Snåljåpens lördagsintervju: Kenny Granath – Aktiefokus

Idag har det återigen blivit dags för det populära inslaget: Snåljåpens Lördagsintervju. Den här gången är det ytterligare en bloggare som intervjuas, en bloggare som faktiskt rekommenderas av Lundaluppen själv! Jag har följt Kenny Granath i drygt ett år nu och det är en av mina absoluta favoritbloggare. Hans inlägg är fyllda av substans, men inte till den gräns att det blir tungt att läsa (nåja, ibland!). Det är en svår balansgång att gå när man ska ge sina läsare all information utan att tråka ut dom, i mitt fall så har jag för lite substans, i många andra fall kan det vara för mycket. Kenny träffar mitt i, och det kanske är därför som han är en av de mest respekterade aktiebloggare som vi har här i Sverige. Nu ska jag sluta pladdra och låta er läsa intervjun istället!
Kenny driver aktiefokus.se tillsammans med Martin Birkeldh.

————————————————————

Hur gammal är du?
Närmare 30 än 25, men jag är redan gubbe i sinnet!

Vad jobbar du med?
Jag jobbar på en statlig myndighet med frågor som rör leveranssäkerhet av el. Tidigare har jag jobbat några år med kärnkraftssäkerhet. Energifrågor är med andra ord något som intresserar mig och i början av min investeringskarriär var det också främst energibolag jag sneglade mot.

Vad har du för bakgrund? Har du någon utbildning inom ekonomi/finans?
På universitetet har jag utbildat mig till civilingenjör inom teknisk fysik. I utbildningen ingick tre poäng företagsekonomi för civilingenjörer och det är allt jag någonsin har läst inom ekonomi. I övrigt är jag självlärd och har förmodligen en ganska respektlös inställning till ekonomi, ungefär ”hur svårt kan det vara?”. Utöver vissa detaljer är det mesta ganska logiskt.

När började du handla med aktier och hur fick du upp ögonen för investeringar/aktier?
Någon gång under studietiden, kanske 2007-2008, började jag med diverse fonder och något år därefter med aktier, men jag har bara vaga minnesbilder. Det jag har klart för mig är att boken ”Vägen till ekonomisk frihet” av Bodo Schäfer, som jag fick av min bästa vän och bloggkollega Martin, var en ögonöppnare. Boken är skriven utifrån en investerares solskenshistorier från det glada 1980-talet men fick mig att inse potentialen i investeringar.

2009 startade jag och Martin bloggen Aktiefokus och under de år vi har hållit på har vi gått från nästan noll till att ändå ha lärt oss en hel del.

Var du framgångsrik från början eller hur ser din historia ut?
Alla klassiska nybörjarmisstag har nog gjorts och eventuella framgångar har kommit först på senare år. Jag har både köpt aktier i konstiga bolag och spektakulära fonder samt köpt mycket av bolag jag har missbedömt grovt. Vissa av dessa historier har jag beskrivit på bloggen. Nybörjarmisstagen ser jag som nyttiga läropengar. Det är svårt att lära sig av andras misstag, men när det handlar om riktiga pengar lär man sig av sina egna misstag.

Vad handlar du med nu förtiden? 
Jag köper enbart sådant som jag förstår mig på, vilket betyder aktier och fonder. Råvaror, valutor, optioner, derivat m.m. kan jag inte bedöma värdet på och då håller jag mig borta.

Vad är din inställning till dessa instrument i regel? Om man förstår sig på dom, bör man hålla på med det då eller är det endast ”djävulens påfund”?
Jag är som sagt inte särskilt insatt, men har uppfattningen att det finns stora inslag av risk och hävstång i många instrument. Om man är insatt och vet vad man gör så ser jag inga som helst skäl att hålla sig borta men misstagen kan nog ge ganska brutala konsekvenser!

Hur går det med ditt investerande, rent resultatmässigt? Mäter du din avkastning?
De första åren gick det bedrövligt eftersom jag inte visste vad jag sysslade med, men därefter har det börjat gå bättre då jag de senaste åren har format en investeringsfilosofi som passar mig och som jag kan följa och känna mig trygg i.

Med start 2013 mäter och redovisar jag avkastningen på bloggen, men jag tror inte att man kan se några meningsfulla resultat förrän efter minst fem år. På kort sikt kan man nå rätt resultat via fel väg men på längre sikt går det inte. Jag har ännu inte utsatts för någon större börsnedgång och utan att se hur min filosofi står sig i nedgång vill jag inte dra några större slutsatser. Den som följer bloggen kan från och med nu följa mina inköp och försäljningar, så när det hettar till kan man se hur jag agerar.

