Vilken diskonteringsränta väljer man?

Tidigare, när jag gick igenom hur aktievärdering fungerar, så dök begreppet diskonteringsränta upp. Diskonteringsräntan är alltså det avkastningskrav som vi har när vi räknar baklänges för att komma fram till vad någonting i framtiden är värt att betala för idag. Den stora frågan är förstås, vilken diskonteringsränta använder vi?

Det här med diskonteringsränta, eller avkastningskrav, tycker jag är ett missförstått begrepp. Det är ganska vanligt att man ändrar sitt avkastningskrav beroende på vad det är för bolag man värderar. T.ex. kanske man sätter 15-20% på snabbväxande småbolag men bara 8% på stabila storspelare. Det här är någonting som jag inte förstår. Diskonteringsberäkningens funktion är ju att värdera vad bolagets framtida vinst/utdelning/kassaflöde är värd att betala för idag, och oavsett om pengarna kommer ifrån Bahnhof, Starbucks eller Swedbank så är väl dessa pengar värda lika mycket? En vinstkrona är alltid en vinstkrona, som det brukar heta. Olika riskfyllda bolag ska förstås värderas olika, men är verkligen diskonteringsräntan rätt sätt att göra det på? Ska man inte ändra sina antaganden kring tillväxt istället? Eller ska man kanske sätta upp flera potentiella scenarion och tilldela dessa olika sannolikheter? Jag tycker det är konstigt att ändra diskonteringsräntan beroende på vilket bolag man värderar, alla pengar är lika mycket värda.

Så till den egentliga frågan: vilken diskonteringsränta sätter man? Det absolut enklaste är ju att säga 10%, punkt slut. Sanningen är dock att man inte riktigt kan generalisera på det sättet. Om t.ex. den riskfria räntan (den avkastning man kan få utan att ta risk) är på 11%, är det då vettigt att ha 10% som avkastningskrav på aktier där det finns en väldigt betydande risk att någonting går fel? Nej, knappast. Samtidigt kanske man vill göra åt andra hållet, om den riskfria räntan är nära 0%, behöver man då ha ett avkastingskrav på 10%? Nej, kanske inte. Problemet med att sänka sitt avkastningskrav baserat på ränteläget är att detta avkastningskrav har satt en värdering på ett bolag som du äger på lång sikt. Om riskfria räntan går upp så kanske du får en bättre avkastning på sparkonto än i den aktie du har köpt. När räntorna går upp så går ofta priserna på aktier ner vilket gör att du kan åka på en riktigt trist förlust. Ett bra, och väldigt enkelt, knep som Joe Ponzio skriver om i F Wall Street (Bokus, CDON) är att man ska använda räntan på 10-åriga statsobligationer eller 10%, man väljer alltså den som är högst. Om statsobligationerna betalar bättre än 10% så är 10% ett för dåligt avkastningskrav, man måste alltså höja det. Om statsobligationerna bara betalar 3%, då är det bättre att använda 10% rakt av.

Det finns inget magiskt svar på vad som är den “rätta” diskonteringsräntan, det får man egentligen komma fram till själv. Det hela handlar ju egentligen om vilket avkastningskrav man vill sätta. Om du bara vill avkasta 5% av året, sätt då 5% i ränta. Inte är det speciellt smart eller speciellt bra, men för all del, gör som ni vill. Ju högre diskonteringsränta, desto bättre avkastning kommer ni få. Problemet är dock att ju högre avkastningskrav, desto färre investeringsmöjligheter kommer ni att hitta.  Men som Warren Buffett så fint har sagt: “You don’t have to swing it every pitch!”. Tålamod är en dygd och i investeringssammanhang kan tålamod vara fruktansvärt lönsamt. Genom att sätta ett “högt” avkastningskrav så skyddar ni er själva ifrån att betala för mycket för en aktie.

Ps. Nu har ju riksbanken sänkt räntan vilket kanske ändå förändrar folks avkastningskrav. Jag följer upp mina tankar i ett separat inlägg! Ds.

Mvh,
Snåljåpen

10 thoughts on “Vilken diskonteringsränta väljer man?

