Scalper

Snåljåpens lördagsintervju: twittraren @Scalper_ !

Idag har vi vänt på steken och intervjuat en riktig handlare. Trader anställd på en större bank är ungefär så långt ifrån mig själv man kan komma. Jag förespråkar ofta att ta in annorlunda perspektiv för att utvecklas, och därför kändes @scalper_ som ett perfekt intervjuobjekt.

Vem är Scalper?
Han är en pajas på Twitter som tenderar att se saker från en oattraktiv vinkel. Finns nästan alltid en bitter underton i det han publicerar. Han är en karikatyr av alla människor jag träffat i finansbranschen under många år. Narcissist och misantrop är tillmälen som beskriver honom väl. Lite av finanstwitters Ignatius J. Reilly?

Jag själv är nog inte fullt lika bitter. Eller jag kan nog säga att jag egentligen inte alls är bitter. Jag försöker vara en ganska hygglig prick och gillar lite humor i vardagen. Men många år i aktiemarknaden sätter sina spår dock. En stor anledning till varför många, som pysslat med trading länge, blir lite luttrade tror jag beror på att man hela tiden strävar efter något ouppnåeligt, den perfekta traden typ. Den finns ju helt enkelt inte. Det kommer alltid vara så att man går in för tidigt/sent, tar för liten size. Sen samma sak vid exit etc. etc. Hur bra än utfallet blir så kunde man, med facit i hand, alltid kunnat göra det bättre. Man blir helt enkelt förbannad minst 20 gånger om dagen måndag-fredag varje vecka. Vet inte om det är unikt för mig men jag kan ha en superbra period men ändå sitta och vara grinig för att det inte blev ännu bättre. Kan bli sinnessjukt påfrestande. Med det sagt måste jag ändå säga att jag älskar vad jag gör och känner mig lyckligt lottad som fått pyssla med detta så länge. Det finns betydligt värre saker än detta man kan tvingas göra på dagarna.

I övrigt är jag nog ett ganska vanligt maskrosbarn som får mer och mer distans till livet och jobbet ju äldre jag blir, och det tror jag är viktigt i den här världen.

På något sätt känns det som om Scalper kanske blivit din ”jobbpersonlighet” men du kanske är annorlunda privat. Vad tror du om den analysen?
Jo, så är det nog. Var nog mer uppslukad av jobbet förr i tiden. Då var man ofta ute på stan och stökade på kvällarna med likasinnade och kunde stå och mala om börsen tills promillenivån i princip gjorde det omöjligt att både förstå och göra sig förstådd. Då var jag nog ett med min jobbpersonlighet. Men nu är jag faktiskt ganska less på att snacka börs när jag inte sitter på kontoret. Och krogarna på stan mår nog bäst utan mig. Men väl på arbetet så är det ju 100% fokus som gäller. Hinner ju knappt läsa på twitter om alla förmögenheter som skapas.

Du kallar dig maskrosbarn, skulle du säga att du haft en tuff uppväxt? Och isåfall: hur skulle du säga att den påverkat dig som trader?
Nej skulle inte påstå att jag har haft en tuff uppväxt. Det låter så urvattnat. Det finns många som haft det betydligt värre. Skulle säga att jag kanske inte hade idealiska förutsättningar för att hamna inom just finans. Jag växte upp i en halvstökig förort till Stockholm i en familj där psykisk ohälsa ständigt var närvarande. Det gjorde att jag fick lära mig att ta hand om mig själv ganska tidigt. Det var inte så mycket curlande om man säger så. Det är nog därför jag idag har lite svårt med allt fjanteri och självömkan i dagens samhälle. Antingen så simmar man eller så sjunker man, punkt slut. I Sverige har faktiskt alla en hygglig chans att få göra det man vill om man lägger manken till, även om man inte är född med en silversked i munnen. Visst underlättar det om man har en Pappa som har gått på samma internatskola som tradingchefen på Goldman om man söker jobb där, men med lite vilja går det mesta att lösa om man har lite skinn på näsan. Svårt att säga om/hur det har påverkat mig. Jag vill gärna tro att jag tidigt blev väldigt målinriktad. Om det är ett resultat av miljöpåverkan, genetik eller något annat låter jag vara osagt. Men det känns intuitivt som en positiv egenskap i detta yrke?

Nu då, vad gör du till vardags?
Jag är sedan en tid tillbaka anställd som trader på en större bank.

Hur många ”traderjobb” finns det nu för tiden, och hur glamorösa är de egentligen?
Beror lite på hur man definierar traderjobb. Ren exekvering, som tidigare var en ganska personalintensiv grupp i ett handlarrum, har krympt avsevärt sista åren i takt med att algoritmhandeln har blivit så lättillgänglig. Nu för tiden kan en person göra vad 10 gjorde för 10-15 år sedan. Och renodlade Principal Strategies deskar eller propp-deskar har i mångt och mycket reglerats bort efter den sista finanskrisen. Det som är kvar är Market making inom derivat och aktier. Den delen kommer väl inte försvinna helt men jag har svårt att se att den kommer växa i framtiden. Vissa hävdar förvisso att den kommer dö ut helt så småningom men jag tror att det kommer finnas en kritisk massa kvar, dock relativt liten. Så som svar på din fråga så finns det nog ganska få traderjobb tyvärr. Glamoröst, nje. Att sitta och stirra in i 6 skärmar hela dagarna känns inte så glamoröst? Är man ute efter att vara glamorös ska man nog bli porrskådis eller liknande?

Får tipsa dig om Rom Jeremys självbiografi: The Hardest “Working” Man in Showbiz.
Haha, tack för det. Den måste jag ju läsa.

Vad får dig att tro att market making alltid kommer finnas kvar som manuellt moment?
Marknaden blir mindre transperent och mer fragmenterad. Även om man försöker reglera bort detta nu så tror jag det kommer bli svårt att vända den utvecklingen. Det i sin tur gör det svårare för köp-sidan att finna den likvididitet man söker utan att få ett skyhögt IS. Därför tror jag att det kommer finnas ett behov av att få tillgång till alla pölar av likviditet med viss handpåläggning. Dels tror jag sälj-sidan fortfarande är bättre på att hitta likviditet än köp-sidan själva, och dels så tror jag att alternativkostnaden blir för hög om det ska sitta en förvaltare och söka volym på egen hand? En del kommer säkert kalla mig naiv nu och alla finanstwittrare kommer väl ha mycket bättre insikter i vanlig ordning. Det enda man vet är att marknaden kommer förändras otroligt mycket närmaste tiden och det är svårt att överblicka exakt hur det kommer se ut om t ex 10 år.

