Valresultat
Valet är slut och glädjen är total för vissa, minimal för andra. Själv hör jag till den senare gruppen, inte enbart för att det parti som jag röstade på backade rejält, utan för vad som hände i största allmänhet.
Oavsett partitillhörighet så bör man nog se till att Sverige som land gått väldigt bra de sista 8 åren, om det beror på alliansregeringen eller inte får någon annan avgöra. Sverige har klarat sig helt fantastiskt bra igenom krisen med en ökad sysselsättning trots en ökad arbetslöshet.
SD fick lite drygt 13 % av rösterna vilket jag tror är den i särklass största anledningen till att alliansen tappade greppet om riksdagen. Egentligen skulle jag nog vilja säga att alliansen förlorade pga. att man inte vågade ta tag i migrationspolitiken och ta diskussionen med just SverigeDemokraterna. Eftersom alla partier lade locket på samtidigt som media rapporterade enbart negativt om SD så växte partiet sig starkare än någonsin. Eftersom SD befinner sig ut på högerkanten så ser jag det som absolut mest troligt att alliansen tappat sina väljare hit och inte till t.ex. FI. I förra valet så backade Socialdemokraterna rejält och Moderaterna gick fram, nu backade Moderaterna rejält och SD gick fram.
Oavsett hur det gick till och vad man tycker om det så är det ett faktum att SD är det tredje största partiet i Sverige just nu, och såklart får detta konsekvenser för landets riksdag. Nu står Stefan Löfven och Socialdemokraterna inför en väldigt svår uppgift att bilda minoritetsregering tillsammans med partier som man antingen delar väldigt få åsikter med, eller inte tidigare samarbetat med. Om Socialdemokraterna ska lyckas bilda regering så tror jag på en svag regering tillsammans med Miljöpartiet, en regering som inte kommer lyckas få speciellt mycket uträttat som möjligtvis till slut leder till ett omval.
Alternativet är att S får till en minoritetsregering med något av de allianspartier som känns närmst, kanske C och FP. Om man däremot försöker med detta och får till en halvtaskig lösning så tror jag att C och FP kommer bli de största förlorarna på detta i nästa val. Det här bedömer jag som mindre sannolikt.
Hur man än vrider och vänder på den politiska situationen så är vi i ett väldigt svårt läge, och det får mig såklart osökt att börja tänka på mina egna pengar. Då menar jag alltså inte pengarna jag tjänar, utan snarare dom pengar jag redan tjänat som jag nu placerat på börsen. Osäkerhet kring det politiska läget brukar sällan vara bra för börsen, men den här gången tror jag ändå att detta kommer att lugna. Fram tills dess att regeringsförslaget är presenterat så ser jag framför mig en lugn resa i sidledes riktning. Därefter tror jag på ett mindre tapp direkt för att sedan återigen få en “normal” positiv börs framöver. Någon krasch tror jag inte är på tal utan snarare tror jag att om man slår ut denna händelse på lite sikt så kommer man knappt märka av att det varit val.
Kortfattat
Sitt still i båten, fortsätt köp aktier och ta det lugnt.
Mvh,
Snåljåpen
“En regering som inte kommer lyckas få speciellt mycket uträttat som möjligtvis till slut leder till ett omval”
Väldigt många nämner just detta. Men vi lever väl i en demokrati? Det blir väl inte omval bara för att partierna inte kan samarbeta pga blockpolitiken?
“Omval är en form av val som innebär att valet görs om. Det kan förekomma till exempel när det första valet förklarats ogiltigt på grund av valet inte har genomförts på rätt sätt.
Eller är det något jag missar?
Det finns flera saker som kan leda till omval, men det handlar mycket om att ingen lyckas bilda regering eller att regeringen inte lyckas få fram en ordentlig budget. Läs gärna det här inlägget för en bra genomgång: http://nyheter24.se/nyheter/politik/777480-3-steg-till-nyval-sa-kan-stefan-lofven-forlora-makten
Mvh,
Snåljåpen
Hej där, tack för en bra blogg. Måste ge lite feedback på nya layouten. Den är RIKTIGT kladdig och svår att navigera i. (och jag är 25 år och ej it handikapad)
Hej,
Vad trist att du tänker så. Är det någonting specifikt som är felet eller bara allmänt?
