zalaris

Zalaris – återkommande intäkter och tillväxt

Ett bolag som jag haft i portföljen sedan september men skrivit ganska lite om, det är Zalaris. Jag snubblade över bolaget efter att ha läst en kort intervju med förvaltarna av Didner & Gerges då nystartade Small and Microcap-fond. Nu är det ett bolag som fler och fler hittar, speciellt efter det att Börspodden tog upp aktien i veckans avsnitt och även i Veckans Aktie. Sedan tidigare har jag diskuterat bolaget med Ägamintid som också var positivt inställd. De allra flesta jag pratat med har faktiskt varit väldigt positivt inställda, men frågan är då varför så få har köpt?

Som alltid så skriver jag inte någon extensiv analys utan tar upp det som jag anser vara det viktigaste och mest intressanta. Alla får göra sin egen analys och sin egen värdering och sedan agera utifrån detta. Jag äger aktien sedan september och avser att fortsätta göra det.

Snabbfakta Zalaris:

Aktiekurs: 33 NOK
Market cap: 629 MNOK
Antal ägare hos Avanza: 182 (48 innan Börspodden)
Utdelning: 0,75 NOK
Direktavkastning: 2,2 %

Verksamhet:

Zalaris är ett bolag som sysslar med outsourcing av HR-tjänster, främst hos kunder som kör SAP’s HR-system. Detta är ett system som man är experter på varpå man även har ett ben med rena SAP HR-konsulter, som det idag är stor brist på. Konsultverksamhet står däremot för mindre än 5 % av bolagets omsättning, så det är inte här vi ska spänna ögonen. Exempel på outsourcingkunder som man har är ExxonMobil, Statoil, Nordea, TeliaSonera, Telenor, Siemens och TryggHansa. Alltså väldigt stora och prestigefyllda kunder där man kan uppnå en bra skalbarhet i affären.

När ett företag bestämmer sig för att outsourca t.ex. sin löneadministration, då är det en betydande puckel att ta sig över och alltså inte ett beslut man tar tillbaka hur som helst. Kunderna binder därför upp sig i långa kontrakt, ofta på 5 år eller längre. Om man väl skaffat sig en HR-partner och är nöjd så ska alternativet vara bra mycket billigare och bättre för att det ska vara värt att göra bytet. Har man alltså väl lyckats skaffa sig bra kunder så är det “förhållandevis lätt” att behålla dessa. Historiskt så har man haft en “churn rate” på ca 1,5 %, vilket är extremt lågt. Om möjligt så är det alltså ännu mer återkommande intäkter än i försäkringsbranschen, som jag förstås också gillar skarpt.

Just nu håller man på och sätter upp ett back office-center i Chennai, Indien, där man ska sköta stor del av administrationen till ett lågt pris. Detta kan få de allra flesta varningsklockor att ringa, men strategin man har till detta ger mig en positiv inställning. Istället för att outsourca kundcenter till låglöneländer så skapar man lokala kundavdelningar i de länder där kunderna finns för att sedan sköta administrationen i Indien. Det betyder att kunderna alltid får en lokal kundtjänst i sitt eget språk, någonting som är extremt viktigt för att kunna ha en hög kundnöjdhet. Lyckas man sköta denna verksamhet bra så finns det anledning att tro på ökade marginaler framöver.

Zalaris startades år 2000 av Hans-Petter Mellerud, som fortfarande är VD, och har varit lönsamt sedan 2005. I år är första året som man börjar ge utdelning, tidigare har allt investerats i tillväxt. Numera har man ett långsiktigt mål att kunna dela ut 50 % av vinsten före skatt, förutsatt att detta inte begränsar bolagets tillväxtmöjligheter eller ger bolaget en allt för tunn balansräkning. Vid utgången hade man 75 MNOK i kassan och en outnyttjad kreditlina på 15 MNOK. För ett bolag med totala skulder på 113 MNOK så är det att anse som väldigt starkt.

Värderingen:

Zalaris är ett bolag som alltid har haft en rejäl tillväxt. CAGR (Compounded Annual Growth Rate) för omsättningen har varit 40 % sedan bolaget grundades år 2000, vilket tillsammans med marginalförbättringar har lett till en fantastisk vinstutveckling. Genom uppsättningen av sin nya Chennai-avdelning så bör vi dessutom kunna förvänta oss långsiktigt förbättrade vinstmarginaler.

