Vikten av att gå vidare i livet

Det finns ett kul talesätt som säger att alla män fastnar i den klädstil de hade när de förlorade oskulden. På samma sätt tycker det är vanligt att investerare fastnar i den första strategi som de tjänade pengar på.

Får man upp ögonen för utdelningsinvestering och gör några ok affärer tidigt, då är sannolikheten hög att man aldrig kommer därifrån. Gör man några snabba “aktieklipp” i förhoppningsbolag är sannolikheten hög att man stannar där tills man eldat upp alla pengar. Detta är förstås ingen naturlag, men jag har sett det om och om och om igen, så man börjar ju fundera.

För min egen del så är jag en militant hävdare av att det viktigaste är att ständigt ifrågasätta sin egen strategi och sig själv. Det här är förstås en svår balansgång där man som investerare både behöver våga sitta still i båten när det blåser, samtidigt som man måste kunna överge båten när man missbedömt vädret fullständigt.

Ofta lyfter jag fram självinsikt som en investerares absolut viktigaste egenskap, och även om många pratar om att man ska titta inåt för att lära känna sig själv så tycker jag ofta det kan vara en bra idé att titta långt borta för att istället vidga sin världsbild och på så vis bättre förstå sin egen plats i den.

Min investeringsstrategi idag är spretig, det finns ingen direkt röd tråd. Jag köper sånt jag tror kan ge mig avkastning, oavsett om det är ett deep-value-case, ett tillväxtbolag, något tillfälligt missförstått eller annat. Genom att investera med många olika “strategier”, eller kanske snarare i flera olika typer av case, så minskar man deras korrelation mot varandra och mot börsen. Vilket vissa hävdar är onödigt, men jag hävdar är vettigt.

Jag brukar ofta förklara det som att jag vill ha en stor verktygslåda när jag är på börsen. Jag kommer tillbaka till det.

Buffett har som bekant sagt att “You don’t have to swing at every pitch”, vilket är en superenkel baseball-analogi där poängen är att man inte måste försöka slå på alla bollar som kastas mot en. Om kastet är dåligt så är det bättre att vänta till nästa kast och hoppas det är lättare att slå på, och först då göra ett försök. Jag tycker detta talesätt förtjänar lite reflektion då jag ser en risk att man med en liten verktygslåda väntar ihjäl sig.

“If all you have is a hammer, everything looks like a nail”.

Bernard Baruch

Börsen bjuder på många möjligheter, ibland är det en fotboll som ligger upplagd, ibland en golfboll, ibland en cricketboll, osv. Om du bara behärskar en av bollarna så går du miste om mycket. Genom att bredda sin kompetens kan man öka sin avkastning utan att nödvändigtvis ta högre risk.

En stor verktygslåda med verktyg man behärskar är en bra väg till hög avkastning.

Strategimässigt tror jag de allra flesta skulle göra bäst i att starta sin investerarresa i utdelningsinvesterarhörnet. Där tycker jag att det verkar vara svåraste att göra riktigt genomkorkade beslut, även om det förstås är klart möjligt.

Min poäng är dock att det är väldigt lönsamt, både för portföljen och den personliga utvecklingen, att våga lyfta blicken och titta på världen utanför. Men risken finns att man hittar en strategi som “funkar” och sen bara läser på mer om den strategin och aldrig kommer vidare. Det är absolut inget fel med att vara utdelningsinvesterare, det är inte det jag säger, det jag tycker är fel är att vara utdelningsinvesterare och tro att utdelningsinvesterandet är den enda sanna läran.

Istället tycker man gör bäst i att leta upp information som hävdar motsatsen, som lyfter fram andra strategier, som får en att ifrågasätta det man redan vet. I slutändan kanske man kommer fram till samma slutsats ändå, men genom det bredare perspektivet kommer man ha skapat sig en stadigare grund att stå på, och kanske gjorde lite lättare att sitta still i båten.

Det finns några böcker som verkligen fått mig att tänka om genom åren, och jag tänkte avsluta med att tipsa om dem.

