För ganska exakt 3 år sedan så skrev jag ett av de mest lästa inläggen jag någonsin skrivit på bloggen, nämligen en intervju med Lundaluppen. Mycket tid har gått, hans bloggande har upphört och även återuppstått. Vad passar då bättre än en uppföljande intervju för att reda ut vad som egentligen har hänt sedan sist?

Har du inte kollat in Lundaluppens blogg: gör det omedelbart!

Vad har du egentligen pysslat med all denna tid som du varit borta från bloggandet?

Det har varit ett par intensiva år med jobbet i fokus, och den tid som funnits utöver det har huvudsakligen spenderats med familjen. Jag har inte suttit hela dagarna och följt börsen och jag har inte hunnit med att jaga nya bolag i någon större omfattning. Lite mer otippat, för mig själv i alla fall, är att jag inte riktigt orkat följa med bloggosfären heller. Många av de bästa för några år sedan har tappat lite i tempo eller har försvunnit ut i någon specialinriktning.

En som vunnit på att skriva mindre är ju faktiskt Snåljåpen ;-), inläggen har blivit mycket intressantare och mindre sensationslystna, fortsätt så Olle!

Hur känns det att direkt få över 100 kommentarer på inlägget där du meddelar att du är tillbaka?

Det värmer faktiskt. En rätt känd finansprofil sa lite krasst till mig att ”nu har du bränt varumärket och allt du byggt upp” när jag la ner bloggen. Bevisligen har läsarna en starkare relation till Lundaluppen än så.

Vad tror du hemligheten är bakom det faktum att investerarkollektivet fortfarande minns dig efter så lång tid?

Jag vet inte säkert. Men enligt Twingly är det 190 bloggar som länkar till Lundaluppen och det har även under min frånvaro varit en ganska stadig trafik till sajten, så en liten läsarkrets har nog levt kvar. Det fanns ca 800 inlägg att läsa så jag hoppas att nya läsare hittat något läsvärt även om diskussionen i kommentarsfältet varit död.

I vår tidigare intervju så sa du att du förmodligen kan leva på investerandet om 3-5 år, det här var 3 år sedan nu. Hur nära är du att sluta jobba helt och bara räkna pengar hela dagarna?

Jag skulle kunna leva på mina investeringar idag, men har ett så spännande och roligt jobb att jag inte vill sluta. Det känns rätt skönt att veta att portföljen finns där om jag skulle få kicken eller komma på andra tankar. Som jag sa i vår förra intervju så representerar pengar trygghet för mig, snarare än lyx eller något jag visar upp för andra.

Utifrån din riskjusterade avkastning känns det ganska uppenbart att du är en rätt kompetent investerare. Vilka kompetenser hos dig tror du är starkast bidragande till detta?

Jag har aldrig varit bra på att recensera mig själv. Om jag har någon edge i investerarsammanhang skulle det nog vara att jag är företagare själv och är van att avkastningen kommer från företagets utveckling, inte vilka bud man får från externa ägare. Det skapar en naturlig långsiktighet som nästan inte existerar på börsen.

Om du skulle få tipsa andra om några kompetenser att utveckla för att bli bättre investerare, vad skulle du säga då? Att alla borde bli revisorer?
Man bör vara bekväm med att läsa räkenskaper om man ska investera beroende på fundamenta, ja. Samtidigt tror jag att ett intresse för verksamheterna är väl så viktigt och där är det snarare allmänbildning än revisorsgener som är avgörande. Prata gärna med operativa människor; branschfolk, VD:ar etc. istället för investerare. Då ökar din chans att hitta något andra investerare missat.

Du berättade lite om att du skaffat dig en egen skrivarstuga utanför hemmet. Varför kände du att detta behövdes?

Till skillnad från en del andra bloggare tycker jag att anonymiteten faktiskt tillför något till Lundaluppen. Jag tror inte Lundaluppen skulle vinna på att jag kom ut i ljuset eller vice versa. Nu kan man föreställa sig Lundaluppen lite som man själv önskar, själv fylla i tomrummen. En medelålders skåning skulle inte bidra särskilt mycket.

Anonymiteten medför dock ett mått av smusslande som jag avskyr. Att skriva hemma eller att skriva på jobbet har aldrig känts bekvämt. En egen skrivarstuga där jag kan sitta ostört och skriva inläggen var därför en förutsättning för att sätta igång bloggandet igen.

Om du skulle sammanfatta dina viktigaste lärdomar under din tid borta från bloggandet, vad skulle du lyfta fram då?