Hittills i år har portföljen hur som helst gått upp över 40 %, vilket jag förstås är extremt nöjd med! Tur eller skicklighet visar sig tids nog…

Hur många avslut gör du i veckan/månaden/året ungefär?
Jag tror att 2-4 nya bolag per år kan ta plats i portföljen. Innehaven har jag tänkt behålla i genomsnitt i 3-5 år beroende på utveckling, men under året har omsättningen i portföljen varit högre än så. Det beror på att investeringsfilosofin har varit under utveckling och att disciplinen har varit för dålig, vilka till viss del hänger ihop.

Jag är alltså ointresserad av trading, utan söker bolag där priset är lägre än värdet och kan vänta ca 3-5 år på att priset ska rätta in sig. Om bolaget är av rätt kvalitet kan jag behålla längre än så.

Vad är din ”hemlighet”? Är du t.ex. en uttalad värdeinvesterare? Vad är din strategi?
Jag har aldrig haft någon ambition att placera in mig i något fack, men har insett att det i praktiken är värdeinvestering som jag sysslar med. Jag är dock inte främmande för att ta intryck från exempelvis den effektiva marknadshypotesen vilket har medfört att jag lägger en del av månadssparandet i en indexfond istället för att lägga ner onödigt tid på att bevaka stora bolag där jag har ett informationsunderläge jämfört med ”proffsen”.

Vill du utveckla det lite kort? Betyder det att du numera tror att du inte kan slå index?
Inte alls, även om en del sparande i indexfond betyder att jag på gott och ont binder en del av min avkastning mot index. Mot bakgrund av det jag har läst om den effektiva marknadshypotesen betvivlar jag att det går att uppnå någon överavkastning bland stora och välbevakade bolag, så för att spara på den stora bristvaran tid har jag därför släppt bevakningen av stora och välbevakade bolag och lägger istället en del av månadssparandet i en indexfond för att ändå ta del av de stora bolagens utveckling. Jag tror inte att avkastningen i förhållande till tidsåtgången går att slå vid investering i en indexfond (fem minuter per månad), men det är ganska trist…

Huvuddelen av min portfölj (ca 80 %) investerar jag inte i en indexfond, utan i bolag där jag bedömer att priset understiger värdet på grund av att bolaget eller helst branschen har tillfälliga problem, att bolaget är dåligt bevakat eller att bolaget är impopulärt av någon anledning.

Om du fick leva om ditt investerarliv från början, vad skulle du göra annorlunda då?
Det finns mängder saker jag med facit i hand inte borde ha gjort, men jag tror att alla dumheter har varit nyttiga lärdomar och jag är glad att jag har gjort dem så tidigt som möjligt innan det börjar handla om stora pengar. Om jag ska peka på något specifikt så borde jag ha undvikit förhoppningsbolag och om jag hade läst på mycket mer istället för att testa mig fram hade jag kanske sluppit gå den vägen.

Har du några förebilder?
Förebilder är nog en överdrift, men jag tog mycket intryck av Mohnish Pabrais bok
”The Dhandho Investor”
om man bortser från den lökiga första halvan av boken. Pabrai förespråkar en koncentrerad värdeportfölj där man gör få men stora köp. Han har vid något tillfälle sagt att man bara ska köpa aktier i bolag där man skulle kunna tänka sig att lägga 70 % av sin familjs förmögenhet och det tycker jag är en ganska sund inställning även om jag vill ha ett större mått av diversifiering i min aktieportfölj än så.

Vad är den bästa trade/affär du gjort?
Om man ska se i backspegeln så köpte jag i början av 2013 några mindre danska banker som därefter har gått upp kraftigt och dessa är i nuläget de aktier jag har köpt som har gått upp mest. Det enskilt bästa köpet är Lollands bank kring 110 kronor som i nuläget handlas till 220 kr men där motiverat värde fortfarande är nästan det dubbla. Med andra ord har jag inte gjort några rejäla klipp, ”ten-baggers” eller liknande, men det beror på att jag försöker hålla mig borta från spekulativa bolag.

