Survivorship Bias och aktiefonder

Det här med statistiska fenomen, och hur man tillämpar dessa på aktiemarknaden, det är någonting som intresserar mig väldigt. Idag tänkte jag skriva om ett fenomen som kallas för survivorship bias. Bias är ett av mina favoritord som tyvärr inte har någon bra motpart i det Svenska språket, men det närmaste man kan komma kanske är partiskhet. Vad man menar med det är att man kan påverka ett resultat av en studie genom att själv välja vilka data man använder och hur dessa ska tolkas. Ett exempel jag hörde igår var t.ex. en studie som gjordes över telefon i USA där man kl 10.00 på förmiddagen ringde runt till folk och frågade vad de jobbade med. I resultatet så presenterades det att ca 75% var arbetslösa vilket då inte var en representabel beskrivning av situationen, sanningen var ju den att det bara var sjuka och arbetslösa som var hemma för att svara i telefonen vid just den tidpunkten. Om “forskarna” själva hade valt att ringa kl 10.00 för att de ville påvisa detta resultat, då har vi direkt att göra med bias.

Survivorship bias är en lite mer avancerad art av detta där man kan påverka resultatet genom att välja att inte rapportera utfall där det inte gick som väntat och således få ett bättre resultat i sin rapport. Här är läkemedelsstudier perfekta exempel: Vi säger att vi testar en ny smärtstillande, vi ger den till 100 personer varav 30 får bra resultat, 20 får en liten effekt medan 50 personer avbryter studien av någon anledning (förmodligen på grund av att det inte gav något resultat eller på grund av starka biverkningar). Eftersom 50 personer inte fullföljde studien så tas dessa bort ur rapportunderlaget, och vips så har över 50% av personerna påvisat positiva effekter från läkemedlet och läkemedelsbolagets aktie rusar likt aldrig förr.

Survivorship bias är inte bara vanligt i läkemedelsstudier, utan också hos våra kära fondförvaltare. Så som fondförvaltare ofta jobbar är att man startar upp ett gäng fonder, ser hur dessa utvecklar sig, lägger ner de fonder som avkastat dåligt för att sedan visa statistik från de framgångsrika fonderna för att locka in nya kunder. Eftersom de dåliga fonderna togs bort så är det omöjligt för någon utomstående att se ifall överavkastningen på de bra fonderna var pga. duktiga förvaltare eller helt enkelt pga. ren tur. Statistiskt sett så borde ju iallafall ett par fonder prestera bra.

Vi tar ett annat kul exempel: vi tar 1000 personer som får singla slant – om personen får krona så får man fortsätta, får man klave så får man sluta. Väldigt många kommer att åka ut väldigt fort, och efter ett tag är det bara ett par stycken kvar, och dessa måste ju få en egen helsida i aftonbladet som världens bästa slantsinglare. Det är ju helt sjukt att man kan få krona 36 gånger i följd! Eller vänta nu, hade det kanske med statistik att göra?

Därmed inte sagt att det inte finns skickliga fondförvaltare, för det gör det. Saken är bara den att de dåliga fondförvaltarna plockas bort så tyst som möjligt för att vi som konsumenter ska få en bild av att alla fondbolagets förvaltare är framgångsrika, när i praktiken kanske 50% fått sluta med sitt arbete på grund av dålig avkastning.

Summa summarum: köp indexfonder, dessa överavkastar aldrig men underavkastar aldrig heller. Man vet att dessa kommer att utvecklas i takt med marknaden, och i många fall till ett alldeles föredömligt lågt pris. Sanningen är den att många av oss aktiebloggare säkerligen skulle öka vår avkastning ifall vi sålde av våra aktier och köpte indexfonder istället, men är man intresserad så är man ;).

Mvh,
Snåljåpen