När vi tittar på P/E-talet så är det lätt att direkt bli mörkrädd, talet ligger nämligen över 80. Saken är dock den att man förra året tog ganska stora kostnader relaterat till sin börsintroduktion samtidigt som man har ökat avskrivningen på vissa tillgångar. P/E-talet blir därför lite missvisande för 2014 vilket gör att jag, som vanligt, hellre tittar på kassaflödet. Totalt för 2014 så uppvisade Zalaris ett positivt kassaflöde på 37,7 MNOK vilket, i relation till dagens börsvärde på 629 MNOK, ger en helt annan bild än P/E 88.

Zalaris är ett relativt litet bolag med stora möjligheter till framtida tillväxt. Antaganden om en årlig tillväxttakt på 10 % kan tänkas vara aggressivt, men jag anser det som fullständigt realistiskt.

Alla får göra sin egen analys och värdering med egna antaganden, men utifrån mina siffror och mina antaganden så anser jag att aktien har ett rimligt värde på ca 43 NOK, dagens pris om 33 NOK ser alltså ut som ett fint köpläge. Jag har faktiskt precis passat på att öka. Mina tidigare köp har varit på: 30,20, 26,80, 33,00 och 32,90.

Risker:

Oväntat stora integrationskostnader för Chennai-avdelningen

Som alltid när man jobbar med stora offshore-center så finns det stora integrationsrisker i och med uppstarten. I fallet Zalaris så har man sedan tidigare haft en mindre indisk avdelning som drivits åt Zalaris av ett indiskt bolag. Nu utvecklar man detta samarbete till att bilda ett eget indiskt dotterbolag med kontorsplatser för ca 150 pers, i relation till de ca 30 som suttit i Indien tills nu. Hur denna integration kommer att gå är ingen som vet, men det som gör mig lugn är att man har erfarenhet sedan tidigare och att man utvecklar samarbetet med en existerande partner.

Valutarisken, alltid denna valuta

Valutarisker kommer man nästan aldrig undan på dagens marknad. Allt fler bolag har verksamhet i flera länder vilket betyder att pengarna måste plockas hem om de ska delas ut. Att göra som tech-bolagen och hålla pengar utomlands och bygga enorma pengaberg är inget alternativ här. När pengarna plockas hem så blir det förstås växlingskurser, och det kommer förstås att påverka resultatet. Man kan argumentera för att bolaget antingen är väldiversifierat i sina intäktsströmmar, eller att de absolut inte alls är det. Sanningen är ju den att norden står för 98 % av omsättningen, men tittar men per land så ser det ju betydligt bättre ut.

 

intäkt per region Zalaris

Vad jag förstår så har man fast avtalade priser mot sin indiska partner i Euro, någonting som också bidrar till en valutarisk. Om oljepriset ska ner ännu mer så finns det förstås stora risker att den norska kronan dras ned, någonting som direkt kommer öka Zalaris kostnader. Detta är dock att anse som temporära problem och någonting som man bör kunna blunda för om man har en lite längre horisont. Valutarörelser går ju som bekant åt båda hållen, och jag tycker då inte att den norska ekonomin på halvlång sikt (5-10 år) ser så hemsk ut.

Tappade kunder

Exakt hur stor del av omsättning och vinst som varje enskild kund står för är förstås svårt att få reda på. Det vi kan konstatera däremot är att vissa stora kontrakt kan vara väldigt lukrativa för bolaget, och dessa vill man inte förlora. Historiskt så har vi kunnat se en stark trend där fler företag vill outsourca och off-shorea allt som inte är kärnverksamhet. Nu tycker jag mig se att trenden har skiftat lite till en near-shoring, även om man fortfarande gärna vill använda sig av en extern partner. I denna trend ligger Zalaris perfekt till med sina lokala kundcenter och off-shorad administration. Detta är ju dock en trend som kan vända, företag kan välja att plocka hem denna verksamhet och utföra den själv, även om jag bedömer det som osannolikt för den typ av kunder som Zalaris har. Nu har man ju dessutom en historiskt låg kundomsättning på under 2 %, så detta kanske inte är det som man ska oroa sig allra mest för.

16 av Zalaris 20 största kunder har i dagsläget kontrakt till slutet av 2015, 10 av dessa har kontrakt till 2018. Dessa förväntas dock att fortsätta förnya sina avtal. T.ex. Yara, Relacom och Gassco har alla förnyat sina avtal 3 gånger tidigare.