Den uppenbara följdfrågan: vad är den sämsta trade/affär du gjort?
Brasiliens största kraftbolag Eletrobras som jag tack och lov sålde i tid innan aktien föll ytterligare 80 %. Jag missbedömde riskerna i bolaget grovt och detta har jag ältat och reflekterat kring vid upprepade tillfällen på bloggen. Det fanns så många fel i denna investering (som jag för övrigt inspirerades av från Skagen fonder som också gör bort sig ibland): kapitalintensiv verksamhet med reglerade intäkter av en myndighet i Brasilien med en enorm politisk risk. Till råga på allt hade jag en för stor del av portföljen i denna aktie.

Är banker någonting du gillar över lag för att de är ”enklare” att värdera, eller har du hamnat där på grund av att de varit billiga?

Jag tycker att bankverksamhet är en otroligt häftig verksamhet. Från en kunds perspektiv finns det inga större skillnader mellan olika banker, utan deras produkter är fullt utbytbara, alltså en ”commodity” vilket borde leda till enorm konkurrens och dålig lönsamhet. Ändå är kunder i många länder ovilliga att byta bank trots att de har dåliga villkor (”high switching costs”) och det leder till att hela branschen generellt sett är lönsam och attraktivare än många andra branscher. Det betyder också att om man väl har satt sig in i bankverksamhet så är steget väldigt litet att ge sig på nästa bank eftersom en bank är en bank, men vissa banker är bättre än andra… Fallgropen som jag ser det är banker med annan verksamhet än klassisk inlånings-utlåningsverksamhet där riskerna är annorlunda och denna fallgrop höll jag på att kliva i nyligen när jag analyserade Deutsche bank.

Anledningen till att jag har fokuserat mycket på banker det senaste året är just för att de är billiga. Banker är generellt sett väldigt impopulära. Så fort storbankerna i Sverige rapporterar kommer det nyheter på tv och radio om ”miljardvinster” med det underförstådda budskapet ”när ska vansinnet sluta?” (svar: det kommer att fortsätta). Utöver det är banker i nästan hela Europa krisdrabbade och många mindre banker är dessutom dålig bevakade. Jag har tolkat det som en guldgruva, men det finns lika många säljare som tolkar det som att banksektorn går en bedrövlig framtid till mötes.

Jag kan tänka mig att du med din expertis inom energisektorn skulle investera en del i energiaktier, hur ser det ut där?
Investeringsmässigt håller jag mig faktiskt borta från energisektorn och en stor anledning är den politiska risken som är överhängande och kanske speciellt i Sverige med en i mitt tycke skakigare energipolitik än de flesta länder i världen. Det senaste bolaget i sektorn som jag ägde var Iberdrola, som då var drabbat av allmän Spanienfrossa men som nu är mer normalvärderat. Det som lockar med de stora kraftbolagen är den höga direktavkastningen, men de bolag som är lönsammast och som ser billigast ut är förmodligen de bolag som har de äldsta anläggningarna (typ gammal kärnkraft eller gammal vattenkraft) och därmed står inför störst investeringsbehov framöver. Dessutom beskattar man gärna ”för lönsam” kraftproduktion lite extra vilket har skett i både Sverige och Finland nyligen.

Om du fick ge en nybörjare 3 tips (eller fler), vad skulle det vara?
1) Satsa inga stora pengar de första åren om du inte vet vad du håller på med och har en investeringsfilosofi som du känner dig trygg med.

2) Köp bara bolag du verkligen förstår dig på. Även jag tvingas påminna mig själv, eller bli påmind om detta, ibland.

3) Undvik förhoppningsbolag. Det är förmodligen viktigare att undvika förluster än att söka stora potentiella vinster.

Har du några konkreta boktips?
Mina favoriter som jag har fått mycket idéer och inspiration från är:

Sedan kan jag inte utelämna The Intelligent Investor av Benjamin Graham heller i denna lista. Den har sina poänger och inspirerade mig mycket för några år sedan, men nu har jag gått ifrån stora delar av den filosofin även om jag fortfarande lägger stor vikt vid att ett bolag ska ha en stark finansiell ställning.

Hur håller du dig uppdaterad med nyheter? Vilka nyhetskanaler använder du?
Jag prenumererar på ett antal bloggar genom appen Feedly. Jag prenumererar också på nyhetsbrevet Finanswatch som handlar om den danska finansmarknaden och som kommer minst två gånger per dag (det räcker ofta att läsa rubrikerna på artiklarna). Jag skummar di.se ibland, men det är framförallt genom andra bloggar som jag finner inspiration till investeringar.

