4 comments

  1. Hej Olle Q

    Att gå in som delägare (du köper ju inte hela bolaget)) i ett mindre verkstadsföretag görs ju av folk massvis av gånger per år. Borde inte vara något att yvas om.

    Men men,du verkar ju gilla uppmärksamheten och griper verkligen varje tillfälle att få höras o synas.

    Tar du där också upp din karriär som ankarinversterare i Indentive?
    Och hur du tänkte där?

    Var det samma receptorer i din “!affärsnäsa” som fått dig att köpa medaljfabrik som att garntera en hal miljon i Indentive?

    1. Fast nu går vi ju inte in som passiva delägare, utan vi köper ut majoritetsägaren, byter ut styrelsen och tillsätter en av oss själva som vd. Det kan vi göra för att vi köpt nästan hela bolaget, det är bara verkstadschefen som har aktier, vilket är för att vi vill ha det så. Vi tackade nej till att köpa de aktierna för att vi vill behålla incitamentsstrukturen på det sättet.

      Transaktioner i små onoterade verkstadsföretag händer hyfsat ofta, men inte varje dag. Att någon i min situation som saknar erfarenhet av detta köper ne majoritetspost skulle jag säga är ganska ovanligt. Jag vet inte om Breakit hade tyckt det var värt en artikel om det var något som hände varje dag. Uppmärksamheten har ett stort värde i detta fall, vi har redan fått en mängd förfrågningar från kunder som fått upp ögonen för oss genom min blänkare här, på LinkedIn och i Breakit. Så de minutrar jag lagt på detta har redan betalat tillbaka sig enormt.

      Vad det gäller Indentive så var jag knappast ankarinvesterare, däremot garanterade jag en liten del av deras nyemission. Att garantera en nyemission innebär, om du inte visste det, att man får en ersättning. Man får alltså betalt för att ställa upp och lova bolaget att investera ifall ingen annan gör det. Det betyder att det kan innebära att det blir en bra affär för garanten även om inte bolagets aktie går rakt upp.

      Mvh,
      Snåljåpen

Leave a Reply