Bosätt dig där du har råd att bo!

Jag har idag haft en ganska uttömmande diskussion om det här med frikostig långivning vilket fött en aggression som jag nu ska försöka sätta ord på. Personen som jag argumenterade ville att bolånetaket skulle tas bort och att bankerna själva ska få avgöra vem man lånar ut till samt hur mycket. Ur detta födde en längre diskussion kring unga individer som inte har rika föräldrar, hur ska dessa egentligen kunna hitta någonstans att bo?

Om man är färsk ut ur högskolan så kanske man inte kan förvänta sig att köpa en ljus och fräsch 2:a vid Odenplan. Det är inte en mänsklig rättighet att få äga sin egen bostad. Det finns absolut ingenting fel med att sätta sig i en hyresrätt, jag vet folk som hyrt sitt boende hela livet! På samma sätt som att man under studietiden får acceptera en lägre standard så kan man inte förvänta sig guld och gröna skogar så fort man börjar arbeta. Om man kommer direkt ut ur skolan så får man kanske acceptera en hyreslägenhet på Skebokvarnsvägen i Bandhagen tills man sparat tillräckligt för att köpa det man vill. Man får helt enkelt bosätta sig där man har råd att bo! Det finns ingen bostadsbrist i Stockholm, det är bara en jävligt hög efterfrågan på centrala objekt eftersom ingen kan tänka sig att bo i Akalla, Norrtälje eller Västerhaninge. Om staten nu skulle få för sig att förbjuda blancolånen så skulle folk få acceptera att man får bo där man har råd att bo. Och nej, det skulle inte ta dom 30 år att tjäna in tillräckligt för att köpa sin bostad. Med en vettig bostadsmarknad så kostar inte en 2:a i Sundbyberg 3 miljoner och därför behöver man inte spara en halv miljon innan man kan flytta dit man vill.

Det hela är egentligen väldigt enkelt, problemet är att alla argument i debatten syftar till att avhjälpa symptomet istället för att bota sjukdomen. ”Alla har inte en halv miljon att lägga kontant, så folk måste få ta blancolån!” Problemställningen är irrelevant, frågan är snarare varför en bostad kostar 3 miljoner? Man kan inte släcka en eld med ännu mera eld. Hela marknaden behöver ta ett stålbad för att kunna komma ut hel och ren igen. I det här läget så har vi skenande bostadspriser på grund av en allt för frikostig långivning, vilket vi måste sluta med.

Snåljåpens åtgärdsplan för att få lånemarknaden att nyktra till:

• Amorteringskrav på MAX 25 år. HELA lånet ska betalas av.
• Behåll bolånetaket på 85 %
• Förbjud blancolån helt eftersom dessa inte tjänar något syfte ändå
• Ta bort ränteavdraget

Amorteringskrav: Att enbart ha amorteringskrav ner till 75 % är ett enda stort skämt, det skapar en osund inställning till lån och gör att lån känns ofarligt att ha.

Bolånetaket: Bolånetaket är en riktigt bra idé. Det hindrar bankerna från att ge allt för stora lån till folk som inte kan bevisa att dom har en säkerhet. Eftersom bankerna inte kan garantera priset på bostaden så behöver dom en säkerhetsmarginal, alltså kontantinsatsen. Problemet idag är att banken skiter i vart kontanterna kommer ifrån.

Blancolån: Om vi skulle förbjuda blancolån så skulle inte folk kunna låna i närheten av så mycket som man gör idag. Visst, det finns folk som klarar av att ta stora lån och som faktiskt har en säkerhet, men långt ifrån alla. Jag kan räkna upp flera som har tagit lån på åtskilliga miljoner utan mer än några få tusenlappar i säkerhet. Blancolånet fyller inget syfte, det är ett rent konsumtionslån. Ett lån utan säkerhet som enbart eldar på marknaden.

Ränteavdraget: Ta bort ränteavdraget, jag förstår inte vad det fyller för syfte överhuvudtaget. Om man vill ha en lägre räntekostnad så får man helt enkelt låna mindre pengar, vad är problemet?

Problemet är bara att dessa åtgärder direkt skulle få bostadsmarknaden att gå ner med åtskilliga procent, vilket knappast är någonting man vill om man snart ska gå till val. Så det enda man gör är att man blundar, håller för öronen och hoppas på att det bara blir en liten smäll. För förr eller senare så smäller det, det är bara en fråga om hur mycket.

Mvh,