Jag kan nämna några bloggar som jag imponeras av och som har mer eller mindre hög aktivitet i nuläget:

– Värdebyrån har rejält gedigna analyser av intressanta bolag
– Lundaluppen är extremt strävsam i sin strategi och det finns mycket djup i det han skriver, som det tog lång tid för mig att inse
– Value and opportunity är en tysk värdeblogg på engelska med mycket intressanta inlägg

Det finns också många andra bloggar som jag tycker är bra och jag försöker lämna respons i kommentarsfält om jag känner att jag har något att tillföra eftersom det stora nöjet och den stora nyttan med att blogga är konstruktiv kritik från läsarna.

Du är numera själv en väldigt respekterad bloggare, hur kom det sig att du började skriva?
Det är mer än fyra år sedan jag och Martin startade bloggen och jag minns faktiskt inte exakt hur vi tänkte då mer än att vi tyckte att det saknades en blogg som fokuserade på fundamentala analyser och att vi ville lära oss mer. Att skriva gör att man tvingas tänka till en extra gång.

Anledningen till att jag fortfarande skriver är för att det är roligt och lärorikt men framförallt på grund av den respons och de insikter som fås från läsarna. De läsare som vågar ge konstruktiv kritik istället för att bara stryka medhårs ska ha ett stort tack eftersom det är då man kan tvingas ompröva sina tankar.

Det är ganska många bloggare som är bra mycket snålare än Snåljåpen, hur är det för din egen del? Har du som mål att gå i pension vid 40 och lever på existensminimum fram till dess? Det kanske blir en lite stor fråga men: vad är din inställning till privatekonomi i allmänhet?

Jag slösar nog inte i onödan men gör inga nämnvärda uppoffringar heller, utan vill kunna ge mig själv och min familj en trygg framtid och kunna gå i pension innan jag blir urgammal utan att för den delen behöva leva på knäckebröd.

Min övertygelse är att folk i vår generation (80-talister) som inte sparar privat till sin pension kommer att bli missnöjda på ålderns höst. Om dagens pensionärer är missnöjda så är det inget mot hur det kommer bli i framtiden och det är bara att se till faktorer som demografi eller energi (peak oil etc.) för att förstå varför. Jag ser det därför som en självklarhet att lägga undan en del inför framtiden eftersom jag tror att den största delen av min egen pension kommer att härstamma från eget sparande. Om det visar sig att jag har fel så gör det inte mig något. Gör man däremot den omvända satsningen och håller tummarna för att det allmänna ska försörja en på ålderns höst tar man en helt annan risk om man får fel.

Det har blivit ganska populärt att påpeka att börsen är skyhögt värderad, vad tänker du om det och vart tror du att börsen tar vägen under 2014?
Börsrörelser i det korta loppet har jag ingen aning om, det går väl upp eller ner, men jag kan konstatera att börsen förmodligen är ganska högt värderad om man ser till värderingen av bolagens vinster. Detta bekymrar mig inte eftersom jag inte investerar i ”börsen”, utan investerar i bolag som är lågt värderade där jag förväntar mig en god avkastning på lång sikt. Om börsen går ned dras säkert mina bolag med i fallet, men då får jag väl helt enkelt fylla på mina innehav till attraktivare priser eller köpa något annat som blir billigt. Börsnedgång betyder faktiskt att priserna sjunker och jag är inte den som tackar nej till lite reapriser då jag kommer vara nettoköpare av aktier på 20 års sikt, så låt oss hoppas på lite kris och panik under 2014.

Trots detta så har du ändå en del pengar i en indexfond, hur resonerar du här med tanke på att du inte ”investerar i börsen”? Indexfonden följer ju ändå börsen och om börsen är högt värderad så borde detta vara irrationellt?
Lite irrationellt kanske, men ett mekaniskt månadssparande i en bred indexfond kommer sannolikt att ge en rimlig avkastning över tid om man köper vid både toppar och bottnar. I förhållande till den tid som månadssparandet i en fond kräver (fem minuter i månaden?) är den förväntade avkastningen riktigt bra, även om jag söker en högre avkastning från de övriga fem sjättedelarna av min portfölj som jag köper enskilda aktier för.

