Igår skrev jag ett populärt inlägg om det här med att välja karriär efter lön, och idag tänkte jag att jag skulle spinna vidare på ämnet karriär.
Vad innebär det egentligen att ”göra karriär” och vad är det som driver intresset av att göra karriär? Väldigt många karriärsmänniskor verkar vara strikt fokuserade på titlar, jag vill bli chef, jag vill bli VD, jag vill bli överste, osv. Är det vår egoism och narcissism som får oss att vilja ha chefstitlar, eller varför har det den sista tiden blivit ett sådant starkt fokus på just titlar? Är det jakten efter titeln som gör att vi engagerar oss i jobbet? Eller är det jakten efter lönen? Vill vi kunna gå på hemmafest eller bröllop och kunna presentera oss som avdelningsledare och divisionschef eller vad handlar den här hysterin om egentligen? Personligen kunde jag inte bry mig mindre om att ”göra karriär”. Det vore såklart kul att kunna titulera mig som VD eller med någon annan fin titel men det är inte det som gör att jag anstränger mig på jobbet. Inte heller är det rakt av en hög lön som lockar heller, även om det såklart är trevligt. Det pratas mycket om att en hög lön inte kan motivera folk till att göra ett bra arbete, och det verkar många chefer ha läst och använder nu flitigt som argument i löneförhandlingar med sina anställda. Och visst, det kanske stämmer, men inte rent ut.
Om någon säger till mig att ”här, varsågod, du får ett jobb med en lön på 100 000 kr/mån” så skulle jag förmodligen bli intresserad direkt men väl på plats så finns det inte speciellt mycket som motiverar mig till att göra bra ifrån mig. Varför ska jag jobba hårt: jag har ju redan en bra lön och, med tanke på lönen, förmodligen en chefstitel? Nej, det som motiverar mig är inte en hög lön, det som motiverar mig är möjligheten till att få en högre lön. Alltså om jag t.ex. skulle ha en lön på 30 000kr/mån så skulle jag såklart göra ett okej jobb, men om någon säger att jag får 35 000kr/mån nästa år om jag gör ett bra jobb och verkligen imponerar, då är det väl glasklart att jag går till jobbet och gör mitt absolut bästa? Alla människor motiveras av lön, alla som säger något annat snackar bara skit. Folk motiveras såklart olika mycket av olika saker, men ALLA motiveras av en högre lön, på ett eller annat sätt. Vissa kanske motiveras mer av en extra veckas semester per år, men det betyder inte att en högre lön är ointressant.
Detta kanske är någonting för dagens chefer att ta med sig i sitt ledarskap, att ha en strikt hierarkisk lönemodell i företaget leder enbart till karriärsegoister som inte kunde bry sig mindre om andra, och som glada klappar sig på magen när de väl fått vice utvecklingsdirektör tryckt på visitkortet. På mitt visitkort står det mitt namn, mitt telefonnummer, min e-postadress och namnet på företaget jag jobbar på, det räcker så. Prestationsbaserad ersättning motiverar mig långt mer än fina visitkort.
Mvh,
Snåljåpen
Snåljåpen
Det som motiverar en är att man hela tiden kan ta ett nästa steg. Både utvecklingsmässigt och karriärmässigt. Jag tror att det ofta är detta som ambitiösa talanger eftersträvar. Att det hela tiden känns som man är på väg någonstans och inte fastnar i något där man inte utvecklas. Tror att det är det som skiljer talangtäta företag från resten, där det är 9 till 5 jobbare.
Lönen är inte viktig för mig utan att ha en meningsfull sysselsättning. Jag är i och för sig ekonomiskt oberoende
så jag tillhör en minoritet.