Ränteökning vs. räntekostnadsökning

En intressant sak som jag snubblade över i kommentarsfältet hos ägamintid är det här med räntekostnader och ränteökningar. Hur många är det egentligen som har koll på vad som händer med privatekonomins förutsättningar utifall räntan på bostadslånet går upp med 2%?

Ett vanligt lånebelopp i t.ex. Stockholm* är 2 miljoner Svenska kronor. Ett lån på 2 miljoner med en ränta på 3% ger en månadskostnad på 5000 kr, enbart för räntan. Sen tillkommer det såklart amortering och avgifter på bostaden också, men 5000 kr är räntan. Om räntan går upp från 3% till 5% så innebär det en räntekostnad på 8333 kr/månad. En ränteökning på 2 procentenheter ger alltså en KOSTNADSÖKNING på 66%! Man måste lära sig att skilja på procent och procentenheter. En ökning från 1% till 2% är en ökning på 100%, men egentligen bara en procentenhet. Ganska enkelt?

En ränta på runt 5% är inte alls oväntad inom 2-3 år, och hur kommer er ekonomi att påverkas av denna kostnadsökning? Tänk att banken samtidigt tvingar fram en rak amorteringsplan som säger att hela lånet ska vara avbetalat inom 30 år. Helt plötsligt förväntar sig banken en amortering på 5500 kr/mån, samtidigt som räntan kanske kostar er 8300 kr. Är det någonting som ni tagit höjd för? När man räknar ut sina ekonomiska ramar så är det viktigt att man tar hänsyn till framtida amorteringskrav och inte enbart den ökade räntekostnaden.

Okej, säger ni, men riksbanken väntas inte höja räntan förrän nästa år så det är ju lugnt. Okej, säger jag, men vad är er plan sen då? I det tempot som ni amorterar i dagsläget så är ni knappast skuldfria när riksbanken väl får för sig att höja räntan. Hur kommer ni att hantera er ekonomi när räntekostnaden ökar med kanske 80%? Med så stora lån som vår nuvarande bostadsmarknad kräver av oss så kan dessa ränteförändringar drastiskt ändra förutsättningarna för våra Svenska barnfamiljer. Jag hoppas, för era barns skull, att ni har stenkoll på läget. Annars är det verkligen dags att skaffa det nu.

*Jag använder ofta Stockholm som exempel på bloggen, men det beror på att mer än hälften av läsarna kommer från min nya hemstad.

Mvh,
Snåljåpen

11 comments

  1. Hemskt svårt att inte låta som en besserwisser här men från 1 % till 2 % är en ökning med hundra punkter eller 1 enhet.

    Bra blogg och en bra post!

    1. Forts:
      “Om räntan går upp med 2% så innebär det en räntekostnad på 8333 kr/månad. En ränteökning på 2% ger alltså en KOSTNADSÖKNING på 66%”

      Skall vara “En ränteökning på 2 procentenheter ger alltså en kostnadsökning på 66 %” ty går räntan upp 2 % så ökar kostnaderna med 2 %.

    2. Ursäkta mina onyktra skriverier. När man sitter på svärföräldrarnas stationära dator såhär på kvällskvisten och bajsar ur sig sina tankar på 3-4 minuter så blir det ofta såhär :).

      Tack, jag har korrigerat texten och förhoppningsvis är den sakligt korrekt nu och inte enbart intressant!

      Mvh,
      Snåljåpen

  2. Jag är inte helt övertygad att vi kommer se några räntor på över 6% de närmaste åren. Det är helt enkelt för många som är för skuldsatta och skulle rent av påverka landets ekonomi. Folk skulle helt plötsligt inte ha råd att konsumera utan bara att bo i bästa fall.

    Har självklart inget belägg för det, men har svårt att se det komma. Det innebär dock inte att man inte förbereder sig 🙂

    Mvh/XO

  3. Med ditt exempel så har en familj i dag en månadskostnad på 5,000 i ränta. Om vi tänker oss att familjen skulle klara en ränta på 5% alltså 8,333 och i nuläget med 3 % ränta bestämmer dom sig för att amortera mellanskillnaden i 2 år då räntan förmodas ha gått upp till 5%. Amorteringen skulle då bli 24*3,333 = 80,000 kr. Nu spolar vi fram 2 år i tiden och familjen har 1,920,000 i lån till 5 % ränta. Dom betalar då 8,000 kronor i månaden istället för 8,333. Deras månadskostnad har alltså minskat med 333 kronor efter att ha amorterat 90,000 kronor. Det är psykologiskt jobbigt att amortera så mycket för att sänka månadskostnaden så lite. Därför väljer så många att inte amortera. Jag lägger inga värderingar i detta men håller med XO ovan att det är svårt att se en mycket högre ränta de närmaste åren, men vi har alla haf fel om dessa saker förr, och för att undvika personliga tragedier bör man vara lågt belånad särskilt om man har små marginaler.

    1. Det är svårt att motivera sig till att betala ner dessa stora lån, det känns lite som att hälla 3 vattendroppar på en stor skogsbrand. Men det kanske bara ytterligare bevisar hur skev vår skuldsättningsgrad är? När vi kan dubbla vår avbetalning och knappt känna av belöningen?

      Jag har inte svårt att se högre räntor, men jag ser ett ramaskri. Men om Riksbanken sköter sitt jobb så ska räntan upp, och då står lånetorskarna där med skägget i brevlådan och skulle vara jävligt glada för 300kr extra i månaden.

      Systemet är knasigt, men ingen vill laga det för att det är en tråkig övergångsperiod. Det är just därför som det fortsätter att balla ur. Mer än vad det redan gjort.

      Mvh,
      Snåljåpen

  4. Jag tänker samma sak som: AnonymousSeptember 8, 2013 at 8:05 AMEller antas ränteavdraget underskott av kapital mot inkomst av tjänst slopas?

  5. Exemplet som Snålis tog och som jag spann vidare på räknade inte med det men det som vi poängterade är ju ändå riktigt, dessutom blir mitt exempel med den låga fördelen av amortering ändå mer tydlig om man beaktar ränteavdrag.

Leave a Reply