I sämsta fall försämrar indexfonden min avkastning något men i bästa fall, om jag misslyckas med stockpickingen, blir det tvärtom. Sedan har jag väl en baktanke också. Istället för att sitta med likvida medel tänker jag mig istället att jag är mer bekväm med att sitta ständigt fullinvesterad men med möjlighet att utnyttja belåning vid ett större börsras. Här fyller indexfonden ytterligare en funktion, som säkerhet. Om det här är rationellt eller inte kommer jag med stor säkerhet att fundera kring framöver, men jag tror inte att jag skulle klara att sitta med kontanter i flera år om börsuppgången skulle bli mycket lång som på 90-talet och det här är en tanke som tilltalar mig för att undvika ett sådant scenario. Tre kronor i fonden ger möjlighet till en krona i belåning till cirka två procents ränta, så tanken lockar när jag har som mål att få en avkastning på betydligt mer än två procent per år…

Belåning? Många defensiva investerare är rädda för belåning, inte du?
Det finns en väldig aversion mot belåning bland många aktiebloggare. Samtidigt sitter knappast någon skuldfri, utan det finns både bostadslån, studielån och säkert billån samtidigt som man har en ”skuldfri” aktieportfölj. Det riskerar att bli lite hyckleri över det hela. Obelånad aktieportfölj men belånad bostad är i praktiken samma sak som obelånad bostad och belånad aktieportfölj i mina ögon.

Om man kan låna till två procents ränta (efter ränteavdrag) ser jag inget hinder mot att använda en modest belåning för att få en liten hävstång på avkastningen och om en större börskrasch skulle inträffa kan man nog öka belåningen. Det finns förstås fallgropar med belåning; hur beter man sig i en nedgång när hävstången verkar åt fel håll och hur hanterar man risken för att glida utför det sluttande planet (”bara låna lite till”)? Kan man hantera fallgroparna tror jag belåning till två procents ränta är bra om man får en avkastning på det dubbla eller fyrdubbla vilket man bör få på sikt genom att köpa en indexfond.

Belåning ser jag alltså som något som kan vara bra ur två avseenden: dels som ett medel för att genom en modest belåning få en liten hävstång samtidigt som man slipper sitta på kontanter om börsen skulle fortsätta stiga under lång tid, och dels för att skapa utrymme vid en börskrasch. Går börsen ner 50 % kommer jag inte att tveka.

————————————————————

Det var allt för den här gången, nästa gång är vi tillbaka med en lite annorlunda intervju, jag tror ni kommer gilla den!
Mvh,
Snåljåpen

32 thoughts on “Snåljåpens lördagsintervju: Kenny Granath – Aktiefokus

  1. Xperimentinvest

    Tack snålis och Kenny. Trevlig läsning till morgonkaffet. Jag har 2 frågor.
    1. Hur mycket tid lägger du normalt ner på att analysera ett bolag innan du fattar ett köpbeslut och vad är dina källor. Bolagets egna rapporter så klart men andra beslutsunderlag ?
    2. Hur ser du på ränteläget och dess inverkan på aktiekurser och framtida vinstutveckling för bolag generellt.

    Reply
    1. Kenny

      Hej!

      1. Det varierar en del men det brukar ta några timmar att samla data (jag vill gärna ha en lång historik på 10-15 år för bolagets räkenskaper), lite tid att hantera datan, ta fram nyckeltal och fundera kring dem och sedan tar det lite tid att skumma rapporter också. Sedan tar det några timmar att skriva inlägg också, vilket jag försöker göra om de bolag jag köper, och då tvingas jag att gå igenom informationen igen.

      Min process har sett ut ungefär så här: översiktlig analys – köp – noggrannare analys och inlägg, men de två sista stegen måste jag vända på och ska försöka göra i framtiden. Det är bland annat därför jag tänker redovisa köp och sälj nu på sidan för att tvingas fundera mer själv innan jag gör något förhastat.

      Utöver detta lägger jag förstås tid på att läsa andra bloggar för att få idéer och så brukar jag försöka jämföra med andra bolag t.ex. genom screeners. Financial Times Equity Screener är min favorit.

      Så det blir några timmar per bolag. Jag söker ogärna bolag i branscher jag inte har grävt så mycket i eftersom det ökar barriären och tidsåtgången men jag vill hitta lite bolag utanför bank och försäkring framöver också…

      Källorna är väl screeners och bolagets egna rapporter kombinerat med inspiration från andra bloggar.

      2. Ränteläget är ju lågt och kan säkert vara så under lång tid vilket i teorin leder till att högre värderingar är motiverade. Jag själv vill inte betala mer för att räntan är låg men kan däremot komma att höja mitt avkastningskrav om räntan stiger kraftigt. Jag har ett krav på en earnings yield (invers P/E) på 15 % vilket är mycket högt över nuvarande säkra ränta.