Stock Market Wizards – Jack D. Schwager

En bok fylld av intervjuer med olika traders med vitt skilda strategier. Detta var Boken med stort B som öppnade mina ögon för att Buffett inte är den enda som kan aktiemarknaden.

Active Value Investing – Vitaliy Katsenelson

Detta är den bok som allra bäst beskriver den typen av investerare som jag själv ser mig som idag. Jag tittar på värde och tillväxt men väljer mina tillfällen. Det här var boken som fick mig att ifrågasätta Buy-and-Hold…

How to Make Money In Stocks – William O’Neil

O’Neils bok är lite speciell och kan vara svår för någon som kommer ifrån värde/utdelnings-hållet att ta sig igenom. Den pratar mycket om teknisk analys men när man går djupare i resonemanget så finns det en stor portion av marknadskännedom där under. En riktig ögonöppnare för mig!

Jag vill också tipsa om boken The Manuel of Ideas av John Mihajlevic, en hel bok som bara beskriver olika typer av aktiecase som kan vara värda att titta på. Den röda tråden? Det är lönsamt..

SESÅ, ut och vidga era vyer nu!

Mvh,
Snåljåpen

6 comments

  1. Bra inlägg! Jag tror att själva resan till att bli en bra investerare är viktig. Börjar man på slutdestinationen har man nog inte tillräcklig erfarenhet.

    Och jag håller verkligen med om att man inte bara bara bör ha en riskspridning mellan olika aktier (ja, man kan diskutera om det bör vara 3-5 eller 20-30). Det är också en fördel att ha en diversifiering av olika typer av aktiestrategier.

    Ibland går vissa typer av aktier uselt under en lång period. Det kan vara sektorer som spelbolag, biotechbolag, verkstad, bank, retail osv, men även “värdeaktier”, “tillväxtaktier”, “utdelningsaktier”, “momentumaktier” osv.

    Har man då gjort den där resan och samlat på sig erfarenheter kan man ha en portfölj som är mer balanserad.

    Men framför allt: Ett och samma bolag kan ha olika komponenter av värde/tillväxt/utdelning/momentum osv i sig vid samma tillfälle och framför allt få olika tyngdpunkter vid olika tillfällen.

    Den som har sugrörsseende och bara fokuserar på exempelvis utdelningen 2021 missar man väldigt mycket av helheten.

    Alltså: Resan som investerare gör att man förmodligen begriper dig på bolagen och enskilda aktier bättre samtidigt som man får en bättre portfölj. :o)

  2. Helt rätt! Jag tror många value/dividend/tillväxt investerare skulle få ut mycket av att läsa på mer om kortsiktig trading. Som i de böcker du nämnde ovan. Genom att kombinera sina gamla strategi (ovan) med mer “timing”/risk management osv som O’Neil så kan man öka sin avkastning avsevärt.

  3. Håller helt med om att det centrala är att ständigt ifrågasätta sin egen strategi och sig själv. Ständig anpassning av sin strategi och gärna blanda olika stilar.

    Tycker ofta att just hard core utdelningsinvesterare är lite väl dogmatiska och alldeles för övertygade om deras egen strategis förträfflighet. Några gånger har jag lite försynt försökt kommentera på några utdelningsinvesterares bloggar att det kanske inte är så klokt att ha som övergripande utvärderingskritiera att man först och främst ska investera i månadsutdelare, eller i utdelnings aristokrater, eller bolag som ger minst 5% i utdelning, etc. Då får man direkt mothugg att man inte riktigt förstår deras strategi..

    För vissa utdelningsbloggare är det helt ointressant hur portföljens värdeökning utvecklat sig, det enda som är intressant är utdelningarna. Bloggaren skulle alltså potentiellt underprestera mot index över en lång tid, men ändå vara väldigt nöjd med sina utdelningar och sin förträffliga strategi. Och då ägnar de sig ändå åt stockpicking..

Leave a Reply