Under semestern så har jag plöjt flera böcker, varav Rich Dad, Poor Dad var en. Jag tycker att boken var väl värd sin tid, även om det förstås finns saker att anmärka på.
Det är viktigt att man läser den här boken med rätt förväntningar. Om man förväntar sig att lära sig mer om investeringar och hur man ska investera så är man fel ute. Det här är en bok om privatekonomi och, framförallt, om kapitalism. Boken handlar om Robert Kiyosaki’s uppväxt på Hawaii där han fick 2 olika livsfilosofier predikade samtidigt för sig under sina ungdomsår. Hans far var akademiker och socialist medan hans kompis far inte gått klart högstadiet och ändå ägde och kontrollerade ett imperium på flera miljoner dollar. Hans far, som han kallar poor dad, rekommenderade honom att plugga hårt och satsa på en karriär med anställningstrygghet. Hans kompis far, som han kallar rich dad, rekommenderade honom att investera sig till trygghet.
Rich Dad, Poor Dad är en 239 sidor propaganda för kapitalism, en propaganda som är väldigt svår att avfärda. Framförallt så är det en bok om hur Robert som barn blev uppfostrad till kapitalist och entreprenör, trots sin socialistiska far. Jag tycker diskussionerna som förs i början av boken är väldigt intressanta även om första kapitlet definitivt kunde varit hälften så långt.
Ett av de centrala koncepten i boken är, som i många andra bra böcker, att man ska följa kassaflödet. Jag kunde verkligen inte ha sagt det bättre själv, även om jag säkerligen skulle förklarat det med långt färre ord och mindre upprepningar. Jag håller verkligen med om att t.ex. bostaden inte ska ses som en “asset” utan snarare som en “liability”. Om man tänker efter vad bostaden har för effekt på det personliga kassaflödet så inser man direkt att bostaden kommer äta upp din ekonomi vid ett plötsligt inkomstbortfall. Om man däremot äger en extra fastighet utöver sin egen bostad så kan man se den som en “asset” som därmed skapar positivt kassaflöde. Även vid inkomstbortfall så fortsätter den tillgången att dra in pengar och är därmed inte någon risk i ekonomin på samma sätt.
Det är en bra och lättläst bok, perfekt under semestern. Mig tog boken lite drygt 5 timmar att komma igenom, och det är 5 timmar jag absolut inte slösat bort. Däremot anser jag att samma lärdomar och slutsatser skulle kunnat nås på halva tiden, men så är det förstås med de allra flesta böcker. Tyvärr är de allra flesta ekonomiböcker alldeles för långa, som om det inte finns någon prestige i att släppa kloka ord på under 100 sidor.
Målgruppen för boken är, enligt mig, ungdomar eller de som funderar på/har köpt boende men inte har några andra investeringar. Hans mål med boken verkar vara att få folk att vakna inför faktum att man själv behöver investera för att få trygghet, det räcker inte med en specialiserad utbildning med 180 högskolepoäng. Om man redan har svalt betet och investerar och sparar likt en snåljåp, då har man egentligen inte så mycket att hämta från att läsa denna bok, move on!
Rich Dad, Poor Dad finns hos Bokus, Adlibris och CDON.
Mvh,
Snåljåpen
Tack för tips! Sen finns det ju fler skäl att utbilda sig än att tjäna pengar. Jag träffade t ex min fru 🙂
Här nämner du en intressant sak, kontakter! Många av de jag känner umgås primärt med vänner från studietiden, och det är ett kapitel jag missat eftersom jag inte studerat på högskolenivå. De vänner jag hade i grundskolan har jag tyvärr väldigt lite gemensamt med nuförtiden plus att jag inte längre bor kvar i staden där jag växte upp, så de vännerna “har jag inte kvar”.
Mvh,
Snåljåpen
Har hört talas om den här boken tidigare och även om innehållet känns relativt självklar, så är den en bra referens att använda sig av för att förklara motivationskrafter och att det går utmärkt att klara sig även utan utbildning (oavsett vad Staxx säger).
Vad gäller fastigheter så tycker jag du har hamnat lite snett. Att investera i en bostad är en tillgång (precis som du senare skriver om en eventuell andra fastighet). Tro inte att en tillgång är annorlunda beroende på om du bor där eller inte. Utan sedan får du tänka i nästa steg att du behöver någonstans att bo. Du kan nu välja att bo i den egna fastigheten eller på annat sätt och kommer då få en löpande kostnad för ditt boende. Se det gärna som att du kan bo i fastigheten (tillgången) och har löpande kostnaderna för fastigheten, men får sedan “ett inkomstbortfall” som gör att du flyttar till ett tält och hyr ut fastigheten. Du har fortfarande kvar precis samma tillgång, men har minskat din löpande kostnad för boendet och får istället avkastning på tillgången. Känns inte det här tankesättet mer logiskt?
Inte att förväxla med problemet att man inte ska se sin fastighet som något beständigt som bara stiger i värde, vilket är en annan diskussion jag gärna tar, men vill inte tappa tråden.
Det jag menar med fastigheten är att kassaflödet som du skulle fått från fastigheten får du inte eftersom det är du själv som betalar för den. Om du istället hade haft en annan hyresgäst i din fastighet så hade det varit en tillgång eftersom hyresgästen skapar ett kassaflöde som går till dig. Därmed menar jag att en belånad bostad är en risk eftersom den måste betalas även när du inte har någon inkomst. Den enda “investeringen” i fastigheten är därmed en spekulation om prisuppgång eftersom du aldrig under tiden du äger den får något kassaflöde. Se det som att du tar ett kreditlån för att köpa en aktie som inte delar ut pengar, kreditlånet måste du betala oavsett.
Ditt exempel förutsätter ju att fastigheten går att hyra ut med i stort sett omedelbar verkan och att hyran som tas täcker det negativa kassaflödet från den. Jag förstår inte hur det ska vara så mycket bättre än att bo i ett tält från början och aldrig äga fastigheten :)? Du kan gå +-0 på bostaden men det är aldrig en tillgång eftersom den inte avkastar något kassaflöde.
Ursäkta om min retorik framställer mig som om jag talar i sanningar, för så är det inte, jag blir gärna överbevisad. Men jag håller verkligen med Robert Kiyosaki i hans resonemang i boken, jag köper verkligen det.
Precis som du säger så kan man inte se fastigheten som beständig och att den alltid stiger i värde, men det får bli ett framtida inlägg ;).
För övrigt: tack för att du tar dig tid att kommentera! Det är den här nivån på kommentarer som gör att jag (och kanske andra läsare) utvecklas! Evigt tacksam!
Mvh,
Snåljåpen
Så du menar att alla aktier/fastigheter som inte genererar omedelbara kassaflöden inte är tillgångar? Det stämmer som du säger att tillgångar ska generar framtida kassaflöden (skrev mitt examensarbete om just detta, så det är en bra nivå du håller utan utbildning) för att kunna motsvara sitt tillgångsvärde, annars ska man inte sätta/skriva ner det värdet på tillgången.
Nej exemplet förutsätter inte att man kan hyra ut bostaden omgående. Det är precis som om du köper en andra fastighet för att hyra ut; Du får hyra ut till vad marknaden erbjuder. Det är en finansiell risk att äga tillgångar!
Hur man finansierar sina tillgångar är en helt annan diskussion som också borde tas en annan gång.
Hur uttrycker oss verkar ömsesidigt 😉
Tack. Något vettigt ska man göra på semestern 😉