Jag får ofta ta emot skit för att jag inte håller Warren Buffett lika högt som många andra. Jag tycker att han har fått en stjärnstatus som är långt över den vad han faktiskt förtjänar, eller åtminstone så refereras det till hans prestationer på ett orättvist sätt. Absolut är han en karismatisk person och en bra förebild med sin defensiva filosofi, men att kalla honom för världens bästa investerare är helt enkelt bara ren och skär lögn. Att följa Buffetts investeringar är nog en bra idé om man vill följa hans första regel “don’t lose money”, men om man istället vill nå överavkastning, ja, då måste man nog försöka lite hårdare och tänka annorlunda.
Innan ni hoppar över hela inlägget och går direkt till kommentarsfältet och börjar skälla på mig så vill jag säga att detta inte är något påhopp på Buffett, det är snarare en uppmaning till att se bortom det alldeles mest uppenbara.
För ett tag sedan så läste jag en artikel i Forbes om Warren Buffett och Berkshire Hathaways användning av hävstång i sitt investerande. Som Warren Buffet själv har sagt det:
“Property casualty insurers receive premiums upfront and pay claims later… This collect-now, pay-later model leaves these companies holding large sums – money we call “float”- that will eventually go to others. Meanwhile, insurers get to invest this float for their benefit. Though individual policies and claims come and go, the amount of float an insurer holds usually remains fairly stable in relation to premium volume.”
Berkshire Hathaway kan alltså “låna pengar” av sina kunder och använda dessa till investeringar som ger avkastning. I en studie så bedöms Berkshire’s “lånekostnader” ha varit i snitt 2,2 % mellan 1989-2009, vilket är 3 % lägre än vad USA’s regering fick betala för kortsiktig finansiering under samma period. Det är nu vi kommer till det magiska:
Om man kan låna pengar billigare än till den normala marknadsräntan och bara följa index så kommer avkastningen på eget kapital per automatik att slå index. Sanningen är den att man till och med kan vara halvdålig i sina investeringar men ändå vinna genom sin hävstång. Nu säger jag inte att Buffett är halvdålig, men han hade kunnat vara mycket bättre.
Försäkringsbolag är fantastiska, och jag vill absolut inte dra ner Warren Buffett i smutsen för hans historik. Det han gjort med Berkshire Hathaway har varit fantastiskt, men vi ska nog passa oss för att tillskriva för mycket ära till hans placeringsval. Buffett är en extremt smart man som lyckats väldigt bra, däremot kanske frågan är om någon ens hade hört talas om honom om han förvaltat en obelånad aktiefond i alla år?
Att jobba med belåning på ett effektivt och riskfritt sätt är för privatinvesterare lite knepigt, om man däremot sitter som Chief Investment Officer på ett försäkringsbolag så blir situationen lite annorlunda.
Den sista tiden så har det bubblat upp en absurd mängd med självutnämnda traders på Twitter som i tid och otid slänger upp grafer på sin avkastning. Det är egentligen samma sak här, de är fantastiska traders men skulle inte avkasta i närheten av samma siffror om de inte fick arbeta med belåning. Jag skulle själv inte vara bekväm med att låna åtskilliga miljoner över dagen, så jag har all respekt för de som lyckas hålla sig i skinnet och handla kortsiktigt på detta sätt.
Nuförtiden så är det många bloggare, de allra flesta skulle jag säga, som håller Buffett extremt högt men samtidigt inte kan tänka sig att arbeta med belåning. Om man väljer att följa Buffetts nuvarande strategi och investerar obelånat, tror man verkligen att det är rätt sätt att nå en överkavkastning på lång sikt? Vill man verkligen nå överavkastning så ska man nog köpa försäkringsbolag för lånade pengar, då pratar vi dubbel hävstång men fortfarande med låg risk. Hos Avanza har t.ex. Berkshire ett belåningsvärde på 60 %, kanske är det ingen dum idé att iallafall plocka in 10-15 %?
Jag älskar försäkringsbolag och deras förutsättningar för att nå överavkastning. Lite beroende på försäkringsnisch så kan kunderna vara väldigt lojala där man kan få en väldigt låg churn rate, dvs. kundomsättning. Däremot så äger jag inte Berkshire Hathaway, trots dess fantastiska track record. Bolaget har blivit alldeles för stort och har nu extremt svårt att hitta investeringar. Man kan egentligen inte göra mindre affärer än t.ex. Heinz utan att hela agerandet ska vara en droppe i havet för den totala avkastningen. Jag älskar modellen, men Berkshire har blivit för stort för sitt eget bästa.Istället gillar jag ett liknande, men mindre bolag, Markel Corporation. Det är mitt största innehav just nu och vill ni veta grunderna så har jag skrivit kort om bolaget här.