Bloggandet påverkade faktiskt mitt investerande lite mer än jag trodde under förra vändan. Två saker kändes rätt tydligt:

1. Bloggen tvingade mig att tänka efter inför varje investering, jag ställdes väldigt tydligt till svars för mina egna investeringskriterier. Utan bloggen blev det lite enklare att fylla på i innehav jag egentligen tyckte var lite för dyra och liknande. Här gjorde bloggen mig till en bättre och mer konsekvent investerare
2. Bloggen sporrade mig att hitta spännande bolag och spännande investeringsidéer för att få något att skriva om. Här gjorde bloggen mig till en sämre investerare som investerade för skrivandets skull. Detta ska jag definitivt vara vaksam på i framtiden.

De sista åren så har många flyttat ner i divisionerna och letar nu efter allt mindre bolag. Hur har dina egna jaktmarker förändrats de sista åren? Rör du dig utanför OMXS30?

Egentligen inte, jag tittar främst på storbolag med pålitlig ledning och bra ägarstruktur. Som många kommenterat har jag något jag kallar för ”illikvida aktier” i min portfölj och de flesta har antagit att jag därmed har en massa small cap-investeringar eller liknande. Så är inte fallet, illikvid betyder illikvid. Inte ”liten”, ”riskabel”, ”förhoppning” eller något annat.

Även i fortsättningen är börsinvesteringarna en sidosyssla för mig och jag vill äga bolag jag kan glömma bort i två år.

Det kanske mest omdiskuterade som hänt sedan du lämnade bloggandet måste nog ändå vara intåget av riksbankernas negativa räntor världen över. Hur ställer sig Lundaluppen till detta? Och hur tänker du kring ditt val av investeringar i skuggan av ränteläget?

Negativa räntor ser jag som något väldigt farligt och något Riksbanken borde undvikit. Noll hade räckt kombinerat med kvantitativa åtgärder som satts in. Detta är dock inte mitt expertisområde så jag överlåter de djupare funderingarna åt större hjärnor.

Ränteläget har inte sänkt mina avkastningskrav men gjort det väldigt svårt att finna investeringsobjekt. Mitt innehav i SAS Pref får ses som en effekt av detta. Att investera i ett värdepapper med tioprocentigt tak på avkastningen men (i teorin) obegränsad nersida hade inte varit intressant i ett ner normalt ränteläge.

Alla pratar ju om börsens värdering hit och dit, vad tycker du själv?

Generellt är det inte mycket på min bevakningslista som är köpvärt, så jag tycker det mesta är ganska, men inte spektakulärt, dyrt.

Du har ju en extremt låg bolagsomsättning i din portfölj. Hur håller du intresset uppe när du helt enkelt…aldrig gör någonting?

Det kan vara lite tröstlöst ibland att läsa om hundratals bolag och inse att de inte skulle tillföra något till min portfölj eller att jag aldrig skulle känna mig bekväm att investera i dem. Men jag har ett nästintill sjukligt intresse för företagande och studerar gärna bolag för att förstå deras bransch, hur de fungerar och varför de vinner eller förlorar mot sina konkurrenter.

Aktien och aktiekursen är aldrig det viktiga för mig och frågar du mig en vanlig dag så vet jag aldrig vad index står i, eller om börsen gått upp eller ner senaste veckan. Så det är aldrig denna typ av ”action” som håller mig motiverad eller vaken, det är företagen.

I den förra intervjun så tipsade du, inte helt oväntat, om Security Analysis, Intelligent Investor och om A Random Walk Down Wall Street. Har du läst någonting nytt sedan dess som påverkat ditt sätt att tänka eller kanske sättet du investerar på? Isåfall: vad?

Den bästa investeringsboken jag läst på senare år, och den enda som faktiskt kommit med lite nya infallsvinklar, är ”The Most Important Thing” av Howard Marks. Jag gillade särskilt avsnittet om konjunktursvängningar, men jag tror även att det han skriver om ”andranivåtänkande” skulle behövas i börsgrundskolan. Många förtvivlade skribenter på olika forum förstår inte hur ett bolags aktiekurs kan falla när bolaget tjänar pengar.

Utöver den är det magert på investeringsbokfronten. Jag rekommenderar att varva med vad som helst av Klas Östergren eller Haruki Murakami :).

Intervju – Phase Holographic Imaging

Ticker: PHI
Lista: AktieTorget
Börsvärde: 288 mkr
Bransch: Healthcare/Medtech
Web: www.phiab.se/invest

Phase Holographic Imaging (PHI) utvecklar och säljer holografiska instrument för 3-dimensionell långtidsanalys av levande celler. Bolagets patenterade metod gör att levande celler kan filmas och mätas utan att störas eller förstöras. För att etablera bolagets metod för prekliniska och kliniska tillämpningar baserade på levande celler samarbetar PHI aktivt med cancer- och stamcellsforskare. Bolagets HoloMonitor-instrument är idag i drift vid ett 50-tal cellaboratorier vid universitet och läkemedelsbolag.