Ökad konkurrens

Det finns förstås risker att nya konkurrenter bryter sig in på marknaden, även om det inte är hur enkelt som helst att starta denna typ av bolag. Redan från början behövs en stor personalstyrka med administrativ kapacitet, plus att man behöver kapital för att kunna ta investeringar i och med uppsättningen av nya kunder. Jag har väldigt svårt att tänka mig att nya konkurrenter skulle dyka upp plötsligt, utan det kommer isåfall ta tid. Om vi ska titta på konkurrensrisk så bör vi istället titta på existerande konkurrenter i branschen. Och om jag ska vara helt ärlig har jag inte hittat liknande aktörer utöver jättarna ADP (60 000+ anställda) och NorthgateArinso (8 500+ anställda). Här kommer jag dock gräva mer framöver!

Summering

Zalaris är en grundarledd kassaflödesmaskin i stabil tillväxt. Den dagen man inser att tillväxt inte längre är det bästa för aktieägarna så finns det möjligheter till väldigt höga utdelningar och, som i fallet ADP, även väldigt höga värderingar. Med en årsomsättning på 326 MNOK så har man dock mycket utrymme kvar på marknaden att växa i. Zalaris är och förblir ett väldigt spännande tillväxtbolag med en helt okej värdering.

Lästips:

Presentationen från roadshowen inför börsnoteringen förra året.

Q4 2014

Mvh,
Snåljåpen

23 thoughts on “Zalaris – återkommande intäkter och tillväxt

  1. Irving Kahn

    Jag har svårt att se att värderingen är låg. Du säger att operativa kassaflödet är 38 mot Mcap på 629. Då har vi en multipel mot op.kassaflöde på 16,5. De tar upp en hel del mjukvara och dylikt som tillgångar vilket gör att en del kassautflödena hamnar i investeringsverksamheten. Under 2014 investerade man exempelvis i nästan 20 M i egenutvecklad programvara. Av det här skälet är det vanligt att titta på Free cash flow (FCF) i stället.

    Skulle vara intressant att höra hur du får motiverat värde till 30 % över dagens kurs när multipeln redan är så hög. Kan bolaget bära sin egen värdering?

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Med mina mått mätt så är det en bra värdering. Om man förväntar sig att värdera hela aktiemarknaden så som man vanligtvis tittar på industribolag så förstår jag att man kanske tycker det är dyrt, ingenting konstigt med det. Du kanske tycker bolag utan större tangible assets ska handlas till EV/EBIT 5 för att vara köpvärt?

      Om du inte tycker att bolaget är värt ens dagens kurs, då får det stå för dig. Min värdering säger strax över 40 och den står jag fast vid.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
      1. Irving Kahn

        Det enda jag undrade var om det gick att få någon mer motivering, för jag tycker att det är ett intressant bolag, men 16 ggr operativa kassaflödet låter inte särskilt billigt. Hur stor vinstökning till nästa år är rimlig? Jag vill helst betala under 7-8 ggr EBIT, men jag förstår inte vad det spelar för roll om det är ett industribolag i det här fallet. Oavsett om det är ett industribolag eller tjänsteföretag är vinstmultiplar intressanta. Det är inte Snapchat vi snackar om utan ett relativt moget bolag som tjänar cash.

        Din riktkurs baseras på något och det skulle vara intressant att diskutera vilka antaganden som ligger till grund för riktkursen. Annars är det svårt att föra en konstruktiv diskussion om du bara säger att uppsidan är 30 % utan att specificera varför. Vill du inte göra det, fine, men i så fall förstår jag inte varför du anger en riktkurs om du inte kan/vill försvara den.

        Reply
        1. Olle Qvarnström Post author

          Min poäng är att industribolag med stor del fysiska begränsningar i sin affärsmodell bör baseras på ett annat sätt eftersom det inte finns skalbarhet i affären på samma sätt. Att handla bolag med låga kostnader och stor del återkommande intäkter på EV/EBIT 7-8 känns tyvärr som en utopi.

          Anledningen att jag anger riktkurs är för att snabbt kunna ge mina läsare en bild över om det är intressant att gräva vidare eller inte. Om min riktkurs är den samma eller lägre än nuvarande aktiepris, då är det nog väldigt få som får för sig att läsa årsredovisningen.

          Riktkursen baseras på ett tillväxtantagande och en marginell marginalförbättring. Om du plottrar in någonstans i närheten av 10 % vinsttillväxt per år de närmsta åren så blir det inga större problem att bära värderingen.