Många traders jag träffat på har visat tämligen bristande kunskap om företagsekonomi och de mer fundamentala faktorerna bakom börsen. Hur viktig skulle du säga att den ”klassiska aktiekunskapen” är för ditt jobb?

Tror det är högst personligt. Jag själv är ingen analytiker som gillar att sitta och grotta för mycket i detaljer och det är länge sedan jag lämnade mina akademiska studier inom ämnet. Jag får inte ståfräs av att sitta och titta i bokslut om jag ska uttrycka mig milt. Allt kokar väl ner till vilken typ av handel man vill ägna sig åt. Är man extremt kortsiktig så spelar givetvis fundamentala faktorer mindre roll. Personligen så skulle jag dock inte känna mig bekväm i att sitta framför skärmarna och se lika sopren ut i blicken som Hans Majestät Konungen när avsluten tickar förbi. Men det är ju ingen raketforskning vi pratar om direkt så att lära sig de grundläggande kunskaperna går ju relativt fort. Numera skummar jag gärna igenom analyser och försöker avgöra om det är dravel eller inte.

Handlar du enbart kortsiktigt eller har du en klassisk långportfölj också?
Det blir väldigt stor del kortsiktigt, finns det något high conviction case någonstans så kan det vara intressant men tyvärr är det ju de casen man tror mest på som tenderar att kosta mest då normala spärrar som stoppar ersätts med uppdubbleringar och snittfester. Gillar inte det konceptet. Kanske är därför jag aldrig lyckats bli dollarmiljadär iofs?

Har du något uttalat mål i kronor och ören som du siktar på? What’s your number?
Nej, egentligen aldrig jobbat så. Greg Riba sammanfattar det ganska bra tycker jag. ”make money every day”. Sen att det inte blir så är ju en annan sak och sen att han själv ser ut att ha hamnat i livets snedgunga kan ju bero på andra saker än hur han handlat? Men tror den strävan är tillräckligt luddig, på ett bra sätt, för att hålla som affärside. Att ha en statisk siffra som man strävar efter kan nog bli mer av en jinx än ett hjälpmedel.

Om man skulle vilja bli anställd trader, har du något tips?
Tyvärr går branschen igenom ganska tuffa tider just nu av olika anledningar. Mycket beror på regulatoriska förändringar som har kommit och som fortsätter att välla in. Mitt tips skulle nog vara att söka sig till köpsidan. Det finns gott om mindre förvaltarfirmor men även stora institutioner där man säkert kan få en del mandat att handla. Orkar man söka sig till London så ökar ju möjligheterna oerhört.

Många Twitter-traders handlar i egen bok, men du jobbar på firma. Har du någonsin övervägt att bli privat daytrader?
Jag har suttit i ett par av rummen på stan. Satt där i 6 år tillsammans med ett gäng andra likasinnade som allihop var fantastiskt duktiga på sin egen lilla nisch, och som har arbetat många år i branschen som anställda. De flesta av dem sitter fortfarande kvar där och är konsekvent lönsamma. I absoluta termer alltså, ingen relativavkastningsdynga som vissa envisas med att prata om. Det är en kul och ganska annorlunda stämning att sitta i ett rum där alla kämpar för sitt leverbröd varje dag. Vissa dagar, speciellt under rapportperioder så kunde det från ena sidan rummet komma en 30 kilos kontorstol flygande in i väggen samtidigt som någon på andra sidan rummet sitter och vrålar av lycka och där båda har handlat samma papper. Marknaden i ett nötskal med andra ord . Någon gång i framtiden kommer jag säkerligen hamna där igen. Men det är en enorm skillnad på att sitta och handla i egen regi och att handla för någon annans räkning, det ska gudarna veta. Det blir mycket svårare att få distans till arbetet när man sitter själv. I gengäld får man friheten att kunna göra exakt som man vill, vilket är väldigt värdefullt.

I din Twitter-bio skriver du att du jobbade på ett av de stora finanshuset då Lehman Brothers smällde. Hur var det?
Ja, det stämmer. Jag satt som trader på en storbank i London ett antal år på slutet av 00-talet. Allt var alldeles glimrande då jag flyttade dit. Nya arbetsplatsen var i ett handlarrum som var lika stort som 2 fotbollsplaner smockfullt med handlare i de flesta tillgångslagen, precis som jag ville ha det. Kommer fortfarande ihåg känslan man hade i kroppen i början då man klev in i rummet, riktigt skön puls. Det var ingen euforisk marknad så som jag minns det men den tuffade på norrut och hade väl gjort det sedan i början av 2000-talet. Sen började det knaka lite men marknaden hölls sig på benen oväntat länge. När proppen väl gick ur så gick det som bekant ganska fort. Innan det fullkomligt briserade så kom tradingchefen över till mig någon gång på sensommaren 2008 och sa åt mig att stänga alla positioner och att inte ta några nya, något som gällde alla i rummet vid den här tidpunkten. Jag blev både förvånad och besviken för det var sjuka svängningar intradag, och det passade min stil väldigt bra men jag förstod att något inte stod rätt till så det var ju bara att acceptera. Sen gick ju hela skiten rakt i diket som alla känner till vid det här laget. Den tiden var riktigt obehaglig. Tror inte min familj uppfattade det likadant som mig som satt och blev marinerad i kaoset varje dag. Jag och flera av mina vänner som var i samma situation som mig var så pass oroliga att vi såg till att ha en summa kontanter hemma utifall hela det monetära systemet skulle braka ihop. Som om det nu skulle ha hjälpt? Så här i efterhand kan man skratta åt det, men där och då var det ganska skrämmande. Det hela ebbade ut i att jag bönade och bad min chef att han skulle säga upp mig så jag kunde få en avgångsslant och ta ungarna och frugan därifrån. Sagt och gjort, i början av 2009 kom vi hem till Sverige igen och då satte jag mig i ett utav Stockholms handlarrum för privatpersoner och började köra i egen bok.