Buffett är en fantastisk man, men om vi ska bedöma hans resultat så får vi utgå ifrån hans förutsättningar och inte bara titta på sista raden. Sund belåning är en nyckel till långsiktig överavkastning.
Mvh,
Snåljåpen
“Invesment”
Fixat!
Mvh,
Snåljåpen
Jag tycker att det känns som att du egentligen gillar att sticka ut hakan och få skit åtminstone till en viss gräns. Därför att du är helt enkelt för smart för att göra samma sak flera gånger i rad och tro att du ska få olika resultat ;-).
Gällande Buffet så håller jag honom som en fantastisk företagsbyggare och investerare. Däremot så får jag intrycket av att han faktiskt håller med dig om din syn på honom som placerare. Det som har gjort Buffet så oerhört rik är inte bara att han har varit duktig på att placera pengar, utan han har även kombinerat den investeringsskickligheten med att han placerat sig själv i en position där han får en fantastisk hävstång på sin investeringsmetodik.
Så jag håller med dig om att “investera som Buffet” inte gör någon till Buffet. Däremot tror jag fortfarande att han är en bra förebild då han visar att man kan få god avkastning även med en måttfull investeringsstrategi.
Du vet mycket väl att jag gillar att skapa diskussion, det är så sjukt trist med en värld där alla tycker likadant och köper samma aktier ;). Dessutom är det ingen som utvecklas av att bara diskutera med likasinnade.
Som jag skrev så är det absolut vettigt att göra om Buffett, det är “low risk” men förmodligen också “mediocre reward”. Men för en nybörjare så kan jag inte föreställa mig en bättre strategi, tills man lärt sig lite mer ;).
Mvh,
Snåljåpen
Jag skulle vilja framhäva Peter Lynch om man vill få överavkastning. Jag är helt övertygad om att han hade gillat väldigt många av Snåljåpens innehav. Buffett är en helt fantastisk investerare men hans enorma prestation var under de årtionden då han hade få innehav i sin portfölj. Det var ju dessutom en tid då finansbranschen var betydligt mindre, mer okänd och konkurrensen var mindre. Men man ska ju bara jämföras med sin tid. Buffett var helt enkelt bäst av sin tid, Lynch bäst av sin tid, idag så är det flera olika stilar som överavkastar eftersom det är mer allmänt känt hur olika personer investerar pga. Internet och antalet fonder på marknaden, fler privatpersonen med mindre belopp som kan testa på aktier m.m.
Om man sammanfattar tycker jag Buffett var en fantastisk investerare men idag så är han en fantastisk person med välgörenhet tillsammans med Bill Gates http://givingpledge.org/
Och varför skulle en gammal man med så mycket pengar överge fina bolag för att få överavkastning om risken är högre än möjligheten. Det du skriver om att Buffett har vissa fördelar stämmer givetvis också. Jag ser ingen anledning att välja Berkshire före t.ex. Investor.
Kul att du tror att Peter Lynch skulle gillat min stil. Själv är jag ganska dålig på min Lynch så borde väl ta och läsa böckerna igen eftersom det säkert var 8 år sen sist. Har för mig det handlade väääldigt mycket om att bara köpa P/E <5 men jag kan förstås minnas fel.
Precis som du säger med välgörenhet så har ju Buffett nu blivit en ikon även utanför sitt investerande. Han är en jättebra förebild med klyschiga citat och så, så det kanske inte är så konstigt. Men han hade aldrig hamnat där om han inte suttit i ett försäkringsbolag och investerat med hävstång.
Jag håller med dig om jämförelsen Berkshire vs Investor. Jag skulle hellre ta belåningen själv och köpa svenska investmentbolag än Berkshire.
Mvh,
Snåljåpen
Ps. Vilken Lynch-bok ska jag börja med? Ds.
Snåljåpen du får ta och repetera din Lynch. Huvudpoängen är att det gäller att kunna kategorisera alla typer av bolag. Att ständigt följa upp för att se om de är kvar i samma kategori. Samt att bestämma om man ska bli expert på 1 kategori eller på flera. Lynch själv fokuserade mest mot tillväxt. Han visar varför det är så viktigt att hitta bolag med t.ex. 15-25 % tillväxt över flera år istället för bolag med 0-10 % tillväxt. Kan ju tyckas logiskt men med tanke på hur många fonder och privatpersoner placerar så behövs hans böcker.