          Mvh,
          Snåljåpen

          Reply
          1. Irving Kahn

            Vad är ett annat sätt? Jag antar att du fortfarande värderar med dividend discount eller liknande modell, vilket innebär att värderingen går till precis som för industriföretag.

            Som sagt räcker inte en riktkurs för att veta om det är intressant att gräva vidare eller inte. Skälet är att riktkursen baseras på dina antaganden och vi alla har olika antaganden om framtiden. För att läsaren ska kunna bilda sig en egen uppfattning och jämföra med dina antaganden skulle det till nästa analys vara till hjälp om du exempelvis bifogade den excelmodell du använt (som jag antar att du ändå använder). för att rättfärdiga värderingen.

            10 % vinsttillväxt de närmaste åren är viktiga för slutgiltiga värdet, men ännu viktigare är terminalvärdet efter år 5 eller 10 eller vad man nu använder. Antagandena för terminalvärdet är helt kritiska.

            Mvh IK

        2. Olle Qvarnström Post author

          Nej, jag värderar inte med dividend discount model, jag använder flera olika modeller för att komma fram till vad jag anser vara rimligt värde. Det är ofta som jag börjar med en kort DDM-analys för att se ifall det är någonting som är uppenbart åt helvete, men det är aldrig hela min värderingsmodell. Exakt hur jag värderar bolag delar jag inte med mig av även om jag ofta redogör för enklare koncept och idéer. Men min värdering baseras på allt ifrån just utdelningskapacitet, tillväxtutrymme, FCF, capex i relation mot avskrivning och skuldsättning för att nämna några parametrar.

          För dig kanske inte en riktkurs räcker, men i ärlighetens namn är du långt ifrån målgruppen för min blogg. Mina läsare har berättat för mig att dessa grova riktkurser är intressanta för att kvalificera bolaget inför vidare analys eller inte, så varför inte.

          Mvh,
          Snåljåpen

          Reply
          1. Irving Kahn

            Det intressanta är att du nu nämner massa vettiga grejer nu, men de fanns inte alls i ditt inlägg. Tror du att någon skulle kopiera din modell om du delade med dig av dina antaganden? Varför inte nämna dessa vettiga koncepti inlägget i stället för att försöka hålla det så banalt som möjligt?

            Jag är alltså utanför din målgrupp därför att jag vill veta vad riktkursen baseras på? Intressant. Om din “målgrupp” nöjer sig med en riktkurs helt utan motivering blir jag mörkrädd, men du känner dem bäst antar jag. Att inte vara kunna vara kritisk och ifrågasätta antaganden och diskutera olika scenarion gör att diskussionen är dödfödd redan från början. Jag antar att din genomsnittliga läsare och jag har fullständigt diametrala utgångspunkter. Jag vill veta vad jag köper och kunna försvara värderingen. Genomsnittliga läsaren kanske föredrar att läsa rubriken och sedan köpa aktien, vad vet jag, men då vet jag var jag har dig.

            Väl mött,

            Mvh Irving K

        3. Olle Qvarnström Post author

          Ja, jag tror att många skulle kopiera min modell rakt av ifall jag gick ut med den publikt. Om det är mycket “Följa John” bakom mig nu så kommer det bli ännu värre för varje siffra jag skriver ut. Genom att lämna vissa hål så tvingar jag folk att läsa på lite själva innan de köper. Jag har själv sett många exempel på folk som tar rygg på Luppen eller Aktiefokus efter att ha läst en enda analys och tyckt att den var så tung och genomarbetad så att den bara måste vara fulländad. Nu finns det förstås de som tar rygg enbart på en riktkurs, men de är få och tyvärr kan jag inte riktigt hjälpa det dumma beteendet.

          När jag säger att du inte riktigt är målgrupp så är det för att du verkar ha en förväntansbild som min blogg helt enkelt inte kan leverera på, det här är en “ekonomiblogg” och inte en “aktieanalysblogg”. Jag redogör för mina tankar i de investeringar jag håller på med just nu, men tanken har aldrig varit att jag ska publicera längre analyser här. Jag vill inspirera folk till att själva läsa på mer, till att själva ta tag i sitt investerande och bli bättre på sin kapitalallokering. När det väl handlar om en aktie så vill jag ge en snabb överblick över vad det är för typ av bolag och vilka särskilda delar som jag anser intressanta. Ett inlägg om en aktie på min blogg ska väcka frågor, inte besvara dom.