Finns det någon särskild lärdom du tagit med dig därifrån som du skulle vilja lyfta fram?
Alla perioder av extrema tillstånd på börsen är nog lärorika i sig. Man blir förvånad över hur snabbt allt kan förändras. Jag började jobba som privatmäklare precis efter IT-smällen i början av 2000-talet och det var samma känsla då, det fanns liksom inte någon botten. Ericsson bröt under 3 pix och man trodde den skulle till noll. Samma med ABB, under 10 spänn och folk var övertygade om att det var konken inom kort. Jag fick ta över ett antal utbombade kunder som gått från noll, till tio miljoner i IT-haussen på ett par år och sedan i princip tillbaka till noll igen. Det var fan begravningsstämning i ett par år då, och ordspråket ”Lätt kommet, lätt förgånget” fick en riktig innebörd. Ska jag vara ärlig så vet jag faktiskt inte om erfarenheten av detta har gynnat mig eller legat mig i fatet? Problemet är att när man upplevt detta så blir man ganska harig. Man vet hur sjukt fort det kan gå snett så man litar liksom inte riktigt på marknaden. Tror det är lätt att bli för riskavert, och det är ju inte direkt idealiskt i en bull-marknad.

Om du fick ranka några nyckelegenskaper hos en riktigt grym trader. Vad skulle det vara?
Jag önskar jag var en riktigt grym trader och hade jag dessa nyckelegenskaper så hade jag flyttat till Belize och hängt med John McAfee på dagarna. Det är svårt att peka på några enskilda egenskaper när man tar det ur sitt sammanhang. Om man befinner sig i en urstark psykosmarknad så tror jag att det kan vara en edge om man är fullständigt blåst i bollen. Jag är inte fullt så pundig så den typen av marknad funkar inte alls på mig. Men ska man försöka singla ut några saker så skulle jag nog säga att man bör ha förmågan att låta bli att få hybris när det har gått bra ett tag. Det är riktigt knepigt faktiskt. Utan att man märker det så börjar man kladda i saker som man absolut inte ska röra och vips, så går performance ned igen. Alla som handlat ett tag känner igen det. Något annat som jag också tycker är väldigt svårt är att handla i rätt volym. Hitta den magiska gränsen där man inte kör för stort så man konstant sitter med ett gäddhuvud i kallingarna, och inte för smått så det inte blir något överhuvudtaget. Problemet är att den där gränsen flyttar sig hela tiden beroende på senaste tidens framgångar och bakslag i handeln och ens eget mentala allmäntillstånd. Sist och förmodligen den viktigaste saken man bör kunna bemästra är att hantera perioder av motgångar. För sådana perioder kommer då och då. Man är fan inte kaxig när man suttit i ett par månader och kategoriskt handlat som en kratta och det är pengar ut varje enskild dag. Jag kan ibland komma in i perioder då jag är övertygad om att hela världen sitter och väntar på att jag ska ta en posse så alla kan squeeza ut mig samtidigt. Har t o m gått så långt att jag sett en perfekt set up för att riffa av ett offer men då av desperation slagit på biddet i tron att om jag gör precis tvärt emot vad jag tror så borde det bli bra eftersom jag gjort allt fel tidigare? Det har ju givetvis sällan funkat. Men faktum är att man tidvis kan bli så dålig att man sitter och skäms. Inte bra för självkänslan att sitta vid en tradingdesk högröd i ansiktet av skam. Jag tror alla hamnar där då och då och tror dessutom det är oundvikligt. Det där har jag blivit mycket bättre på att hantera med åren. Numera känner jag det i kroppen ganska tidigt, då är det bara lägga i friläge och lugna sig. Ner med volymen och börja handla något tråkigt fastighetsbolag tills det går över. På så sätt blir det inte så kostsamt. Då slipper man den där känslan som uppstår då man blåser ut ett halvårs intjäning på ett par veckor. Den känslan är obeskrivligt smärtsam. Faktum är att jag får upp lite kräk i munnen bara av att tänka på det.

Alla hamnar nog i det där träsket förr eller senare. Vad är dina tips för att ta sig ur perioder av ruskigt rutten performance?
Lite som jag var inne på tidigare så brukar jag försöka dra ned på både handel och storlek när jag har hamnat i en jobbig period. Sitta på händerna tills man börjar få en känsla för varför man hamnar snett hela tiden. Det är så lätt att bli desperat och forcera fram affärer som egentligen inte är något att handla på. Många gånger är det så enkelt att man sitter med helt fel vy och inte fattar det. Eller att man inte har någon vy alls, då blir det svårt att handla med övertygelse och stopparna ryker hela tiden på helt fel ställen. Så tipset är väl att ligga lågt tills såren har läkt och sen försöka komma igång så smått tills det släpper. Är det något man kan vara säker på så är det att det kommer nya chanser så småningom.

Om du skulle försöka dig på någon form av självanalys. Vad är du bra på när det kommer till Trading? Vart är din edge?
Jag har fortfarande väldigt mycket att lära mig. Jag tror den insikten är min edge. Mitt mål med trading, oavsett om jag handlat för egen räkning eller någon annans, har aldrig varit att bli miljardär. Snarare har jag sett det som ett sätt att försörja mig på något som jag tycker är riktigt kul. Att kunna visa på en hyfsat stabil intjäning sett över flera år. Jag har sett duktigt folk som kört i diket fast de haft en bra fungerande edge. Problemet är att marknaden förändras, de saker som tidigare fungerat slutar helt plötsligt att funka. Man måste helt enkelt vara lyhörd och inse att man hela tiden måste söka efter nya vägar. I teorin så ska det ju i princip vara omöjligt att skapa en överavkastning över tid. Jag håller till stor del med där men jag kämpar på för att motbevisa tesen.

När och hur började din aktieresa? Vad fick in dig på den här banan?
Det var en kompis storebror som började prata aktier då han gick med i Unga Aktiesparare i början av 1990-talet. Mitt i en brinnande finans- och fastighetskris gick jag, glad i hågen, in på banken och köpte SEB för typ 8 kronor. Jag hade absolut ingen aning om vad jag pysslade med men veckan efter så kom regeringen ut med ett räddningspaket till banksektorn så skräpet rallade till 20 spänn. Snacka om nybörjartur. Jag tog vinsten och har varit fast i detta sedan dess i princip.

