Det är inte varje dag man springer på en biografi om en svensk företagsledare som revolutionerade sin tid men samtidigt var på gränsen till att blåsa halva världen på pengar. The Match King av Frank Partnoy handlar om Ivar Kreuger, Sveriges egen tändstickskung som byggde ett imperium så stort att det föll sönder med dunder och brak när hans finansiella konstruktioner inte längre höll ihop. Vad kan vi lära oss av Kreuger och hans affärsmetoder, och vad var det egentligen som gjorde honom så framgångsrik (och till slut så kraschad)?
Man kan tro att Tändstickskungen är bokens originaltitel och att en bok om en svensk finansman egentligen är en svensk bok, men författaren Frank Partnoy är amerikan och professor på Berkley School of Law. Anledningen att Kreuger har så stort intresse från USA var att det var där den största finanseringen från aktiemarknaden gjordes. Kreugers imperium på svenska bolag var i allra högsta grad även en amerikansk struktur.
En mästare på att sälja framtiden
Kreuger var en mästare på att sälja stora drömmar och bygga förtroende, både hos småsparare och statschefer. Genom att låna ut pengar till europeiska regeringar i utbyte mot att få monopol på tändsticksproduktion, säkrade han enorma intäkter. Han var snillrik och tidigt ute med att använda finansiella innovationer som få andra ens kunde stava till. Enkelt uttryckt, han lånade ut till stater som knappt kunde betala tillbaka, men så länge han fick tändstickskontrakt var det ingen som ställde några frågor.
Det här var på den tiden då finansvärlden var Vilda Västern – inga regler, inga gränser. Investerare hoppade på det första bästa tåg som lovade guld och gröna skogar, vilket Kreuger utnyttjade till max.
Att bygga ett imperium med andras pengar
Det är imponerande hur snabbt Kreuger lyckades bygga upp sitt imperium, Swedish Match och Kreuger & Toll. 1922 kontrollerade han två tredjedelar av den globala tändsticksmarknaden. Men precis som med allt som växer för fort, kom problemen snabbt. Kreuger lovade för mycket och lånade enorma summor som han knappt kunde betala tillbaka. “Ivar had borrowed tens of millions of dollars from Sweden’s leading banks, and both Kreuger & Toll and Swedish Match were paying double-digit dividends. The companies’ profits alone did not always cover these obligations.”
Vad Kreuger gjorde var att han hela tiden behövde nya pengar för att betala av gamla skulder. Han var inte en simpel bedragare som Charles Ponzi, för han hade riktiga tillgångar. Men metoden – att använda nytt kapital för att betala utdelningar – liknade onekligen ett pyramidspel. Kanske var han ändå en bedragare, men knappast en simpel sådan.
Kreugers Imperium
Under sin storhetstid byggde Kreuger inte bara ett tändsticksimperium utan kom att kontrollera flera andra svenska storbolag. Bland annat ägde han en stor del av L.M. Ericsson, som då var ledande inom telekommunikation. Kreuger använde sina egna bolag som valutor för att köpa in sig i industrier som järnmalmsgruvor och skogsindustri, inklusive företag som Grängesberg och Boliden, vilka fortfarande är viktiga aktörer på dagens marknad. Vid ett tillfälle kontrollerade han hälften av hela internationella marknaden för järnmalm och cellulosa. Dessa investeringar bidrog till att sprida hans inflytande långt utanför tändsticksindustrin, och många av dessa bolag är idag fortfarande viktiga komponenter i den svenska industrin. Om bolaget finns kvar idag och fanns redan på 1920-talet, då är det nästan garanterat att Kreuger har varit där och fingrat.
Swedish Match, företaget som satte hans imperium på kartan, överlevde till och med skandalen efter Kreugers död och har fortsatt vara en stor aktör på världsmarknaden för tändstickor och tobak. Många trodde att allting var ett luftslott och att det inte fanns någon substans, men ingenting kunde egentligen vara mer fel. Finansieringen var en snårig struktur som var byggd för kollaps, men bolagen under var i allra högsta grad välmående. Även andra bolag som Kreuger en gång kontrollerade fortsatte vara starka aktörer efter hans död, vilket visar att han hade en genuin förmåga att identifiera lönsamma industrier och investera i dem.
Fall och kollaps
Det verkliga raset kom efter börskraschen 1929. Precis som för många andra företagare den här tiden, var marknaden helt plötsligt stängd. Kreuger kunde inte längre låna pengar för att täcka sina kostnader och det var då hans finansiella konstruktioner började knaka i fogarna. Han var mästare på att manipulera siffror och trolla med balansräkningar, men till slut räckte inte ens det.
Det här är en klassisk lärdom för investerare idag. Det spelar ingen roll hur smart din affärsmodell är eller hur mycket pengar du tjänar, om du är för beroende av extern finansiering kommer du till slut bli sårbar. Likviditet är allt – Kreuger visste det, men kunde till slut inte hålla det flytande.
Självmord eller mord?
Kreugers död i mars 1932, officiellt självmord, är fortfarande omdiskuterad. Partnoy beskriver de underliga omständigheterna kring hans död, inklusive frånvaron av en utgångshylsa och placeringen av pistolen. En intressant notering är att Kreuger var högerhänt, men pistolen hittades i hans vänstra hand. “It would have been virtually impossible for any right-handed person to shoot himself in the center of the heart with a powerful Browning 9 mm pistol, and then end up holding the gun in a cramped grip in his left hand.”
Oavsett om det var mord eller självmord så markerade hans död slutet för hans finansiella imperium, och det tog inte lång tid innan hela strukturen rasade ihop. Allting byggde på Kreugers förmåga att hela tiden kunna skaffa ny finansiering, och utan Ivar på toppen så var hoppet definitivt ute.
Arvet efter Kreuger
En av de viktigaste aspekterna av Kreugers kollaps är den inverkan den hade på finansmarknaderna, särskilt i USA. Många av de lagar och regleringar vi idag tar för givet inom finansvärlden skapades som en direkt reaktion på Kreuger-skandalen. Hans kollaps ledde till en bredare förståelse för vikten av transparens och ansvarstagande inom företagsledning och finansmarknader.
Trots att Kreuger demoniserades efter sin död som en simpel bedragare, visar Partnoy att verkligheten är mer nyanserad. Ja, Kreuger manipulerade och använde kreativa sätt att dölja skulder, men han skapade också verkliga värden. Hans företag var inte luftslott, och Swedish Match överlevde till och med skandalen och blev ett globalt företag även efter Kreugers död.
Vad kan vi lära oss?
Tändstickskungen ger en fascinerande inblick i finansvärldens mörka sida och Kreugers briljans, men också hans sårbarhet. För alla som är intresserade av finans, investeringar eller entreprenörskap är hans historia en viktig påminnelse om vikten av hållbara affärsmodeller och riskhantering. Som investerare måste du vara försiktig med att bygga imperier på förväntningar snarare än faktiska intäkter. Samtidigt visar Kreuger att innovation och mod kan leda till stora framgångar – så länge man inte tappar kontrollen över detaljerna.
The Match King är bland det absolut bästa jag någonsin läst. Ett stort stycke internationell industrihistoria med lärdomar för de allra flesta. Den är relativt finanstung och Partnoy berättar ingående om alla strukturer på finansiering så att även en nörd som jag blir nöjd av förklaringarna. Kanske är den lite väl ingående för personer med bara ytligt intresse, men i den kategorin befinner jag mig inte.
Det är svårt att inte direkt komma att tänka på SBB, Embracer och andra rörigt och hastigt förvärvade strukturer…
1 comment