“Diversifiering är ett skydd mot okunskap” – Warren Buffett
Det här med diversifiering är ett viktigt begrepp inom investeringsfilosofin. Diversifiering betyder rent utsagt att man sprider ut sina risker i flera olika investeringar för att på så vis inte drabbas så hårt ifall en av investeringarna skulle visa sig vara dålig. Man säger ofta att man “inte ska lägga alla ägg i samma korg”. Tanken är god, och diversifiering bör vara ett begrepp som alla förstår och använder sig av, men ibland kan det bli lite för mycket av den goda frukten.
I mina investeringsregler så kan ni läsa om att min filosofi går ut på att aldrig äga mindre än 5 aktier/fonder. När jag har 5 aktier/fonder i portföljen och portföljen är balanserad (varje aktie/fond står för 20%) så betyder det att om ett företag går i konkurs över natten så kan jag aldrig förlora mer än 20% av min portfölj. 20% är VÄLDIGT mycket att förlora på en investering, men notera att detta är det absolut värsta som kan hända, och om man placerar i aktier som inte är absolut högrisk så brukar risken för konkurs över natten inte vara speciellt överhängande. Northland Resources som var mitt största innehav med över 30% av portföljen har rasat över 90% sista månaden, min portfölj backade ungefär 20% vid händelsen vilket får anses vara det absolut värsta som kan hända. Jag bröt mot min regel om att aldrig ha mer än 30% av portföljen i ett bolag, och samtidigt så hände det som inte fick hända. Allt blev fel och smällen blev tung helt enkelt. Om jag hade hållit mig till mina regler så hade smällen inte blivit lika stor, men den hade ändå känts.
Diversifiering betyder såklart inte enbart att man ska ha många olika aktier, vilken typ av aktie du har samt hur stor del av portföljen den utgör är förstås också viktiga parametrar. Om du har 10 aktier men 1 står för 90% av portföljens värde så har du inte spridit dina risker speciellt brett. Vilken sektor som företaget jobbar i kan också vara av stor betydelse. T.ex. om du köper 5 aktier i Telekombranschen så har du heller inte lyckats uppnå någon bra riskspridning. Tänk om Telekombranschen får någon stor kris eller teknologirevolution som helt vänder uppochned på marknaden? Därför är det viktigt att inte bara köpa olika bolag, utan att också köpa bolag i olika sektorer. Om du har köpt 10 olika förhoppningsaktier så har du förvisso diversifierat enligt ordets betydelse, även om du fortfarande har en väldigt hög risk i din portfölj.
På den andra sidan så är det en dålig idé att diversifiera för mycket, och här ser jag folk misslyckas lika ofta som jag ser folk gå all-in i högriskaktier. Om du diversifierar för mycket så kommer det bli extremt svårt att slå index. Och om målet ändå inte är att slå index, varför inte bara köpa en indexfond från början och slippa alla dyra avgifter? Jag tänker att när jag stoppar fler än 10 aktier i portföljen så blir det för svårt att prestera och då kan jag lika gärna “ge upp” och köpa index istället. T.ex. avgiftsfria Avanza Zero. Då vet jag med ALL SÄKERHET att jag kommer prestera EXAKT så som den Svenska börsen presterar, varken bättre eller sämre. Hittills har jag lyckats slå index men det kanske enbart har varit tur? Tiden får utvisa om jag kanske gör bäst i att köpa indexfonder istället.
Så för all del, sprid era risker, men inte tillräckligt mycket så att det blir olönsamt. De enda som tjänar på en överdriven riskspridning är din bank som badar i avgifterna som du får betala. Ge dig själv en chans att slå index, satsa på några få, väl valda aktier. Lite som Warren Buffet säger att, det är mer riskabelt att köpa 20 företag du är dåligt insatt i än 5 företag som du faktiskt har stenkoll på. Tänk på det nästa gång du tittar igenom din portfölj och ser Taurus Energy, Cassandra Oil, Simba Energy, Diamyd, Clinical Laserthermia, Norse Energy Corp, Nordic Mines, Dannemora Mineral, Lucara Diamond och Shamaran Petroleum. Har du verkligen koll?
Mvh,
Snåljåpen