Om du fick ge ett råd till ditt tidigare själv som skulle snabbat på din inlärning eller gjort dig bättre, vad skulle det vara?
I början när jag satt mig och handlade i egen regi så hade jag svårt att koppla bort tradingen när börsen var stängd. Vissa perioder, framförallt de dåliga, så ältade jag mycket trading i skallen. Jag önskar att jag hade haft bättre distans till jobbet och att jag förstått vikten av att logga av och skita i börsen efter klockan halv sex. Man kan hålla på ett par år och leva med börsen dygnet runt men till slut blir det destruktivt och glöden slocknar vilket leder till slentrianmässig handel och dålig fokus. Sen borde någon ha lärt mig att sitta på händerna vissa dagar. Vissa rapportperioder i början kunde bli riktigt dyra, att gå in och veva i nåt finskt verkstadsbolag när rapporten kommer och den slår 4-5 euro inom loppet av några sekunder kanske inte är så begåvat?

Alla mina intervjuobjekt tvingas ge med sig av ett par boktips. Vilka blir dina?
Om du syftar på böcker inom ämnet trading så har jag nog inga som jag tycker är värda att nämna som får min båt att gunga. Visst läste jag en hel del böcker om trading och investeringar förr om åren men numera försöker jag undvika dessa. Blir som att lära en gammal hund med bebishjärna att sitta. Jag har säkert fel men det har lite att göra med det jag nämnde tidigare, när klockan är halv 6 så stänger jag ned och försöker bli en normal människa igen i några timmar. Då funkar det inte att gå hem och sätta sig med en bok om trading. Men man kan ju alltid ändra sig så om du har något riktigt hett tips så är jag villig att göra ett försök.

Om du inte har några boktips, vilka andra tips har du för att man ska utvecklas?
Jag tror ju att böcker är ett väldigt bra sätt att utvecklas. Framförallt om man pysslar med lite mer långsiktig handel. Jag kanske ska klargöra det så det inte låter som att jag dissar all form av fackliteratur. Jag älskar att läsa men just nu håller jag mig till annan typ av läsning. Håller man på med dagshandel dock så tror jag att det som vanligt handlar om tid. 10000 timmar? Eller hur var det nu?

Avslutningsvis, hur länge till kommer du pyssla med detta?
Jag håller gärna på fram till den dagen Liam Gallagher ringer och frågar om jag vill vara med och spela triangel i hans nya band.

Intervjuad i Nordnet Talks

I mitt jobb på Finwire.tv så intervjuar jag bolag hela dagarna, men ibland blir även jag intervjuad. Häromdagen när jag var ute i Alvik hos Nordnet så blev jag intervjuad av Alexander Gustafsson i Nordnet Talks. Frågorna handlade om min investeringsstrategi, varför jag inte har någon husgud och till och med om hur snål jag är.

Förhoppningsvis kanske det är intressant för de som är lite nyfikna på hur jag ser på börsen.

 

Mvh,
Snåljåpen

Ligger det pengar och skräpar i ditt aktiebolag?

Är en företagsägd kapitalförsäkring en lösningen på ditt företags slöseri?

Ett slöseri som jag ofta stöter på är grovt överkapitaliserade småföretag. Det handlar ofta om t.ex. “konsultföretag” med 1-3 anställda eller motsvarande. Bolagen är välmående, tjänar bra med pengar och pengarna läggs på hög. Varje år så delas det ut vinst motsvarande taket för vad man kan dela ut under det s.k. gränsbeloppet.

Gränsbeloppet är alltså så mycket man max kan dela ut och använda förenklingsregeln, d.v.s de klassiska 3:12-reglerna som diskuteras friskt och förmodligen kommer att göras om. Kortfattat: 2017 kunde man dela ut 163 075 kr och betala 20 % skatt på detta. Skulle man dela ut mer pengar skulle man få betala mer skatt, och det har företagarna fattat, att om det är nått man inte vill så är det att betala mer skatt.

Så som det ofta ser ut så tar dessa företagare ut lön precis under gränsen för statlig inkomstskatt, dvs 36 575 kr/mån, eftersom man inte vill betala mer skatt än nödvändigt. Pengar utöver detta lägger man istället på hög. Det som händer nu är att bolagen helt enkelt istället gör massa vinst, mycket mer än vad som kan delas ut med förenklingsregeln. Kanske gör bolaget 500 000 kr i vinst* och delar ut 163 075 kr. Alltså blir 336 925 kr över som väldigt ofta ligger kvar på transaktionskontot, i bästa fall kanske de hamnar på ett vanligt sparkonto till 0,5 % ränta eller motsvarande.

I detta exempel så kommer denna pengahög att fortsätta växa eftersom vinsten alltid är högre än det utdelade beloppet. Det stora slöseriet växer sig alltså större och större för varje år. Varför är det ett slöseri? Jo, pengarna kunde förstås ha gett bättre avkastning än 0-0,5 %.

Jag, och många andra, har istället öppnat en företagsägd kapitalförsäkring därigenom vi investerar dessa pengar på börsen och i fonder. Min kapitalförsäkring har jag hos Avanza, läs mer om det här. Det smidiga med detta konto är att man, precis som för en privatperson, inte behöver deklarera de affärer man gör utan istället betalar en schablonskatt varje år, som dras direkt ifrån kapitalförsäkringen. Precis som för en privatperson. Enklare blir det alltså inte.

De pengar jag stoppar in i Kapitalförsäkringen är alltså bolagets vinst som är skattad och klar. Avkastningen på pengarna i kapitalförsäkringen beskattas alltså inte.

Sen i framtiden, när jag kanske inte jobbar längre utan istället börjar dela ut mer pengar än företaget gör i vinst, då börjar jag istället tömma Kapitalförsäkringen och dela ut pengarna till mig privat. Denna utdelning blir det dock skatt på eftersom det är att anse som en normal utdelning från ditt bolag till dig.

Rent bokföringstekniskt är det inte heller speciellt jobbigt att ha en företagsägd kapitalförsäkring. Kapitalförsäkringen värderar man enligt försiktighetsprincipen till det lägsta av antingen anskaffningsvärde eller marknadsvärde. Kort sagt: Om inte kapitalförsäkringen havererar totalt så behöver du inte lyfta ett finger förrän du vill ta ut pengarna.

När företagets kapitalförsäkring väl är öppnad så skriver du en fullmakt till dig själv privat, och vips så kommer du se företagets innehav bland dina egna på ditt konto.

företagsägd kapitalförsäkring

Det man ska ha med sig är förstås att det är ett risktagande att investera dessa pengar på börsen. Men om det är någonting företagare bör ha förstått så är det just att man måste acceptera en viss risk ifall man vill ha avkastning. Vad är företagande om inte just ett jäkla massa risktagande?

