Försök inte uppfinna något nytt.

I Peter Thiels eminenta bok Zero to One så introducerades jag till konceptet vertikal utveckling. Enligt vad Peter beskrev i boken så finns det två sorters framsteg, vertikala och horisontella. Horisontell utveckling innebär att ta någonting som redan existerar och sedan skala upp det. Exempel som lyfts fram är t.ex. att efter att den första bilen var uppfunnen så var det horisontell utveckling när bilproduktionen skalades upp, priserna gick ner och bilar blev tillgängliga för alla. 

Vertikal utveckling skulle man snarare kunna säga att uppfinningen av bilen var. Att skapa någonting som inte finns och som därmed vänder upp och ned på t.ex. en bransch. Bilen är ju en klassisk sådan, iPhone en annan, osv. 
I boken lyfter Thiel fram att han helst vill investera i bolag som försöker sig på vertikal utveckling. Bolag som vill gå från 0 till 1, Zero to One. Det är här de stora värdena skapas och de världsomvälvande uppfinningarna finns. Det finns förstås många fallgropar med detta och en av dessa är förstås att de allra flesta utsvävningar med detta fokus går bokstavligt talat rakt åt helvete. I de allra flesta fall går det tyvärr sakta åt helvete där ägarna desperat fyller på med mer och mer pengar trots att affären aldrig riktigt blir lönsam eller fungerar. Att misslyckas långsamt är värre än att misslyckas fort, och de flesta verksamheter som startas misslyckas långsamt.

Om de flesta investeringar med denna strategi blir dåliga så behöver de investeringar som blir bra bli tillräckligt bra för att väga upp för alla misslyckanden. Ett grovt förenklat räkneexempel var att om man investerar i 10 bolag och 9 av dem går i konkurs så måste det 10:e bolaget göra 10x pengarna för att ens komma upp till break even. Säg att det då kanske tar 10 år att få 10x pengarna så inser man att man på 10 år fått sämre avkastning än räntekontot. Notera att det är ett förenklat exempel, men ni förstår principen!

Om man är riskkapitalist så är detta en möjlig strategi, även om den är extremt svår eftersom avkastningen på de lyckade fallen kanske inte alltid är tillräcklig för att väga upp för alla förlusterna. Men det GÅR att tjäna pengar på det här sättet. Jag vill påstå att väldigt få lyckas, men det finns de som gör det. Är man däremot aspirerande entreprenör så vill jag inte påstå att strategin med Zero-to-One är dålig, jag vill kalla den katastrofalt idiotisk.

Som entreprenör så får man bara en handfull mängd chanser i livet, kanske bara en. Bolagsbyggandet ska passa in i ett skede i livet när man har tid att satsa på det, osv. Om du bara fick ett skott, skulle du då satsa allt på att bygga ett “Zero to One-bolag” om du visste att sannolikheten är 90 % att det går åt helvete? 

Jag hävdar bestämt att det är mer intressant ur ett entreprenörsperspektiv att satsa på 1-10-bolag. Alltså bolag som har en beprövad affärsmodell, kunder som gillar produkten, anställda som levererar värde, osv. Vill man prompt leka entreprenör och driva eget företag så vill jag slå ett slag för att istället köpa en befintlig verksamhet och ta över den. Det kommer finnas massor med saker att ta tag i även där, men det finns redan produkter, nöjda kunden och en fungerande affärsmodell.

Man måste hela tiden ställa sig frågan: hur många chanser har jag? Om det här går åt helvete, kan jag försöka igen? På börsen kanske du kan sprida dina investeringar i 100 olika bolag och på så vis rättfärdiga strategin (även om jag ändå anser att horisontella-bolag är bättre investeringar). Utanför börsen, i det riktiga livet, kanske du bara får en chans, och då måste du tänka lite annorlunda. 

Warren Buffetts “20 slot punchcard” om att man ska tänka att man bara har 20 chanser någonsin att investera i livet stämmer egentligen ganska bra överens med hur livet ser ut utanför börsen när det kommer till bolagsbyggande. Hör och häpna, men det är ett ganska bra råd att tillämpa det tänkandet på börsen också..

Såklart är jag glad att det finns “idiotentreprenörer” som vågar satsa allt på de galna visionerna. Jag pratar förstås om personer som Elon Musk, Mark Zuckerberg, Steve Jobs, osv, osv. Man ska däremot förstå att det finns en oändlig mängd med entreprenörer som försökte bli en del av den exklusiva skaran, men som misslyckades. Vinnaren skriver historien men låt dig inte luras, det finns en annan historia också.

Mvh,
Snåljåpen

1 comment

Leave a Reply