Mvh,
Snåljåpen
Hej Snaljapen. Jag håller i stort med din analys. Jag röstade också på ett (det) parti som backade rejält. Min syn är att tre faktorer avgjorde. För det första vann vänstersidan med mediernas hjälp kampen om verklighetsbeskrivningen som fick många att faktiskt tro på att det står sämre till med Sverige idag än för åtta år sedan. För det andra tror jag det är svårt för en regering att sitta längre än två mandatperioder. Medborgarna hyser ett visst, antagligen hälsosamt, politikerförakt vilket gör att man tröttnar på vem som än står framför kamerorna varje gång en proposition ska presenteras. För det tredje så har man misslyckats med att vinna medborgarnas förtroende vad gäller invandrings- och migrationspolitiken.
Socialdemokraterna får ett tufft jobb med att sy ihop en regering men man kommer till varje pris att lyckas av den enkla anledningen att man absolut vill ha makten. Synen på det egna partiet som statsbärande och berättigat till regeringsmakten ligger i själva partisjälen. Jag tror att den ekonomiska instabiliteten blir begränsad då svensk ekonomi i så hög grad dikteras av utländska förhållanden. För alliansväljare är en svag socialdemokratisk regering inte direkt något negativt då de måste röra sig mot mitten och överge de mest vänstervridna förslagen. Jag hade visserligen sett fram emot min 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön men nåja, man kan inte få allt!
Jag måste också säga att jag är ganska häpen över det totala förakt som SD möter av politiker, media och medborgare. Att 13% röstade på Jimmie Åkesson analyseras enbart som ett problem och man säger saker som att folk söker “enkla förklaringar på svåra problem” om och om igen. Jag tror det är synnerligen dumt att avfärda SD med dessa argument. Är 13% av Sveriges befolkning rasister som vill kasta ut alla invandrare? Självklart inte. Det finns definitivt rasistiska element men de utgör kanske 3-4% och den verkliga andelen som söker “enkla förklaringar” på grund av personlig utsatthet är kanske några ytterligare procent. Det är inte invandringen som är problemet i Sverige, det är bristen på integration. Det finns många invandrare som ger ett fantastiskt bidrag till Sverige men det finns givetvis problem också. På alla andra områden har Sverige varit världsledare i att införa nyckeltal, föra statistik, göra orsak-verkan- eller paretoanalys för att ringa in problem och sedan lösa dessa men det är fullständigt otänkbart. Som skattebetalare måste man också få ha en åsikt om volymerna och det har ingenting med ras att göra. Om det så var 100 000 – 150 000 fattiga finländare och estländare som sökte sig till Sverige så skulle vi fortfarande behöva diskutera de ekonomiska effekterna.
Jag är också helt säker på att många röstade på SD i söndags som en ren protestaktion efter den behandling de har fått i medierna. Det är chockerande att grova överträdelser av rättsprinciper som demokratiska möten (störningsmoment vid torgmöten), valkampanjer (nedrivna valplakat), dataintrång (extremvänsterns hackning av diverse databaser) och privatsfären (Åkessons spelande) supporteras av så många offentliga företrädare bara för att det gäller just SD. Detta kan aldrig vara okej och skulle aldrig accepteras om det hände ett annat parti. Tänk på följderna om man hade gjort detta mot Fi! Jag fullständigt äcklas av Jonas Sjöstedts människosyn men vad hade hänt om jag gått ut på stan och rivit ner V-plakat? Politikerna behöver inte dela SD:s åsikter men de måste ta debatten annars sitter SD med 20% 2018.
Vad gäller privatekonomin med en vänsterregering så blir det att uppskatta skadan i resultaträkningen när budgeten kommer och sedan lugnt återgå till att jobba på balansräkningen. Börsen lever även under en vänsterregering.
Väldigt bra inlägg Eric. Jag har egentligen ingenting att tillägga mer än att jag håller helt med dig i vad du skriver. Det är onekligen en spännande tid vi står inför :).
Mvh,
Snåljåpen
Varför beskriver du SD som ett parti “ute på högerkanten”? De är socialkonservativa och bedriver en politik där förslag plockas från både höger och vänster. Är de då inte ett mittenparti?
“Hur man än vrider och vänder på den politiska situationen” kan man inte vara annat än nöjd som (övre) medelklass. Mandatfördelningen borgar för att vi får en mittenpolitik vi förtjänar, där vi inte har något självändåmål i att ha högst skattetryck i världen eller bara sänka skatterna. Att politiker ändå lyckas strula till det (se alliansens införande av MP:s invandringspolitik senaste mandatperioden) är väl något vi tvingas leva med ändå, men desto mindre politiker kan styra själva desto bättre för oss.