Seså, sluta upp med slöseriet nu!

Mvh,
Snåljåpen

Snåljåpens Lördagsintervju: @89Olle (Olle Jacobsson)

De senaste 2 åren så har det seglat upp en ny stjärna på twitterhimlen. En hjälmbeklädd skåning som kastar sig med huvudet in i bolag där varningsflaggorna duggar tätt. Är det ett under att avkastningen blivit fantastiskt, är det rent flyt eller har Olle lyckats lösa börspusslet? Jag var tvungen att försöka besvara frågan.

Vem är egentligen Olle?
En 27 årig Malmö-kille som har hållit på med aktier i 4,5 år och någonstans på vägen fick för sig att detta var hans största intresse.

Hur är det allmänna aktieintresset i Malmö? Är det lätt att hitta likasinnade?
Gjorde ett par försök att besöka Unga Aktiesparare för några år sedan och kom tillbaka med lite blandade känslor. Kommer nog göra något nytt besök där när det klaffar med kalendern. Tror den delen av regionens aktieintresse faktiskt är skadat av Lund. Den första regeln för vilka bolag jag får investera i som jag någonsin implementerade var i princip ”rör ej” biotech/forskning osv. Fattar inte hur jag någonsin skulle kunna hitta någon form av edge inom sånt. Snackar hellre väder än Braincool och mycket av småbolagsintresset här ser ut att ha slukats av den typen av bolag. Samma typ av bolag brukar ofta dominera på aktiedagar/aktiekvällar/redeye event som organiseras i regionen. Har ett par nära gamla vänner som är intresserade och en tidigare arbetskamrat som jag brukar prata aktier med. Sedan har jag kommit i kontakt med några via utbildning. De som jag känner till i regionen som verkligen brinner för ämnet går nog att räkna på två-tre händer.

Vad gör du till vardags?
Brukar svara att ”jag har sommarlov” på frågan och planerar att vara ledig fram till november (bortsett från ekonomi-studier). Misslyckades med någon tenta i våras så det kommer nog bli en del plugg med start i början av augusti. Passar också på att resa runt lite just nu. När jag är hemma spenderar jag dagarna med träning, långa promenader och en hel del aktier.

Vad är drömmen, vad skulle du vilja göra på dagarna? Vad är det tanken att ekonomistudierna ska leda till?
Har trivts väldigt bra alla de åren jag jobbat, under min studieperiod och även nu när jag är helt ledig. Har eventuellt ett nytt konsultjobb inom IT på gång som jag många dagar ser fram emot. Vill framförallt ha möjligheten att om jag någon dag bestämmer mig för att jag inte gillar vardagen, kunna förändra den direkt utan att ekonomin hindrar mig. Men är generellt inte personen som drömmer så mycket och framförallt inte personen som planerar. Har ingen direkt tanke med ekonomistudierna, mer än att det kan visa sig vara bra att ha. Behövde en förändring förra hösten och kände att jag ville passa på att testa plugga igen, innan jag blev för gammal för att även kunna delta vid fester.

Hur ser din bakgrund ut?
Valde från början ekonomi på gymnasiet och tanken var nog att jag skulle bli något sånt. När jag var färdig och besökte universitetet inför nästa val berättade de om Systemvetenskap och beskrev programmet som någon form av blandning mellan ekonomi och teknik. Min pappa trodde att det skulle passa mig och 3 år senare var jag färdigutbildad Systemvetare. Har spenderandet de senaste 6 åren som IT-konsult inom förvaltning/vidareutveckling av försäkringsbolags system/hemsidor.

Såhär i efterhand när du vänder tillbaka till ekonomi, ångrar du ditt högskoleval? Borde du kanske valt ekonomi från början?
Nej tror faktiskt inte det, har nog varit roligare att programmera dessa åren än den typen av entry level ekonomjobb jag förmodligen hade sökt om jag valt den linjen från början. Min första konsultchef berättade i efterhand att han innan han anställde mig tvivlade på min förmåga att vara konsultmässig, men valde att chansa. Antar att jag hade fallit bort på de flesta intervjuerna till de roliga ekonomi jobben om jag avslutat ekonomi studierna redan som 21–22 åring.

Många säger att programmering är bra att kunna pga. att man blir duktig på logiskt tänkande, problemlösning osv. Vilka fördelar tror du att ditt programmerande har och har haft på ditt investerande?
Den första gången jag kände att jag verkligen kunde bidra till att ta fram mer information om en aktie var när jag gjorde ett script för att tanka hem Starbreeze produkters positioner på Steam (plattform för försäljning av datorspel). Jag tror inte man ska underskatta effekten av att själv på något sätt bidra till övriga aktieägare genom att leta fram och dela ny information. Programmering blev en väg för mig att kunna bidra innan min kunskap var på vettig nivå. Tänk dig en like-jagande 15 åring och personens Instagram-konto. Du själv är exakt samma typ av djur, som drivs av samma bekräftelsebehov. Genom att dela information tror jag man kan förstärka sina tendenser att leta efter information och programmeringsrelaterade kunskaper har vid många tillfällen varit min väg dit.

Ofta läggs fokus på det logiska tänkandet/problemlösningsaspekterna när programmering kommer på tal. Jag tror en minst lika viktig snarlik aspekt är att man tränas i att bryta ner problem i deras minsta beståndsdelar och i skrift specificera de exakta stegen när man programmerar. Med det sagt har jag svårt att konkretisera exakt vad det givit, men tror helt klart ens tänkande är färgat av det.

Vad var det som skapade ditt intresse för aktier?
Har alltid gillat siffror. Brukade kolla hur det gick för morfars Volvo och föräldrarnas Ericsson via text-tv som liten. Var väldigt intresserad av politik som 10–13 åring och det fick mig att kolla med intresse på nyheter som handlade om snarlika områden. Kollade ekonominyheter på tv varje dag. Tror dock att jag kan bli intresserad av i princip vad som helst där det finns mycket data, förutsatt att jag lägger mycket tid på ämnet. Graden av mitt intresse för ett ämne brukar ofta vara i proportion till mängden tid jag lagt på det. Tror mycket slump styr vilka intressen man råkar få.