      Apropå framtida vinstutveckling så tror jag att det kommer finnas bra bolag som kan öka sina vinster även i framtiden även om det finns orosmoment kring makro både här och där som man inte kan påverka eller förutspå. Jag försöker fokusera på de bolag som jag köper och spelar lite safe med en del indexfond också.

      Reply
  2. HiTeq

    Tjena Kenny,

    Kul att du har samma tanke som mig angående de flestas “obelånade” innahav. Vad har du själv för total belåningsgrad?

    Det vill säga skulder (bolån, billån, CSN, mm.) / tillgångar (Bostadsvärde, sparanden, konst, aktier, fonder, mm).

    Ligger själv en aning högt (79%) men det är svårt att undvika som ny in på bomarknaden med färska CSN-lån (2 st).

    Ser man på Sverige totalt verkar medelsvensson ligga kring 49%.

    Reply
    1. Kenny

      Hejsan,

      Jag hyr min bostad och har endast ett CSN-lån sedan studietiden som jag har amorterat snabbare än vad jag måste för att det har “känts bra”. Jag vet inte exakt vad det ger för exakt siffra på belåningsgraden men jag gissar att det blir lägre än för de flesta.

      En vacker dag ska väl jag också köpa hus och då blir situationen en annan… 🙂

      Reply
    2. Kenny

      Jo det är lite ologiskt, men man måste ju amortera i en viss takt och framöver kommer jag nog inte att amortera mer än minimikravet. Tidigare har jag som sagt gjort det för att det har “känts bra” 🙂

      Reply
  3. Trygg Framtid

    Tack för ännu en bra intervju! Kul att läsa om Kennys tankar. Framför allt gillar jag idén om indexfond istället för att lägga ner massa analystid på storbolag.

    Reply
    1. Kenny

      Ja, jag tror verkligen inte att det leder någon vart att försöka klå hundratals proffsanalytiker vars heltidsjobb är att analysera H&M. För småbolag som är dåligt bevakade tror jag att det är precis tvärt om 🙂

      Reply
    2. HiTeq

      Hur rimmar ovanstående med innehav som Santander, Posco och Japan Tobacco?

      Vad anser du dig ha för edge i dessa fall?

      Reply
    3. Kenny

      Hade jag varit på banan 2008 hade jag kunnat köpa Handelsbanken eller vilket stabilt storbolag som helst också. I vissa lägen är Mr. Market alldeles för pessimistisk och ibland är det tvärt om.

      Santander: Spanien+bank=enorm överreaktion och dessutom är banker generellt sett impopulära.

      Japan Tobacco är mitt i prick för definitionen av “stort, välbevakat och normalvärderat” (även om det är billigare än andra tobaksbolag eftersom de har en balansräkning att tala om till skillnad från de andra) och det är ett innehav jag har köpt sedan tidigare och av olika skäl ännu inte gjort mig av med, men det hänger ganska löst…

      Posco är jag ganska kluven till. Min process för köp av Posco var “översiktlig analys – köp – noggrannare analys”. Jag är på sista steget just nu (analysen är på gång) och jag är inte lika övertygad som när jag köpte. Men, jag tror att marknaden och jag helt enkelt har olika tidshorisont. Om marknaden vill ha vinster nu eller om 1-2 år så tvivlar jag inte på att Posco kommer att vara framgångsrika om 3, 4, 5, 6, eller 7 år. När konjunkturen är dålig tror marknaden att det varar för evigt och när konjunkturen är bra tror marknaden också att det ska vara för evigt. I ett cykliskt bolag varierar kursen kraftigt och just nu är Posco säkert nere kring botten. Lönsamheten har inte varit så här dålig sedan börsnoteringen 1999 samtidigt som man har ökat omsättningen med 15 procent per år de senaste fem åren och när krisen rinner över kommer det att se bra ut för Posco.

      Men visst ser jag problem med att jag har ett informationsunderläge i Posco. Lite förhastat köp som jag ändå inte är överdrivet obekväm med, skulle man kunna sammanfatta det med.

      Tre stora bolag, tre grader av övertygelse 😉

      Reply
  4. Lundaluppen

    Trevlig läsning! Kenny: har du funderat på att synka den privata karriären med investerandet på något sätt? Inte helt ovanligt att man går vägen från teknisk fysik till nationalekonomi? Annars skulle kanske eget företagande eller arbete i mindre företag där du kommer närmre ledningsgrupp och styrelse kanske vara intressant?