          Mvh,
          Snåljåpen

          Reply
          1. Nothing but Return

            Kan lite tycka att ni snurrar fast i en diskussion som inte ger så mycket. Helt klart är ju att värderingen utan tillväxt inte skriker kom och köp mig så det avgörande för mig är ju om bolaget kan fortsätta leverera, vilket man väl gjort sista åren.

    1. Olle Qvarnström Post author

      Ja, mina antaganden för 2015 är bara ören ifrån deras antagande. Dock tror jag vi kan få se en positiv överraskning, skulle inte förvåna mig om vi får se en vinst en bit över detta.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  2. Finansnovis

    Intäktsmodellen och affärsiden låter väldigt attraktiv, men jag kan inte öht. se att dessa försvarar värderingen.
    Bokstaven C i CAGR står för Compounded, inte Combined 🙂

    Har du kikat på P/S talet och jämfört med liknande företag, samt deras lönsamhet? Det kan vara en relevant värderingsmodell för branschen. Borde väl finnas någon jämförbar aktör i USA eller så?

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Självklart är det Compounded och ingenting annat, jag får skylla på att jag skrev detta kl 03.30 med stor grad av sömnbrist :).

      Absolut har jag kikat på P/S-tal. Jag har ett inlägg på G om relativvärdering med Zalaris som ett exempel, jag ber om att få återkomma till det inom inte allt för lång tid ;).

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  3. Roberto

    Hej!
    Hur stor andel av portföljen vågar du lägga i Zalaris?
    Känns som en relevant fråga nu efter Vardia-affären 🙂

    Mvh Roberto

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Hehe, bra fråga! Just nu ligger ca 7,4 % i Zalaris men jag känner att jag skulle kunna gå upp till mitt tak på 15 %. Jag känner mig betydligt mer bekväm med Zalaris än med Vardia. Här har vi en bevisad affärsmodell, bolaget har funnits sedan 2000 och varit lönsamt i 10 år. Kassan är stor, utdelningarna har börjat rulla och kontrakten levererar. Att det här helt plötsligt skulle bli tal om nyemission är extremt osannolikt :).

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  4. Henning

    @Snåljapen, har du funderat något på effekterna på outsourcingbolag av den nya EU-förordningen om data privacy som är på väg att röstas igenom inom kort, och som enligt plan ska följas av alla EU-staterna senast 2017? Har inte tittat på det själv, men kan nog vara något att ha i åtanke för ett outsourcingbolag då skydd för personlig data är en viktig faktor. Trenden inom EU är väl att man försöker “tvinga” bolag att förlägga sina datacenters och annat inom EU istället för i t.ex. Indien. Hade varit intressant att höra dina tankar om detta.

    Mvh
    Henning

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Väldigt intressant poäng, detta har jag inte reflekterat speciellt mycket över. Rent initialt tänker jag att det kommer leda till ökad byråkrati och att det i sin tur kanske skapar större vallgravar för existerande aktörer med upparbetade kanaler. En förutsättning är ju såklart att Indien är ett godkänt land att lägga lönehantering i, men jag har svårt att tänka mig att så inte skulle bli fallet.

      Rent principiellt så låter det här helt idiotiskt. Om EU tvingar hem denna verksamhet så leder det ju till ojämna förutsättningar för bolagen på marknaden. Aktörer utanför EU som inte begränsas av detta regelverk kommer kunna använda outsourcade HR-tjänster och därigenom kanske öka sin lönsamhet. Jag tycker EU kan incentivera hemtagande av dessa jobb men inte reglera, det är hemskt.

      Vad tänker du själv om detta? Och hur kommer det sig att du har koll på detta? Berätta mer :).

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply
  5. Henning

    @Snåljapen, utan att egentligen ha någon djupare kunskap i ämnet så tänker jag ungefär såhär (det blev ett långt svar, och observera att det endast är mina högst personliga tankar och gissningar utan att vara särskilt insatt):

    För stora multinationella koncerner, som gissningsvis är stora och viktiga kunder för ett bolag som Zalaris, så kommer de nya data privacy-reglerna bli jobbiga att hantera. Varför? De är i många avseenden hårdare än de regler som gäller idag (vilket många, de flesta skulle jag våga påstå, struntar i att följa eller helt enkelt inte vet om), och skiljer sig mycket åt från regler, eller avsaknad på regler, i t.ex. Indien. Detta gäller alltså all hantering av personlig data (all data som kan göra att man kan indentifiera en person) för anställda och kunder m.m.