  1. Tommy Olofsson

    Det är väl så att du bygger in risken i diskonterinsräntan och därför använder olika räntor beroende på hur riskfyllda de framtida kassaflöderna är. I sak så är ju en beräkning av 100kr om 10 år i Swedbank eller Fingerprint värda lika mycket, men detta förutsätter ju att de faktiskt inträffar. I CAPM så har du ju den riskfria räntan + en premium beroende på risken i tillgången, så jag antar att det är därför du bör använda olika diskonteringsräntor.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Jo, det är ju ett sätt förstås. Jag tycker dock inte att man ska använda diskonteringsräntan på det sättet, utan då tycker jag hellre att man ska vara mer försiktig i sina antaganden om framtida kassaflöden och tillväxt. Alternativt göra flera värderingar och tilldela värderingarna olika sannolikheter. Jag använder diskonteringsränta som ett sätt att spika vilken avkastning jag vill ha på en lång tidshorisont. Därmed inte sagt att andra sätt är fel :).

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
      1. OJA

        Om vi ska göra antagande enligt CAPM består väl riskpremien av marknadsrisk och individuell risk men den individuella risken kan diversifieras ut och kvar är marknadsrisken vilket slutligen bör speglas i ditt eget avkastningskrav som riskpremium (alltså exkl tillgångens individuella risk) därför kan bör man använda samma avkastningskrav?

        Kvar blir då volatiliteten i tillgången i hur den korrelerar mot marknaden. Det är den förväntade avkastningen av portföljen är intressant (det är ju alla äggen) och där ditt eget avkastningskrav ligger mot i slutändan. Att ha olika avkastningskrav är inget jag heller gör, men däremot viktas det in genom volatiliteter i tillgångarna. (Volatilitet, vikt och korrelation jämt mot andra tillgångar styr den totala förväntade avkastningen av portföljen som ska korrespondera mot ditt avkastningskrav)

        Men sen att inte justera sitt avkastningskrav jämt emot räntelägen är en annan fråga, som vore intressant att diskutera vidare. När aktörers kapitalkostnad (förväntas) går ner eller vara låg prisas detta även in i tillgångar och att ha samma avkastningskrav vid 4% som -0.35% gör att det kan bli svårt att hitta placeringar?

        Reply
  2. HNWIAAA

    Regarding the discount rate, I view it as you summarise in the end of your post; it should be the return you want on your investment over a very long time-span, given that your other assumptions about growth, profitability etc are correct. I believe that the equity risk premium over the risk-free rate have typically been somewhere around 4% +/- 1-1,5%-points.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      I agree, I use discount rate as the minimum return that I want to achieve. Although I understand those who change discount rate depending on the probability of the assumptions being correct, that’s just not how I do it.

      I also agree with you about the risk premium being somewhere around 4-5%. It’s entirely up to you, the less risk you take, the higher your theoretical return. Although you might only find one stock to buy in a year, which isn’t ideal when considering diversification etc. It’s all a game of compromise.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  3. Johan Persson

    Tack för du har tagit dig tid att förklara både detta och hur man värderar en aktie. Något som jag just nu försöker lära mig så detta kommer väldigt passande!

    Mvh

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Jag tycker bara det är kul, och det är bra även för mig att fräscha upp mina tankar kring detta. Om du är helt ny i gamet så rekommenderar jag Joe Ponzios bok F Wall Street som jag refererar till i inlägget. Efter den tycker jag att Aswath Damodarans Investment Philosophies är väldigt läsvärd, dock är den rätt tung!

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  4. Trygg Framtid

    Jag brukar använda 10% i mina beräkningar och håller med dig i att det kanske snarare är tillväxten man justerar snarare än avkastningskravet. Jag sänker inte mina avkastningskrav i dagens lågräntemiljö, det känns lite som att lura sig själv.

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Alltså, förutsatt att antaganden man gör i värderingen är korrekt så är det ju upp till en själv att avgöra vilken avkastning man vill ha. Nu vet jag inte hur andra tänker, men jag vill hellre ha 10% årlig avkastning istället för 8%, oavsett vad riksbanken tycker om styrräntor och inflation…

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  5. Haval

    Volvo B kostar idag (1 december 2006) 451 kr och utdelningen var senast 16,75 kr. Om vinster, och därmed utdelningar, förväntas öka med 4 % årligen framöver, vilken diskonteringsränta (internränta) gör att värdet på aktien blir lika med det pris vi ser idag?

    Kan någon hjälpa mig med denna uppgiften? Jag är jätte tacksam

    Reply

Leave a Reply