Ofta så förundras folk i min närhet av vilka extremt oväntade och konstiga saker jag har lagt på minnet. Frågar ni mina vänner så kan de säkert nämna tiotals, frågar man mig kan jag inte nämna någon, för mig är de inte alls oväntat och onödigt.
Någonting jag argumenterar för är att det absolut viktigaste man kan ha är just allmänbildning, och allmänbildning handlar inte bara om att lära sig det absolut viktigaste om grundskolans kärnämnen, vi måste gå bredare. Det är väldigt många som specialiserar sig djupt i vissa områden och drömmer om att bli den absoluta spjutspetsen inom sitt område. Det här tycker jag själv är både tråkigt och en, i största allmänhet, väldigt dum idé.
Världen är i konstant förändring och om det är någonting vi som människor behöver bli så är det mer anpassningsbara. Förr i tiden var det survival-of-the-fittest som gällde, nu blir det mer och mer survival-of-the-most-flexible/adaptable. Många av de jobb som finns idag fanns inte för 20 år sedan, för 10 år sedan fanns inte ens iPhone*. De vanliga jobben om 10 år kan vi kanske inte ens föreställa oss idag. Världen kommer inte alltid att se ut som den ser ut just nu och att veta vilken förändring som kommer, det är förstås omöjligt. Det viktiga blir då att vara anpassningsbar och redo inför de frågetecken som framtiden bär med sig.
Istället för att försöka gissa in i framtiden vad som kommer inträffa och sätta upp den strategi som är bäst lämpad för det, så menar jag att man inte ska gissa utan konstant reagera på de förändringar som sker. På samma sätt tycker jag man ska tänka när man investerar. Gissa inte vart index är på väg, bara acceptera det som händer och anpassa dig och din strategi till det, kontinuerligt.
Ju mer man vet, desto lättare är det att lära sig mer
När man springer på ny information så ska den in i hjärnan och sparas på något smart sätt. Om vi har någon information på plats som är närliggande så blir den nya informationen helt enkelt mycket lättare att förstå och komma ihåg. Det är lättare att memorera ett fotbollslags laguppställning om du t.ex. redan vet att de spelar 4-4-2. Ju mer saker vi har att relatera till, desto lättare blir informationen att ta in. Har vi istället ingenting att relatera till, då blir det nästan omöjligt.
Ett bra exempel är en vän som memorerat alla amerikanska presidenter samt när i tiden de regerade. Genom det så har han ett tidsmässigt ramverk som sträcker sig från 1789 fram till idag där han med relativ enkelhet kan passa in ny information och nya lärdomar. När Koreakriget inträffade blir mycket lättare att komma ihåg om man t.ex. kan relatera det till tiden då Truman var president. Nu kanske det inte är det absolut viktigaste att veta exakt när Koreakriget var, men konceptet är generiskt och gäller för all kunskap:
Ju mer gammal kunskap vi kan relatera ny information till, desto lättare blir den att förstå och desto lättare blir den att minnas.
Ju mer specialiserad man är, desto mindre flexibel blir man
Tidigare så har det som sagt funnits en trend om att man ska bli absolut bäst inom sitt område för att säkra upp sin egen framtida trygghet, “specialister kommer alltid behövas”. Problemet som jag ser det är att ju mer specialiserad man är, desto snävare ramverk har man att passa in ny information i. Det betyder alltså att specialister har svårare att lära sig nya saker än vad generalister har samtidigt som den djupa kunskap inom ett område som specialisterna har, kanske inte är tillämpbar på någonting annat över huvudtaget.
Även när man specialiserar sig kanske man ska gå bredare
När jag vill bli en bättre investerare och lära mig mer om att förvalta pengar så handlar det för mig inte längre om att bara läsa ekonomiböcker och lära mig ännu djupare redovisning. Istället har jag märkt att jag i min nuvarande situation utvecklas mycket mer av att läsa böcker från andra ämnen, alltifrån sannolikhetslära till psykologi och till och med fysik. Inom alla områden finns det lärdomar som är generiska och tillämpbara på allt, och dessa lärdomar hittar vi inte genom att gräva djupare i ett redan smalt ämne. När jag sedan läser ekonomiböcker efter att ha skaffat mig kunskaper inom andra områden, då tar jag till mig informationen på ett helt nytt sätt och hittar nya lärdomar som jag inte alls skulle kunnat ta till mig annars.
Vill man lyckas bra och vara framgångsrik i en föränderlig värld så tror jag att det viktigaste är att ha en väldigt bred kunskapsbas att stå på för att effektivt kunna utvecklas. Vill man utvecklas snabbare så tror jag hemligheten är att gå bredare.
*En kul tankelek här är att gå in på S&P 500-listan och kolla hur många av företagen där som förmodligen inte skulle slagit igenom alls om det inte vore för smartphonens intåg i våra liv.
Notera att detta är ingenting jag har vetenskapliga belägg för utan endast någonting jag tycker ha lärt mig av erfarenhet. Jag är rimligt säker på att det faktiskt stämmer :).
Mvh,
Snåljåpen
Intressant läsning Olle
Jag håller med och använder till och med samma metod med regentlängder för att skapa tidslinjer.
Min programansvariga på universitetet brukade alltid jämföra oss med häftstift och det tycker jag är en bra princip. Det finns ett värde i att blir riktigt bra på en specifik sak för då har man erfarenhet av att jobba som spetskompetens. Men parallellt med det är det viktigt att bibehålla en bred så att man kan förstå andra verksamheter eller ställa om sin karriär vid behov.
Det förvånar mig inte, du är en sån typisk person som skulle få för dig att hantera detta på ett ultrarationellt sätt, och det gillar jag :).
Det roliga i sammanhanget är väl att du egentligen är rätt smal i din utbildning men är bred kompetensmässigt utanför det. Bara en personlig reflektion!
Mvh,
Snåljåpen
Jag definierar mig själv som generalist, dvs jag kan lite om mycket. Samtidigt är jag en specialist eftersom jag arbetat i flera år med inom yrkeskategori. Detta gör att jag kan lite mer och slipper göra onödiga misstag och kan fokusera på det som faktiskt är knepigt.
Men jag tror inte att generalister är lösningen på allt. Någon måste sitta i flera år och räkna på och utföra tester i ett tråkigt laboratorium för att vi ska få bättre batteri till hemmalagring, kall fusion eller kärnkraftverk för hemmabruk. Jag tror inte att en generalist löser det.
Förstås har du en poäng, problemet uppstår ju om alla blir generalister, då lyckas vi inte uträtta någonting. Världen behöver ett knippe specialister men om man ska minska sin egen personliga risk och öka sin egen överlevnadsförmåga framöver så är det en fördel att gå bredare.
Vad som är bra för individen och vad som är bra för samhället är väldigt ofta det totalt motsatta…
Mvh,
Snåljåpen