Har läst DI åtminstone sedan början av gymnasiet och läste bland annat Peter SchiffRon Pauls böcker kort efter finanskrisen. Fick runt den tidpunkten för mig att västvärlden skulle gå åt skogen vilket jag tror fördröjde mitt intåg på aktiemarknaden (och bostadsmarknaden). Köpte någon guld-fond för en liten del av pengarna föräldrarna sparat till mig (för kontantinsats till lägenhet), men var i övrigt passiv. Resultatet blev att jag tog in information under en längre tid utan att egentligen göra något. På julen 2013 bestämde jag mig dock för att tillslut agera (istället för att bara prata/läsa om ekonomi). Köpte mina första Nokia aktier 11 januari 2013 och sedan dess har intresset bara växt. I mars-maj 2014 lyssnade jag på The Black Swan, The Warren Buffet Way, The Outsiders, The Manual of Ideas, The Most Important Thing och The Intelligent Investor som ljudböcker, någonstans där fastnade jag helt. Ungefär vid den tiden var 100% av min lägenhetsinsats flyttad till börsen och jag började även blogga lite.

Kommer västvärlden fortfarande gå åt skogen? Om inte, vad har fått din världsbild ändrad?
Haha, jag är fortfarande ganska skeptisk, kan egentligen macro för dåligt för att ha direkt uttalade åsikter. Tror inte mycket har ändrats i min syn på saker, mer att jag har valt att dansa så länge musiken spelar. Det jag egentligen har varit orolig för är skuldsättning, men jag hade inte en syn på vad som skulle bli katalysatorn. Nu tror jag istället att den nuvarande situationen i Sverige kommer bestå tills något får svenskens konsumtion att falla. De mest troliga katalysatorerna i mina ögon är stigande räntor eller någon form av ny internationell kris (med tillhörande stigande arbetslöshet). Lite som med aktier så spelar det ingen roll om något känns orimligt om det inte finns något tydligt som kommer vända utvecklingen. Skulder tynger inte så mycket så länge ränta är låg och mängden skulder ökar. Det är först när de ska betalas tillbaka/blir dyrare det blir farligt.

Om du fick sammanfatta din investeringsfilosofi på max 3 meningar, hur skulle det låta?
Ett försök att identifiera bolag som handlas till en rimlig prislapp, men där sannolika positiva utvecklingar som just nu sker/kommer ske inte syns i värderingen. Är bolaget rimligt värderat tror jag att jag över tid inte kommer förlora pengar på att äga aktierna även om utvecklingarna jag hoppas på aldrig materialiseras. Sker förändringen vill jag ha bra uppsida, man skulle kunna säga att jag primärt letar efter billiga optioner på troliga utvecklingar.

Du är inte direkt känd för att vara en försiktig general, har det alltid varit hjälm på och all in?
Ja det skulle man nog kunna säga! Över 50% av portföljen har vid olika tillfällen varit investerad i Nokia, Starbreeze, Kopy Goldfields, Pricer och G5 Entertainment. Historiskt har det ofta varit all in, även när hjälmen glömts hemma.

Har du någon regel för hur stor del av portföljen ett enskilt innehav får bli? Och hur många innehav vill du ha?
Jag skulle nog kunna tänka mig att åter ha runt halva portföljen i ett enskilt innehav. Där någonstans går min nuvarande smärtgräns. Har för närvarande 10 innehav i portföljen vilket nog är nära min övre gräns för antalet innehav. Hade hellre haft 6–8 innehav då det hade varit ett resultat av större övertygelse. På senare tid har antalet innehav vuxit primärt på grund av att inget bolag ser tillräckligt intressant ut för att motivera >25% av portföljens kapital.

Tror du att din syn på risk och diversifiering kommer ändra sig när portföljen växer? Portföljen har växt ganska rejält sista åren, hur har din syn på detta utvecklats?
Jag har de sedan jag började på börsen haft väldigt mycket tur med den del utvecklingar. Allt från Microsofts köp av Nokias telefoner, till guldpriset våren 2016 och att Starbreeze lyckades med sin puls-försäljningsmodell. Om ett fåtal utvecklingar ej hade skett hade resultatet varit ett helt annat. Samtidigt tror jag många av betten faktiskt har skett vid tillfällen med vettig R/R. Men oavsett värdering hade jag aldrig köpt Kopy Goldfields för 100% av portföljens kapital igen (vilket jag gjorde 2014), så någon form av förändring mot lägre risk har nog skett. Mitt största innehav motsvarar för närvarande runt 15% av kapitalet. Samma bolag hade gissningsvis haft en större vikt för ett år sedan. Har börjat fundera på en modell där jag sätter kvantitativa värden på bland annat min kunskap om bolagen, edgen och nedsidan för att avgöra max viktning till ett enskilt papper. Skapar jag en sådan modell kommer den möjliggöra åtminstone upp till 50% viktning mot ett enskilt bolag, förutsatt att jag bedömer att jag har stort kunskapsövertag och risken är låg.

Om du fick möjligheten att ge ett råd till dig själv för 5 år sen, vad skulle det vara?
Att genomföra förändringar ofta leder till en snabbare förbättring än att hoppas på att andra ska hjälpa en. För 5 år sedan satt jag som Javautvecklare (programmeringsspråk) i ett projekt som jag inte gillade. Det skulle visa sig att det skulle ta ytterligare ett år innan jag kom vidare. Hade jag bytt jobb direkt istället för att be chefen om en lösning hade jag idag haft lika lång arbetslivserfarenhet, mer pengar på kontot och kommit betydligt längre rent tekniskt. Även i privatlivet och på aktiemarknad bör man inte vara rädd för att rycka plåster. Portföljen föll med 62% från topp till botten 2014, att bara följa med hela den resan ner är efterblivet. Likaså hade jag på den tiden svårt att rycka plåster i relationer som inte fungerade. Så om jag skulle givit mig ett råd är det att avsluta grejer som inte fungerar, det är inte farligt.

