessa tankemodeller är att det finns en massa kunskap som går att applicera vitt och brett och som därmed hjälper till att lättare förstå världen snabbt och enkelt, och samtidigt gör att man undviker många av de allra lättaste fallgroparna att ramla ner i.

Ett av dessa återanvändbara koncepten är t.ex. det om “circle of competence.” Att när man investerar så bör man hålla sig inom sitt kompetensområde, men alltid sträva efter att vidga detta område åt alla håll som det är möjligt. En definition på detta kan vara att innanför vårt kompetensområde så vet vi vad vi inte vet. Vi har kanske också detaljerad kunskap om vilken ytterligare information vi skulle behöva för att ta ett väl avvägt beslut. Är man utanför sitt kompetensområde så inser man fort att man inte ens vet vilka de centrala frågorna är att ställa. För mig hamnar jag fort utanför mitt kompetensområde när jag börjar titta på läkemedelsinvesteringar. Jag kan inte ens avgöra om marknadsstorlek, valet av molekyl, sjukdomsförloppets hastighet eller antalet tidigare positivt genomförda studier är det viktigaste att titta på. Jag vet inte ens vilka frågor jag ska ställa. Uppenbart utanför min kompetens.

Ett annat intressant koncept är det om first principles. Jag ber om ursäkt att jag inte har någon vettig svensk översättning på detta, jag tycker allt låter skevt. Tanken med “reasoning from first principles” är att det är ett verktyg för att analysera komplicerade problem genom att separera underliggande fakta från de antaganden som sedan har baserats på dessa fakta.

En av mina favoritmodeller är den om second-level-thinking, eller också kallad second-order-thinking. Konceptet här är att alltid tänka ett steg till innan man drar en slutsats. “Any comprehensive thought process considers the effect of the effects..” som Shane Parrish uttryckte det.

I en allt mer sammankopplad värld så blir det allt svårare att identifiera effekterna av olika ageranden, vilket gör det allt viktigare att kunna använda sig av dessa modeller för att inte gå vilse. Kompetensområden, second-level-thinking, etc. Antalet tankemodeller som är återanvändbara och nyttiga är enormt många, men det pratas ofta om 100-200 som de som frekvent används.

Det härliga med dessa tankemodeller är att konceptet inte är nytt, och det är numera så världskänt att det skrivits flertalet böcker med enda syfte att lära ut de, enligt författarna, viktigaste tankemodellerna. Jag tänkte därför här lista 3 av de bättre böckerna på temat:

The Great Mental Models – Shane Parrish

Detta är en bok i flera delar där den första mest är en introduktion till konceptet med mentala modeller. Här får man lära känna några av de ovan. Det finns även ytterligare en i samma serie och fler på väg.

Investing: The Last Liberal Art – Robert G. Hagstrom

Denna bok hette faktiskt “A latticework of mental models” i sin förstautgåva, men den sålde så dåligt så bokförlaget tvingade fram en ny titel. Detta var den första boken jag läste i den här “subgenren” som verkligen fick mig att leta efter fler.

Seeking Wisdom – Peter Bevelin

Kanske den oftast nämnda boken i genren, skriven av en svensk dessutom! Jag tycker själv den är stundvis väldigt tung men också bitvis precis lika briljant.

Det finns säkerligen många fler, men de allra flesta böcker jag kan komma på behandlar en modell och är inte en sammanställning av flera. På listan över de extremt läsvärda böckerna med enbart en modell kan t.ex. nämnas:

• Fooled by Randomness – Nassim Nicholas Taleb (min favoritbok nr 1 alla kategorier)
• Scale – Geoffrey Rush
• Range – David Epstein
• The Checklist Manifesto – Atul Gawande

Hoppas kunna bjuda på några fler nya boktips framåt och inte bara gamla godingar. Det här inlägget blev jag lite inspirerad att skriva då jag precis klickade hem Shane Parrish bok nr 2 i serien.

Mvh,
Snåljåpen