För ganska exakt 3 år sedan så skrev jag ett av de mest lästa inläggen jag någonsin skrivit på bloggen, nämligen en intervju med Lundaluppen. Mycket tid har gått, hans bloggande har upphört och även återuppstått. Vad passar då bättre än en uppföljande intervju för att reda ut vad som egentligen har hänt sedan sist?
Har du inte kollat in Lundaluppens blogg: gör det omedelbart!
Vad har du egentligen pysslat med all denna tid som du varit borta från bloggandet?
Det har varit ett par intensiva år med jobbet i fokus, och den tid som funnits utöver det har huvudsakligen spenderats med familjen. Jag har inte suttit hela dagarna och följt börsen och jag har inte hunnit med att jaga nya bolag i någon större omfattning. Lite mer otippat, för mig själv i alla fall, är att jag inte riktigt orkat följa med bloggosfären heller. Många av de bästa för några år sedan har tappat lite i tempo eller har försvunnit ut i någon specialinriktning.
En som vunnit på att skriva mindre är ju faktiskt Snåljåpen ;-), inläggen har blivit mycket intressantare och mindre sensationslystna, fortsätt så Olle!
Hur känns det att direkt få över 100 kommentarer på inlägget där du meddelar att du är tillbaka?
Det värmer faktiskt. En rätt känd finansprofil sa lite krasst till mig att ”nu har du bränt varumärket och allt du byggt upp” när jag la ner bloggen. Bevisligen har läsarna en starkare relation till Lundaluppen än så.
Vad tror du hemligheten är bakom det faktum att investerarkollektivet fortfarande minns dig efter så lång tid?
Jag vet inte säkert. Men enligt Twingly är det 190 bloggar som länkar till Lundaluppen och det har även under min frånvaro varit en ganska stadig trafik till sajten, så en liten läsarkrets har nog levt kvar. Det fanns ca 800 inlägg att läsa så jag hoppas att nya läsare hittat något läsvärt även om diskussionen i kommentarsfältet varit död.
I vår tidigare intervju så sa du att du förmodligen kan leva på investerandet om 3-5 år, det här var 3 år sedan nu. Hur nära är du att sluta jobba helt och bara räkna pengar hela dagarna?
Jag skulle kunna leva på mina investeringar idag, men har ett så spännande och roligt jobb att jag inte vill sluta. Det känns rätt skönt att veta att portföljen finns där om jag skulle få kicken eller komma på andra tankar. Som jag sa i vår förra intervju så representerar pengar trygghet för mig, snarare än lyx eller något jag visar upp för andra.
Utifrån din riskjusterade avkastning känns det ganska uppenbart att du är en rätt kompetent investerare. Vilka kompetenser hos dig tror du är starkast bidragande till detta?
Jag har aldrig varit bra på att recensera mig själv. Om jag har någon edge i investerarsammanhang skulle det nog vara att jag är företagare själv och är van att avkastningen kommer från företagets utveckling, inte vilka bud man får från externa ägare. Det skapar en naturlig långsiktighet som nästan inte existerar på börsen.
Om du skulle få tipsa andra om några kompetenser att utveckla för att bli bättre investerare, vad skulle du säga då? Att alla borde bli revisorer?
Man bör vara bekväm med att läsa räkenskaper om man ska investera beroende på fundamenta, ja. Samtidigt tror jag att ett intresse för verksamheterna är väl så viktigt och där är det snarare allmänbildning än revisorsgener som är avgörande. Prata gärna med operativa människor; branschfolk, VD:ar etc. istället för investerare. Då ökar din chans att hitta något andra investerare missat.
Du berättade lite om att du skaffat dig en egen skrivarstuga utanför hemmet. Varför kände du att detta behövdes?
Till skillnad från en del andra bloggare tycker jag att anonymiteten faktiskt tillför något till Lundaluppen. Jag tror inte Lundaluppen skulle vinna på att jag kom ut i ljuset eller vice versa. Nu kan man föreställa sig Lundaluppen lite som man själv önskar, själv fylla i tomrummen. En medelålders skåning skulle inte bidra särskilt mycket.