    Reply
    1. Kenny

      Nej, inga sådana allvarliga funderingar, åtminstone inte i nuläget 😉

      Jag har aldrig drivit något företag, men det är absolut inte orimligt att det är något jag gör i framtiden. Som läget är nu har jag två små barn hemma och ser en fast anställning som en bra trygghet och så länge jobbet är kul (vilket det är) så är jag nöjd. Barriären att gå över till att bli företagare är ganska hög de närmsta åren, men sedan får vi väl se vad som känns roligt just då… 🙂

      I mitt nuvarande arbete har jag möjlighet att (och kommer att) arbeta med frågor kring ekonomi som rör både företagsekonomi och nationalekonomi och jag tycker det är roligt att jobba med frågor som rör både teknik och ekonomi.

      Ur investeringsperspektivet tror jag att det är bra att ha erfarenhet från företagande så det är ju ett annat skäl att tänka tanken!

      Reply
    1. Olle Qvarnström

      Tack för det, tycker själv att jag är ett geni ibland :). Det svåra blir förstås att fortsätta hålla hög klass, jag kommer inte att kunna publicera varje vecka i all evighet, men just nu har jag lite material att köra ut :).

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  5. Festivus

    Jag har gjort mina största och bästa investeringar under finanskrisen 2008 och när södra Europa krisade som värst 2011 och nu de senaste året de danska bankerna.

    1. Jag antar att vi jobbar hyffsat lika men är intresserad av hur DU går tillväga för att identifierar bolag, branscher, länder och regioner som har tillfälliga problem eller är impopulära av felaktiga anledningar. Hur screenar du så att säga?

    2. Jag skulle dessutom vilja utveckla den strategin till att bli mer global för självklart uppstår då fler tillfällen till att använda den. Letar du även globalt och i så fall hur går du tillväga?

    mvh

    Reply
    1. Kenny

      Jag var inte med på banan 2008-2009, men hoppas att jag är det nästa gång det skakar rejält!

      Jag har inget riktigt systematiskt sätt och sättet att hitta bolag är något jag försöker utveckla. Det brukar bli en kombination av vad jag läser på andra bloggar, vad jag screenar fram och min allmänna uppfattning om saker och ting. Jag kan ju ta några exempel på hur det har gått till.

      Nordjyske bank läste jag om på ägamintids blogg. När jag grävde insåg jag att det fanns 30 danska börsnoterade banker som samtliga var mer eller mindre krisdrabbade. “Varför just Nordjyske?” var en fråga som jag ställde mig och försökte besvara. Därefter blev det otaliga undersökningar om den danska bankmarknaden som ledde fram till att jag idag äger Nordjyske, BankNordik och Lollands bank.

      Alltså, när jag väl har insett att en hel bransch är i kris är arbetet ganska systematiskt och hur jag har gått tillväga med de danska bankerna framgår ganska tydligt på bloggen.

      Banco Santander hade jag faktiskt också läst om hos ägamintid från början. “Spanien” och “bank” betydde kris i mina öron så jag spanade lite på spanska banker och konstaterade att Santander faktiskt var den som såg bäst ut och var lågt värderad.

      Jag har också spanat på grekiska banker men jag tycker det blir obekvämt när det geografiska och kulturella avståndet från Sverige blir för stort, speciellt för mindre bolag. Detta besvarar nog din fråga 2. Jag drar mig lite för att söka allt för globalt utan har som mål att hålla mig inom främst Sverige/Norden, men om jag sållar efter bolag kan jag lika gärna sålla globalt och så har det också blivit om man ser till hur min portfölj ser ut.

      Det är lättare att ha koll på vad som vad som är i kris/är impopulärt osv. på hemmaplan än på bortaplan så det är ett annat skäl, men i vissa fall är det enkelt att förstå att vissa bolag är impopulära på bortaplan också, som t.ex. banker i Spanien. Nästa gång det blir kris i Sverige är det väl upp till bevis! 🙂

      Reply
    2. Festivus

      “Jag har inget riktigt systematiskt sätt och sättet att hitta bolag är något jag försöker utveckla”

      Samma här. Man läser mycket och får info från många olika typer av kanaler. Något fastnar. Man utvecklar en hypotes som man sedan systematiskt testar.
      Men det känns suboptimalt och naturligtvis går det att förfina denna, i första leden, ganska slumpmässiga process.

      Reply
  6. Zen

    Tack Kenny och Olle!

    Angående belåning så tror jag att det är essentiellt att ha en STOR säkerhetsmarginal. Man vill ju inte råka ut för tvångsförsäljningar mitt under en brinnande börskrasch.