    Det finns som sagt redan nu regler i alla EU-stater om detta, men med några få undantag så bryr sig inte myndigheterna om att granska efterlevnaden i någon större omfattning. Detta kommer att ändras, tror jag. Det är inte osannolikt att det organ inom EU som kommer ansvara för att man efterlever regelverket kommer finansiera sig själva genom böter och avgifter från företag som brutit mot reglerna (vilket så gott som alla mutlinationella koncerner gör i mer eller mindre utsträckning skulle jag påstå). Borrar man lite i det så finns nog redan svaret på den frågan. Straffen kommer att utökas väsentligt från vad som gäller idag, böter på upp till 5% av ett företags globala omsättning kommer att vara möjligt, men man får väl anta att detta endast avser extrema undantagsfall. Oavsett så ökar “risken” för företag avsevärt mot vad som gäller idag, och därigenom kommer man också att vara försiktigare i hur man hanterar personlig data framöver i stora koncerner (framför allt), tror jag.

    Jag tror alltså att vi kommer att se en mer agressiv inställning 2017 kring hantering av personuppgifter i multinationella koncerner, i skottgluggen kommer väl inledningsvis de riktigt stora företagen att ligga som har verksamhet i hela världen och skickar personlig data in och ut från EU på daglig basis, hela tiden (t.ex. genom e-mail, weborders, intranät, affärssystem osv.). Jag har ingen aning om detta direkt påverkar outsourcingbolag, men det tror jag. Ett exempel (osäker på detta, men jag tror det stämmer) är att i nuläget så är inte ett outsourcingbolag ansvarig för hanteringen av datan utan det är kunden som har det ansvaret, outsourcingbolaget processar den endast. Om något går galet så är det kunden som får stå för kalaset. I det nya regelverket har man ett ansvar även om man bara processar vilket är en väsentlig skillnad för outsourcingbolag.

    Hur kommer detta då att påverka ett outsourcingbolag? Jag vet inte, kanske inte alls. Men möjligen skulle man kunna se följande “risker”. Eftersom regelverket kommer bli hårdare, och böterna högre, och granskningen från myndighet antagligen hårdare, så blir företagen (kunderna) gissningsvis försiktigare. Kommer man vilja förlägga hantering av personuppgifter till Indien? Kanske blir det så stökigt, risken för stor, att man gör bedömningen att man förlägger det inom EU istället? Kommer detta göra att investeringar i låglöneländer som Indien inte ger den avkastning man förväntat sig? Kommer man behöva göra nya investeringar på liknande sätt inom EU? Det är mycket politik i detta tror jag, man vill från EU:s sida hindra att arbetstillfällen försvinner från EU till låglöneländer som Indien. Det kan t.ex. noteras att Ryssland snart kommer ha ett regelverk på området som förbjuder företag att ha personlig data om ryssar på databaser utanför Ryssland, bryter man mot detta kan myndigheten helt enkelt stänga ner t.ex. webshopen. Jag tror inte ens att det är klart exakt hur EU-förordningen kommer se ut, men den ska röstas igenom nu under första halvan av 2015 tror jag.

    Hade jag ägt ett outsourcingbolag så hade jag nog ägnat en del energi på att försöka sätta mig in i detta regelverk, och analyerat om det riskerar att påverka (negativt). Observera att alla multinationella företag med närvaro i EU påverkas, det spelar alltså ingen roll vart bolaget t.ex. är noterat eller liknande.

    Mvh
    Henning

    Reply
  6. Henning

    Kan tillägga att det fortfarande kommer att vara möjligt att outsourca utanför EU så klart, men i dagsläget så tror jag att många företag som gör det bryter mot regelverket. Inte för att det inte är tillåtet, utan för att man inte har gjort vad som krävs för att efterleva reglerna i det avseendet. Detta är ett område som gränsar till det absurda om man ska följa reglerna. Som jag var inne på ovan så tror jag att ett problem i detta för outsourcing bolag är att medvetandet kring dessa regler kommer öka framöver, och även granskningen.

    Mvh
    Henning

    Reply
  7. Pingback: Köp – Juli 4 av 7

  8. Pingback: Zalaris – Senaste tillskottet i portföljen! – Västkustinvest

Leave a Reply