Ekonomin hos din arbetsgivare.

Allt för många som jag känner har ingen som helst aning om hur finanserna ser ut hos företaget som de jobbar för. Detta kan tänkas trivialt men är allt annat än det när vi ska se på det här med buffert. Arbetslösheten i Sverige är historiskt sett ganska hög just nu, speciellt hos ungdomar. Flera i min närhet har blivit av med sina jobb på grund av “dåliga tider” och alla blir lika snopna. Hade det kanske gått att förutse? Förmodligen inte till hundra procent, men nog underlättar det att ha lite koll på företagets finanser. Med koll så menar jag inte att man ska lusläsa varenda dokument som finns för att veta vart vartenda öre tar vägen, med koll så menar jag snarare att man bör veta om företaget går med vinst, och isåfall, hur mycket? Om man jobbar på ett företag som går med förlust år efter år så skulle inte jag anse att man sitter speciellt säkert på sin stol. Nu är man självklart inte odödlig enbart för att arbetsplatsen visar vinst, men åtminstone så är förutsättningarna för att få behålla sitt jobb mycket bättre.

Har ni koll på finanserna på er arbetsplats? Går bolaget med vinst? Sitter ni stadigt på stolen eller är det stora uppsägningar på gång?
Som alla, förhoppningsvis, vet så bör man planera sin buffert lite olika beroende på vilken typ av anställning man har. Är man egen företagare så krävs en väldigt stor buffert, är man anställd och skuldfri så krävs en betydligt mindre buffert, men nog behövs den fortfarande.
Hur resonerar ni kring buffertsparande? Alltså pengar som bara ska finnas till ifall någonting oväntat skulle hända. Kylskåpet pajar, bilmotorn rasar, man blir långtidssjukskriven eller kanske rent utav blir av med jobbet? Har ni utrymme för att klara av 3 månader helt utan inkomst? A-kassan börjar sällan betalas ut direkt, och när ni väl får A-kassan, kan ni leva på den?
Det här är ämnen som jag kommer diskutera kring i min bok men vill definitivt veta lite mer om hur ni resonerar!
Mvh,
Snåljåpen

11 comments

  1. Det är här kreditkort kommer bra in, då slipper man faktiskt ha en buffert i likvida medel utan man kan ha sina pengar i olika sparformer som inte alls behöver vara så likvida.Så länge man betalar inom 1 månad blir det ingen ränta på pengarna.

    1. Håller inte med om att ett kreditkort fungerar som substitut för en buffert. Jag tänker utveckla det mer i boken. Även om du i teorin har rätt så är det inte ett felsäkert sätt.

      Mvh,
      Snåljåpen

  2. Buffertens storlek ska även ta hänsyn till det fria kassaflödet. Jag anser att man behöver ha ett mindre buffert om man har ett bra fritt kassaflöde, då vet man att pengar kommer in inom Max 30 dagar. Vi har en månads buffert, resten av pengarna är i arbete. Något hastigt avbrott i pengarinflödet räknar vi inte med då vi jobbar på stora företag som går med vinst, därmed skulle ett antal månadslöner trilla in vid en eventuell uppsägning. Den tidsbufferten ger oss möjlighet att styra om ekonomin och snabbt ställa om. Vi har också jobbat ned våra utgifter så att vi ska klara av att leva på endast en a-kassa och inget annat ifall det krisar. Självklart blir det då ansträngt men det skulle gå.
    Mvh/ XO

  3. Företaget jag jobbar på har -2 640% i soliditet. Vad tror ni om det? Redovisar även förlust år efter år, bygger på lån efter lån.

    1. Då tror jag att det är ett bolag i en koncern som får den soliditeten genom koncernbidrag.

  4. Som du säger bör man planera sin buffert beroende på vilken anställning man har. Jag har själv ett räntesparande som täcker mina levnadskostnader under ett år. Jobbar inom mediebranschen. Blir jag utan jobb kan det ta lång tid att hitta en ny tjänst, och med en stor buffert slipper jag ta något annat jobb som jag inte vill ha i längden.

Leave a Reply