Anonymiteten medför dock ett mått av smusslande som jag avskyr. Att skriva hemma eller att skriva på jobbet har aldrig känts bekvämt. En egen skrivarstuga där jag kan sitta ostört och skriva inläggen var därför en förutsättning för att sätta igång bloggandet igen.
Om du skulle sammanfatta dina viktigaste lärdomar under din tid borta från bloggandet, vad skulle du lyfta fram då?
Bloggandet påverkade faktiskt mitt investerande lite mer än jag trodde under förra vändan. Två saker kändes rätt tydligt:
1. Bloggen tvingade mig att tänka efter inför varje investering, jag ställdes väldigt tydligt till svars för mina egna investeringskriterier. Utan bloggen blev det lite enklare att fylla på i innehav jag egentligen tyckte var lite för dyra och liknande. Här gjorde bloggen mig till en bättre och mer konsekvent investerare
2. Bloggen sporrade mig att hitta spännande bolag och spännande investeringsidéer för att få något att skriva om. Här gjorde bloggen mig till en sämre investerare som investerade för skrivandets skull. Detta ska jag definitivt vara vaksam på i framtiden.
De sista åren så har många flyttat ner i divisionerna och letar nu efter allt mindre bolag. Hur har dina egna jaktmarker förändrats de sista åren? Rör du dig utanför OMXS30?
Egentligen inte, jag tittar främst på storbolag med pålitlig ledning och bra ägarstruktur. Som många kommenterat har jag något jag kallar för ”illikvida aktier” i min portfölj och de flesta har antagit att jag därmed har en massa small cap-investeringar eller liknande. Så är inte fallet, illikvid betyder illikvid. Inte ”liten”, ”riskabel”, ”förhoppning” eller något annat.
Även i fortsättningen är börsinvesteringarna en sidosyssla för mig och jag vill äga bolag jag kan glömma bort i två år.
Det kanske mest omdiskuterade som hänt sedan du lämnade bloggandet måste nog ändå vara intåget av riksbankernas negativa räntor världen över. Hur ställer sig Lundaluppen till detta? Och hur tänker du kring ditt val av investeringar i skuggan av ränteläget?
Negativa räntor ser jag som något väldigt farligt och något Riksbanken borde undvikit. Noll hade räckt kombinerat med kvantitativa åtgärder som satts in. Detta är dock inte mitt expertisområde så jag överlåter de djupare funderingarna åt större hjärnor.
Ränteläget har inte sänkt mina avkastningskrav men gjort det väldigt svårt att finna investeringsobjekt. Mitt innehav i SAS Pref får ses som en effekt av detta. Att investera i ett värdepapper med tioprocentigt tak på avkastningen men (i teorin) obegränsad nersida hade inte varit intressant i ett ner normalt ränteläge.
Alla pratar ju om börsens värdering hit och dit, vad tycker du själv?
Generellt är det inte mycket på min bevakningslista som är köpvärt, så jag tycker det mesta är ganska, men inte spektakulärt, dyrt.
Du har ju en extremt låg bolagsomsättning i din portfölj. Hur håller du intresset uppe när du helt enkelt…aldrig gör någonting?
Det kan vara lite tröstlöst ibland att läsa om hundratals bolag och inse att de inte skulle tillföra något till min portfölj eller att jag aldrig skulle känna mig bekväm att investera i dem. Men jag har ett nästintill sjukligt intresse för företagande och studerar gärna bolag för att förstå deras bransch, hur de fungerar och varför de vinner eller förlorar mot sina konkurrenter.
Aktien och aktiekursen är aldrig det viktiga för mig och frågar du mig en vanlig dag så vet jag aldrig vad index står i, eller om börsen gått upp eller ner senaste veckan. Så det är aldrig denna typ av ”action” som håller mig motiverad eller vaken, det är företagen.
I den förra intervjun så tipsade du, inte helt oväntat, om Security Analysis, Intelligent Investor och om A Random Walk Down Wall Street. Har du läst någonting nytt sedan dess som påverkat ditt sätt att tänka eller kanske sättet du investerar på? Isåfall: vad?