Du går väldigt långt och djupt i dina analyser, går det att kombinera din analysnivå med ett liv utanför börsen?
Försökte att jobba 75%, studera heltid och hålla på med börs parallellt hösten 2016 till våren 2017. Upptäckte att det blev för mycket och har faktiskt slutat jobba (temporärt) för att komma ikapp. Kände att jag varken hade tid till studierna eller fick tillräckligt bra koll på bolagen jag har investerat i. Kände aldrig på det sättet innan jag började studera. Tror man kan få en bra översikt över ett bolag på en kväll och lära sig ett bolag ok (i en bransch du känner till sedan tidigare) på runt en arbetsvecka. Har man 5–8 bolag i portföljen och behåller de flesta av dem i mer än ett år, kan man skapa en portfölj man kan riktigt bra (där man lagt över 50 timmar per bolag) och samtidigt lägga under en timme per dag på börsen. Visar det sig sedan efter några år att den timmen ger bättre betalt (i form av extra avkastning) än timlönen på arbetsplatsen blir det ju rationellt att minska mängden jobb. Tror många redan lägger en timme per dag idag (i form av att kolla på kurser dagtid/läsa på forum/twitter osv), lyckas man lyfta över den tiden till att istället läsa på och skriva ner tankar om specifika bolag kanske man kan få lös tillräckligt mycket tid utan att förlora något?

Vilka är dina främsta källor för inspiration? Vart hittar du dina case?
Bland annat via twitter går det att komma i kontakt med massa människor runt omkring en som är väldigt smarta och som antingen genom deras handlande (som många visar öppet) eller genom vad de säger leder en till bolag. Det är väldigt få case som är ”mina”. Jag tycker även screening kan vara vägar till bra bolag. Sedan kan det nog vara fördelaktigt att lära sig vissa branscher, jag försöker till exempel hålla åtminstone översiktssyn på de svenska spelbolagen (och en del utländska) för att inte missa lägen där (även om det mesta just nu är dyrt). Har du koll på alla bolag av en viss typ lär du även upptäcka när nya dyker upp eller när gamla är på väg att vakna till liv.

På tal om just screening. Vilka parametrar letar du efter?
Min drömkombination är ett bolag som handlas till låg försäljningsmultipel (P/S), men hög bruttomarginal, plus/minus noll resultat eller liten vinst och nettokassa. Ofta ser då till exempel P/E tal ganska dåligt ut. Sen när bolag väl är framplockade vill man hitta någon form av faktor som kan få det att se ”lite bättre ut”. Tror jag har två bolag i portföljen som de kommande 9 månaderna kan genomgå en sådan vändning (de uppfyller dock inte alla de kriterierna). Man brukar prata om att turn-around sällan vänder, men om bolagen är billiga och inte förlorar pengar så kanske det inte gör så mycket om de inte vänder? Då räcker det kanske ibland med positiv utveckling OM det vänder, men neutral avkastning om nuläget består.

Vilka skulle du säga har haft de största influenserna på ditt sätt att se på börsen?
Nassim Nicholas Talebs sätt att se världen och därmed även börsen. Om man kortfattat ska beskriva hans bokserie (4 delar) säger den (enligt mig) att 1: du underskattar slumpens betydelse, 2: ett fåtal ofta osannolika händelser får oproportionerligt stor inverkan på utfall och 3: istället för att försöka förutsäga bör du bygga dig själv/din portfölj för att vinna på när det oväntade händer. Tror det är mycket han som får mig att ogilla analyser som bygger på till exempel konstant positiv tillväxt på X% i Y år. Tror att bland annat hans böcker har fått mig att hålla mig borta från satsningar på status-quo. Tror även jag har påverkats av alla böcker om hur orationella människor är, Kahneman och Tverskys är ju det självklara exemplet som även Nassim refererar till. Ger inte mycket för prat om effektiv marknad, även om marknaden kan komma att bli mer effektiv i framtiden.

Utifrån Talebs tankar, är du säker på att du inte bara haft tur? Är du kanske Fooled By Randomness?
Jag har haft väldigt mycket tur och portföljen hade kunnat bli slaktad så hårt att den aldrig återhämtat sig både 2013 och 2014. Hade jag givit vika för smärtan som en röd portfölj gav något av de åren hade jag kanske aldrig hittat tillbaka. Hade tur båda gångerna att det löste sig. Jag har även haft tur med att jag råkat komma till börsen i klimat som råkat vara optimerat för att plocka in random småbolag i portfölj och bara vänta på att de ska explodera. Om man tar G5 som exempel trodde jag förra hösten på goda odds att kursen skulle gå från 40 till 60 baserat på informationen som då var känd. Att bolagets försäljning sedan spårar var inget jag ens drömde om och jag tror att det vart ett riktigt outlier event. Hade inte det eventet skett och kursen stannat runt 60 hade portföljen varit 35% mindre idag. Det mest sannolika utfallet av mina år på börsen hade gissningsvis varit mer än halverad avkastning. Om man dessutom kombinerat det med en mindre fördelaktig period hade nog avkastningen närmat sig snittet som småbolagslistorna levererat. Mitt avkastningsmål för resten av året är positiv avkastning och jag kommer vara väldigt nöjd om portföljen i framtiden levererar mer normal avkastning. Om 100% av överavkastningen visar sig vara tur hoppas jag på att i alla fall kunna leverera i nivå med småbolagsindex i framtiden.

Vilka egenskaper tror du att en optimal investerare behöver ha?
Tror sansat temperament, ej bry sig om pengar, förmåga att vara kritisk mot sig själv (och andra), att kunna skjuta upp belöningar och stort intresse kan vara viktigt. Som med allt är såklart motivation, arbetskapacitet och uthållighet viktigt, att man gör sina 10 000 timmar. Jag fallerar på många av de ovan nämnda punkterna, portföljens avkastning hade varit betydligt bättre om jag haft mer sansat temperament. Har kastat bort mycket pengar på intradaghadel vid flertalet tillfällen, då jag varit uttråkad. Genomsnittsdagen är jag dessutom för oproduktiv egentligen, även om jag har relativt hög högstanivå. Tror man kan lära sig många av egenskaperna man behöver, bland annat lära hjärnan självdisciplin och att skjuta upp belöningar.