Ta stora bolag i Sverige. Väldigt få som har ökande eps en längre tid när man tänker på kring 15 %. Finns Hexpol, Hexagon, Assa osv. och ev Atlas som är på gränsen. Det finns Intrum och några fastighetsbolag som är fina. Därför är det medelstora bolag där den bästa tillväxten finns. De har bevisat att de kan leverera vinst på hemmaplan och därför kan exportera. Medans i USA innebär det att man expanderar till flera delstater. Bra exempel är MCD, WMT, KO Alla de bolagen har en gång växt fort och mycket men idag har de nästan gått från bästa till sämsta kategorin när Lynch kategoriserar.
Dock har de så starka grundgrejer som gör att de fortfarande handlas till för höga PE ständigt. Lynch beskriver även mycket av sådant 40/20 har gjort. DVS hur viktigt det är att handla till rätt inköpspris vid långsiktighet. Speciellt om bolagen inte är riktiga snabbväxare längre osv. Boken nedanför har jag läst över 10 gånger och har haft föreläsning som baserar sig på boken också. Tidernas bästa aktiebok utan tvekan.
http://www.bokus.com/bok/9780743200400/one-up-on-wall-street/
Buffetts utmaning, eller Berkshires är storleken på det egna bolaget. Det går helt enkelt inte att sysselsätta kapitel på ett effektivt sätt eller hitta köptillfällen. Affärer på 30, 40, 50 miljoner USD är ju inget som är möjligt varje månad, kvartal eller år för den delen.
Självklart är det så, och det är just därför jag inte längre gillar bolaget. Hade det varit en femtiodel så stor så hade det varit en heeelt annan femma.
Mvh,
Snåljåpen
Miljarder menade jag, inte miljoner.
Du har din åsikt men min tips….. läs Warren Buffett: Snowball! Han är mycket mer dynamisk än jag tror du tror. Trots hans mantra är “buy and hold stocks” när det blir kris har han förnuft (och kapital) och kan välja just de aktier/obligationer/index optioner/valutor han vill och oftast är det de drabbade som kommer till honom så han kan välja villkor. Om du är inte imponerad av Berkshire Hathaways prestanda frågan är om du är imponerad av hans resa från 0 till 5 miljon dollar som investerare fram till 1960-talet, Vilka investerare har gjort liknande som ren investerare under 35år (i 1960 talet)? Det är lätt att säga att hans strategi är logiskt lätt att slå index i efterhand men varför gjorde inte alla andra det innan han gjorde det?
Absolut är han en duktig investerare, och det han gjorde på 60-talet var häftigt, även om det förstås var lättare då än idag. Sen är ju sanningen att de pengar han tjänade tidigt i sin karriär knappast var med en buy-and-hold-strategi. Jag är väldigt imponerad av Berkshires utveckling, men jag tillskriver den modellen och inte Buffetts fantastiska stockpicking.
Mvh,
Snåljåpen
(disclaimer min ton här är lugn och fin på en söndag )
Jag tror jag vet vad du menar med lättare då än nu (du får gärna säga vad du menar men som jag tolkar det menar du att det var lättare att köpa lågvärderade aktier eller en mindre effektiv marknad) om vi kolla från en annan perspektiv kunde man inte bara surfa in på bolagets hemsida för att få finansiell information eller till och med det aktuella priset på en aktie. Tänk att man skulle åka ut till en stad för att förhandla med enskilda aktieägare om ett pris för sina aktier, helt sjukt. Man får också tänka på vad som fanns för sätt att värdera aktier om så många cigar butts fanns då (kan inte vara särskilt avancerat om så många lägen fanns). Så långt jag vet var aktiemarknaden mer som ett kasino än ett sätt att investera långsiktigt och styrdes mycket mer av känslor (hur många indexinvesterare fanns det då?). En annan tid var det men lättare vet jag inte, säkert lättare med dagens kunskap då. Frågan nu är om du tycker han är en duktig investerare eller medelmåttig?! 😉
Hej! Otroligt lärorik blogg, tack för inspiration. Är extra intresserad av det här med hävstång/belåning av aktieportföljen.
Hur man kan tänka för att räkna ut en “optimal” hävstång? Vet exempelvis att sjunde apfonden använder 1.3x underliggande index och när jag kontaktade dem så verkade det var godtyckligt valt. Hur resonerar du?
Jag tänker att man bland annat behöver väga in:
* lånet och dess villkor (lånets längd, ränta osv, tvångsförsäljning)
* aktiernas förväntade volatilitet (hur mycket kan de tänkas gå ner som mest utan att man behöver tvångsförsälja)
* ombalansering av hävstång (när bör man man göra det)
Väldigt intressant ämne, varför inte utnyttja detta “fusk” när det är möjligt!
Har gjort det nu i 2-3 år med Knockout-lånet vilket har gett mig en sjuk överavkastning, men dags att öka risken ytterligare och verkligen dra nytta av detta.
Mvh,
Måns