Den bästa investeringsboken jag läst på senare år, och den enda som faktiskt kommit med lite nya infallsvinklar, är ”The Most Important Thing” av Howard Marks. Jag gillade särskilt avsnittet om konjunktursvängningar, men jag tror även att det han skriver om ”andranivåtänkande” skulle behövas i börsgrundskolan. Många förtvivlade skribenter på olika forum förstår inte hur ett bolags aktiekurs kan falla när bolaget tjänar pengar.
Utöver den är det magert på investeringsbokfronten. Jag rekommenderar att varva med vad som helst av Klas Östergren eller Haruki Murakami :).
Bra intervju och frågor snåljåpen!
Precis som för tre år sedan kan jag svara på ytterligare frågor här i kommentarfältet om någon vill veta något mer.
Hur ser du på strategier som magic formula?
Det är inget jag ägnar mig åt även om jag tycker det finns goda resonemang bakom Greenblatts formel
Mycket bra intervju!
Ser att Lundaluppens största innehav är SHB. Då blir jag nyfiken på två saker:
1. Varför en traditionell storbank som största innehav i dagens lågräntemiljö och med nya uppstickare i form av nischbanker som konkurrerar om kunder och kapital?
2. Varför just SHB? Lägre direktavkastning än de andra storbankerna, relativt stor UK-exponering etc.
Även jag äger SHB men har valt att komplettera med en av de andra storbankerna, för att sprida bolagsrisken lite. Dumt/klokt?
Det finns 60 inlägg om SHB på bloggen, det blir lite svårt att sammanfatta i en kommentar. Men över lång tid (10+ år) spelar mjuka värden som kultur och hur man bygger marknad stor roll för totalavkastningen. Räknat sedan 80-talet är Handelsbanken fullständigt överlägset de övriga bankerna i avkastning. De värderas med en viss premie idag, men inte tillräckligt stor för att jag ska äga andra banker.
Tack för bra intervju!
Vad kan vi förvänta oss av bloggen framöver? Jag hoppas lite extra på djupgående analyser av portföljbolagen. 😉
Jodå, både innehaven och nya bolag ska avhandlas efterhand.
Tack för en intressant och mycket läsvärd intervju!
Begreppet “andranivåtänkande” var nytt för mig. Vad innebär det? Har det att göra med att stabila företag som H&M och Clas Ohlson kan minska kursen eftersom de inte förmår öka vinsttillväxten i samma utsträckning längre trots att de gör stora vinster år efter år?
Egentligen är det så enkelt att det inte räcker med att titta på att ett bolag är bra, utan på om det är bättre än vad som redan är inprisat i bolaget. Det var exempelvis helt rationellt att Novo föll kraftigt när de sänkte sina tillväxtprognoser framåt. Det finns ändå tendenser att nykomlingar på börsen tycker det är ett kvalitetsbolag och inte borde kunna falla i pris på det sättet.
Intressant intervju – tack!
Lundaluppen: Du skriver att du skulle kunna leva på dina investeringar – grattis och bra jobbat! M¨nga i bloggosfären drömmer om detta, vissa via utdelningar, andra via att ta ut del av kapitalet varje år. En fråga: Har du någon “safe withdrawal rate” som du räknar med (även om du inte vill “pensionera” dig)?
Mvh
Egon
Nej, jag har nog inget att tillföra där egentligen. Jag känner till begreppet och har sett nivåer på 4-5 procent. Jag behöver inte så hög SWR för att försörja min lilla familj.
Som egen företagare och med uppenbart högt IQ står Lundaluppen ut från resten av bloggare och övriga ekonomiskribenter.
Om Lundaluppen tänker sig att öppna en aktiefond så är jag villig att investera, och det kommer då att bli den första och enda aktiefond jag skulle inneha. Men om konstruktionen investmentbolag passar Lundaluppen bättre så är jag är även öppen för det.
Lundaluppen, jag tyckte om dina tidigare recensioner av litteratur. Kan du inte recensera ”The Most Important Thing” i ett kommande inlägg?
Det kan definitivt bli aktuellt, vi får se när det blir tid.
Tack för et mycket bra intervju! Även en trader som jag uppskattar bra analyser.
Intressant läsning! Tänk om man hade kunnat få bjuda på en öl och snacka aktier 🙂 Själv Skånebo.