    Om man har är en obelånad eller lågt belånad bostad, så kan det vara bättre att belåna denna än att öka belåningen på aktiekontot till en för hög nivå (även om räntan man får betala blir lite högre).

    Jag ökade själv belåningen på min bostad under finanskrisen. Den förhållandevis oerfarna bankmannen som skulle föra över pengarna till min Avanza depå höll på att svimma och varnade mig flera gånger för hur farligt det var med aktier innan han till slut motvilligt utförde överföringen;-) Haha!

    Mvh

    Reply
    1. Kenny

      Ja, säkerhetsmarginal gäller förstås också belåning! Jag har tänkt skriva om ämnet någon gång och hur jag tänker men som utgångspunkt har jag nog inte tänkt belåna mer än 35 % av mitt Avanza Zero-innehav (vilket är man kan kan belåna till 2,5 % ränta) vilket ger mig drygt 5 % belåningsgrad i portföljen… Det är vad jag kallar för en modest belåning 😉

      I praktiken kan man nog ha mindre säkerhetsmarginal än så. Jag tycker Fundamentalanalysbloggen har skrivit bra om detta ämne och i princip så kan man bedöma den maximala belåningsgraden genom att bedöma hur långt varje individuell aktie man innehar kan komma att sjunka under en kris och sedan ta belåningsgraden på det. Som riktmärke kan börskurserna under förra kraschen fungera väl och det är nog ett försiktigt riktmärke för många bolag. Sedan kan man slänga på lite marginal på detta också om man vill även om alla aktier inte sjunker samtidigt och lika djupt. Då får man garanterat något som är högre än 5 %, kanske 20 %?.

      Kul med en anekdot från banken! Hade du gjort samma manöver idag hade han nog inte svimmat, utan kanske rekommenderat ett par bra aktier…

      Reply
    1. Kenny

      Jag hade lite koll på Starbreeze för några år sedan, främst för att Martin bevakade bolaget, men efter fiaskot med Syndicate och omstöpningen mot mindre produktioner har jag ingen koll alls. Sorry… 🙂

      Reply
  7. Anonymous

    Tack för trevliga intervjuer! En “passiv bloggare” som jag gärna skulle vilja se en intervju med är “Lars”. /Hantverkarn

    Reply
    1. Anonymous

      Hade jag gärna också sett, läser alltid hans inlägg ett par gånger extra när han dyker upp i Lundaluppens kommentatorsfält.

      Med vänlig hälsning
      Christian

      Reply
  8. Anonymous

    Ett sort TACK till intervjuade samt snåljåpen himself för dessa intressanta o lärorika inlägg i bloggen.

    Reply
    1. Olle Qvarnström

      Det har definitivt slagit mig, problemet är att jag inte vet vem som jag ska intervjua, och vad jag ska fråga. Det jag är intresserad av isåfall är en mer personlig intervju av Starbreezes VD kring hans historia och lite så. Eftersom jag vet att han kommer ge mig en örfil om jag nämner Starbreeze aktie. Men jag har inget bra case att komma med så jag vet inte ännu…

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  9. Anonymous

    Här är en till som är förtjust i impopulära bolag och branscher. Just nu finns det väl inga värre strykpojkar än råvarubolagen. Min fråga blir följaktligen: Hur ser du på Boliden och SSAB?

    /Redaktörn

    Reply
    1. Kenny

      Hej Redaktörn,
      Nej råvarubolagen är hårt drabbade. Boliden har jag ingen koll på men SSAB har jag tagit mig en titt på här:

      http://www.aktiefokus.se/2013/10/svenskt-eller-koreanskt-stal-ssab-vs-posco/

      Slutsatsen blev att SSAB visst ser hyfsat billigt ut, men värderingen är likvärdig med POSCO samtidigt som finanserna är ungefär lika starka. Fördelarna med POSCO jämfört med SSAB är att bolaget är lönsammare både nu och över tid och är kostnadsledare. Medan andra bolag som SSAB sparar för fullt så expanderar POSCO och de har i princip fördubblat omsättningen de senaste fem åren.

      När tiderna ljusnar kan det nog bli bra för SSAB men mitt val föll på POSCO.

      Generellt sett vill jag ha någon slags “garant” för att bolaget kommer att överleva och återfå lönsamhet. I POSCO ser jag att den garanten är den höga lönsamheten trots krisen och de låga kostnaderna. I SSAB vete tusan och detsamma gäller Boliden, men där har jag som sagt inte grävt.

      Reply

Leave a Reply