Jag är ju ett enormt fan av att läsa böcker, så därför undrar jag vilka böcker som du tycker att alla borde ha läst?
Jag är ju också det :). Nämnde ett par författare som svar på frågan ovan. Rekommenderar verkligen att alla som har tid läser INCERTO (Nassims bokserie som bland annat innehåller The Black Swan och Fooled by Randomness) och Kahnemans Thinking Fast and Slow. Predictably Irrational och Misbehaving: the making of behavioral economics är andra bra böcker på temat att människor inte är rationella. Tycker även folk bör läsa Ayn Rands Atlas Shrugged och The Fontainhead som perspektiv på livet oavsett om man är börsintresserad eller inte. Finns få böcker som i så stor utsträckning får en att inspireras att närma sig rationellt beteende som dem. För folk som likt mig fortfarande är ganska unga tror jag det är bra att läsa om historiska perioder som inte liknat den nuvarande eran och om kriser. Jag tycker till exempel The Great Crash of 1929 och When Genius Failed: The Rise and Fall of Long-Term Capital Management är två mycket bra böcker. Jag tror böcker kan hjälpa till att få en att inse att nuläget inte alltid reflekterar det genomsnittliga (marknads) klimatet. Rekommenderar även att man läser åtminstone en bok om den senaste finanskrisen.

Fiinns det några böcker du tycker får för mycket cred eller som folk helt enkelt borde hoppa över?
Lyssnade på Napoleon: A Life nyligen. Den är helt klart en mycket bra bok och har hört folk rekommendera den, men 32 timmar var för mycket för mig. En tjock bok behöver innehålla väldigt mycket mer insikter för att vara värd tiden den tar. Boken var inspireradende och jag njöt av många sektioner, men det räcker liksom inte. Det är värde/timme som är intressant, inte värde. Att inte väga in en boks längd är som att inte bry sig om bolagsvärdet vid en aktierekommendation. Började skriva en boklista för något år sedan, där valde jag att kalla de böckerna jag verkligen inte rekommenderade för ”böcker som inte riktigt var värda min tid”. Den sämsta aktierelaterade boken jag någonsin läst är ”How I Made $2,000,000 in the Stock Market”, helt meningslös skildring av ett antal tursamma transaktioner.

 

jobba jobba

Har du startat företag eller skapat dig ett jobb?

En sak som är bra med en löprunda är att det är bra tid för reflektion. Nu springer jag varken fort eller långt, så det blir ganska lite reflektion, men bra är den oavsett. Idag på löprundan så reflekterade jag lite över det Michael Gerber skrev om i sin bok The E-Myth, en bok som jag för övrigt verkligen kan rekommendera även om många av poängerna beskrivs bättre i The 1 Page Marketing Plan. E:et i E-myth står för övrigt för entrepreneurship och inte någon internet-grej, boken är i originalutgåva från 1986.

Det Michael Gerber lyfter fram i sin bok är att varje framgångsrikt litet företag behöver minst 3 typer av kompetenser, Entreprenören, Managern och det Gerber kallar för “Teknikern”.

Entreprenören är en strategisk person som har som huvuduppdrag att sätta bolagets vision. En person som helt lever i framtiden och försöker sätta riktningen vart bolaget ska ta vägen.

Managern är en pragmatiker vars uppgift är att omsätta entreprenörens vision till faktisk aktion. Se till att kunderna får sina leveranser i tid. Helt enkelt att se till att businessen rullar på som den ska och går framåt.

Teknikern är egentligen arbetaren. Den som faktiskt utför den tjänst eller tillverkar den produkt som företaget säljer.

När man startar en ny verksamhet från grunden så behöver man som grundare ofta ta på sig alla 3 hattarna, det finns helt enkelt inte ekonomi till att anställa 3 personer från start. Problemet är att när kunderna sedan börjar strömma in och verksamheten växer så gäller det att snabbt förstå vilka hattar du behöver bli av med. Om du försöker ha kvar allihopa så kommer självklart allting bli lidande. Ingen person är varken bäst på alla 3 eller har kapacitet till att vara alla 3 personerna.

Det här är en mognadsfråga som de absolut flesta entreprenörerna aldrig kommer till, och en stor del av detta handlar om att många startar eget av fel anledning.

Vi tar snickare som ett exempel. Du kanske är snickare på ett mindre (eller större) företag idag. Du är riktigt duktig på ditt jobb, kunderna är skitnöjda med det du gör och allting är frid och fröjd. Däremot är du inte helt nöjd med din lön och du är less på den där chefen. Du vill helt enkelt ta kontroll över din tid, din lön och din framtid genom att starta eget. Det är nu problemet börjar. För det första så finns det ingenting som säger att bara för att du är en grym “tekniker” så är du en lämplig entreprenör, någonting som många tror. Det räcker inte med att vara bra på sitt jobb, du måste förstå hur affären bakom jobbet och hela branschen fungerar också.

När du väl kickar igång din verksamhet så tar du på dig alla 3 hattarna, eftersom du måste, trots att du kanske inte riktigt är lämpad att ha alla hattarna. Det är nu du snabbt springer in i realiteten av 16-timmarsdagar eftersom du ska både sälja, leverera, följa upp, sköta ekonomin och försöka få företaget att växa vidare. För varje ny anställd du tar in så får du bara mer att göra.

Med 16-timmarsdagar, samma lön som innan och anställda att ta ansvar för, fick du den frihet du var ute efter när du startade eget?

Så fort som möjligt bör du acceptera att du inte kan vara alla personer på företaget om det funka att växla upp. Huvudmålsättningen för företagsgrundare bör ju vara att bygga en verksamhet som lever även utan dig? Om företaget går under om du går hem så har du inte skapat något företag, du har bara skaffat dig ett jävligt dåligt jobb.

Det här är förstås en utmaning jag själv i allra högsta grad lever mitt i och som jag behöver mogna in i. Som med all form av missbruk så är erkännandet av problemet ett första steg mot rehabilitering, och mitt erkännande var när jag läste just The 1 Page Marketing Plan. För mig handlar det nu om att hitta rätt personer som kan hjälpa mig bygga min lilla skapelse till ett riktigt företag.

Frågan du bör ställa dig själv är om du prioriterar rätt saker? Springer du på rätt bollar? Vart gör du mest nytta? Vart är det du verkligen behövs? En bra tumregel jag snappade upp i boken är att “om någon annan kan göra någonting 80 % så bra som du kan, då borde du delegera uppgiften”. Även om du skulle vara bäst  på både entreprenörsskapet, den dagliga driften och den faktiska leveransen (och tro mig, du är inte bäst på alla 3) så finns det inte kapacitet för dig att göra samtliga.

Ju fortare du accepterar att du inte är en övermänniska, desto fortare kommer du få ditt företag redo för nästa steg.

Mvh,
Snåljåpen