Börsen skakar igen. Rubrikerna skriker om kaos, förlorade miljarder och panik bland investerare, igen. Den här gången är det Donald Trump – tillbaka i Vita huset – som har kastat in en ny handgranat i den globala handeln, igen. Ett “America First” 2.0 som fick marknaden att backa snabbare än en dagshandlare med dålig magkänsla, igen.
Och vad gör jag?
Jag loggar in på depån, ser att portföljen är ned femtioelva procent på en dag och loggar ut igen. Suckar lite. Inte för att det egentligen är katastrof – utan för att det är så förutsägbart. Folk skriker om att det här saknar motstycke i historien, och även om det är sant så har det varit sant många gånger tidigare. Varje kris saknar tidigare motstycke men krisandet ser ofta likadant ut. Magnituden må variera, men dynamiken och beteendet är konstant.
Välkommen till stormen
Det är lätt att bli stressad när börsen faller. När vi ser rött på skärmen vill vi göra något. Vi vill fly och skydda oss. “Det är bäst jag säljer nu och köper tillbaka billigare sen”, är nog en tanke de allra flesta haft de sista veckorna. Problemet är bara att det där “köpa tillbaka billigare” är lika svårt som att tajma när man ska kliva av. Du sålde ju inte i tid innan nedgången, så varför tror du att du ska klara att köpa i tid innan uppgången? Klassiskt självbedrägeri.
Att försöka navigera börsen med dagliga nyheter som kompass är meningslöst. Fullt av ljud, men helt utan riktning. Tittar man istället mot horisonten inser man att de där stormarna bara är tillfälliga. Det som spelar roll är vart man är på väg, inte hur vågorna ser ut just nu.
Planen är viktigare än känslan
Det låter tråkigt, men min strategi bygger på disciplin. Jag vet vad jag äger, varför jag äger det, och vad mitt tidsperspektiv är. När börsen rasar känns det lockande att slänga ut allt, “för att skydda kapitalet”. Men det är just där de största misstagen sker. Det är i paniken man säljer kvalitetsbolag till reapris och ställer sig utanför med resultatet att man länge är för nervös för att kliva in ordentligt igen. Det är där man förlorar de framtida vinsterna, inte i nedgången i sig.
Jag vet att det inte låter särskilt spännande. Ingen action, inga Nobelprisbelönade derivatstrategier, inga blankningar eller hedge-upplägg. Bara tråkigt bondförnuft och tålamod. Jag har varit med om många krascher, och läst det mesta som går att läsa om de krascher jag inte haft möjligheten att uppleva. I alla situationer hittills så har börsturbulensen visat sig vara brus.
Visst, några kommer lyfta argumentet att om man köpte på toppen innan kraschen 1929 tog det många år att få tillbaka sina förlorade pengar, men det bygger på antagandet att det man ägde var börsindex. En aktiv investerare med en rationell strategi att äga undervärderade småbolag hade fått ett helt annat resultat.
Tullar kommer och går – marknadslagarna består
Trump må vara oberäknelig, men ekonomin är större än en mans tweets. Det betyder inte att tullar är oviktiga – långt ifrån. Men de flesta utspel, även de mest bombastiska, är i praktiken början på förhandlingar snarare än färdig politik. Om det är någonting jag lärt mig av alla år med Trump så är det att man aldrig någonsin ska ta någonting han säger som slutgiltigt. Marknaden reagerar däremot direkt, men verkligheten kommer i små steg.
Det är få krafter som är så starka som marknadsekonomin och inte ens Trump kan riva detta. Företag anpassar sig, leveranskedjor flyttas, marginaler justeras, priser höjs eller sänks. Och även om vissa sektorer får sig en smäll, så vinner andra på förändringarna. Det är det marknaden alltid gör: omfördelar kapital. Din uppgift som investerare är inte att försöka förutse varje politisk krumbukt, utan att äga tillgångar som kan ta sig igenom sådana svängar och fortsätta tjäna pengar.
Det här är normalt
Många verkar tro att nedgångar är avvikelser. Men börsen rör sig inte i en rak linje. Den andas och lever, må hända likt en rosslig och hostande storkonsument av gul blend, men det är ändå precis som det ska vara. En del av att få avkastning över tid är att acceptera att det gör ont ibland. Avkastning är vad du får när du betalar med magsår, men det är bara så det är. Du får inte avkastning utan att må lite dåligt på vägen. Är man med i leken så får man leken tåla.
Så när folk frågar mig: “Hur hanterar du det här?” så är mitt svar inte särskilt spektakulärt. Jag gör inget särskilt annorlunda mot vad jag vanligtvis gör. Jag läser på om bolag, letar efter de bästa möjligheterna, byter aktier om jag hittar något bättre eller sitter still om ingenting är bättre än det jag redan äger.
Jag tror mig vara ganska duktig på att identifiera undervärderade bolag, men jag är fullständigt värdelös på att förutspå vart marknaden är på väg. Därför är min modell att alltid vara 100 % investerad i de bästa möjligheterna jag har hittat, oavsett hur mycket det blåser.
Stick to the plan.
Den riktiga risken
Den största risken på börsen är sällan det som händer i världen. Det är hur du själv reagerar på det som händer. Tullarna, räntorna, krigen, konjunkturcyklerna – allt det där är en del av spelet. Men när du låter känslorna ta över, när du gör snabba rörelser baserat på rädsla eller girighet – det är då du tappar.
Så mitt råd är enkelt: ha en plan, och håll dig till den. Bygg portföljen efter vad du tror på långsiktigt och inte efter vad som står på löpsedlarna. Trump är 78 år. Medellivslängden i USA är 76. Trump är brus.
Discover more from Snaljapen.se - En blogg av Olle Qvarnström
Subscribe to get the latest posts sent to your email.