Vad är egentligen långtidsanalys av levande celler och varför är det intressant att göra? Jag har frågat vd Peter Egelberg!

Först och främst Peter, för de som inte riktigt känner till Phase Holographic Imaging: kan du lite kort sammanfatta vad det är ni gör?

En stor del av preklinisk läkemedelsforskning utförs på odlade celler i cellaboratorier. Vår vision är att förse dessa cellaboratorier med en ny generation av vetenskapliga instrument som leder till avgörande framsteg inom bland annat cancerforskningen.

Med de idag etablerade analysmetoderna är det dock svårt att studera levande cellpopulationer under lång tid. Detta har begränsat cancerforskningen till att under korta ögonblick studera döende, döda eller ett fåtal levande celler.

Teknik från mobiltelefoner och DVD-spelare gör det idag möjligt att med god lönsamhet konstruera små, överkomliga och enkla analysinstrument för att studera levande cellpopulationer över långa tidsperioder.

Du är själv grundare till bolaget och vad jag förstår så är detta din idé som realiseras. Kan du berätta lite kort om hur idén till detta föddes?

Då jag under senare delen av 1990-talet arbetade med konventionell mikroskopteknik mot läkemedelsindustrin började jag fundera på om det var möjligt att konstruera ett fundamentalt annorlunda mikroskop. I ett konventionellt mikroskop eller i en vanlig kamera så skapas bilden av optiken.

Min idé var att istället datorgenerera bilden från den ljusinformation optiken samlar in. Förfarandet gör att värdefull information om cellers optiska egenskaper inte går förlorad, innebärande att levande celler kan visualiseras och mätas på ett sätt som inte är möjligt med konventionell mikroskopteknik. Idén resulterade i det forskningsprojekt vid Lunds Universitet som 2004 blev Phase Holographic Imaging PHI AB.

Fram till 2010 arbetade jag som deltids-VD för PHI, parallellt med mitt konsultuppdrag hos Sony Ericsson Mobile Communications. Överskottet i min konsultverksamhet gjorde det möjligt för mig att inledningsvis helt finansiera och senare delfinansiera PHI.

Mer betydelsefullt insåg jag under min tid på Sony Ericsson att idén gick att förverkliga med mycket billiga grundkomponenter som bland annat används i mobiltelefoner. I ett konventionellt mikroskop behöver optiken vara perfekt eftersom bilden skapas av denna. I ett mikroskop där bilden datorgenereras kan mjukvaran kompensera för defekter i optiken.

Utvecklingen av datorer, bildsensorer och ljusdioder gör att mikroskop som vi är vana att se dem kommer upphöra att existera. Framtidens mikroskop kommer vara inbyggda i vetenskapliga instrument för en specifik uppgift. Därför marknadsför vi våra produkter som cytometrar (cyto = cell, meter = mätare) och inte som mikroskop.

Vad är de primära fördelarna med den här tekniken jämfört med alternativen som finns idag?

De konventionella metoderna bygger på att cellerna färgas med giftiga färgämnen. Detta har medfört att forskare enbart kunnat studera döende, döda eller ett fåtal levande celler under ett kort ögonblick. Med vår HoloMonitor-teknik är det istället möjligt att följa och mäta levande cellpopulationer under lång tid.

Om vi tittar på HoloMonitor från kundens perspektiv. Vart finns fördelarna och ungefär hur stor är investeringen som kunden behöver göra?

Ett av skälen till att läkemedelsutveckling är riskfyllt är att de försök som utförs före ett läkemedel testas på människa är behäftade med en stor osäkerhet. Mänskliga organ är cellpopulationer. Genom att övergå till att studera cellpopulationer, om än inte ett helt organ, blir preklinisk forskning mer verklighetstroget.

Inom den akademiska världen köper forskare forskningsinstrument för att det leder till bättre och säkrare forskningsresultat. Innovativ forskning skapar uppmärksamhet bland forskarkollegor, vilket ökar möjligheterna till nya och större forskningsanslag.

Forskningsinstrument finns i alla prisklasser, från några tusen kronor för enkla mätinstrument till avancerade instrument som kostar miljontals kronor. Listpriset för den produktkonfiguration som de flesta av våra kunder köper är ca 300 000 kronor, ett överkomligt pris för majoriteten av cellaboratorier.

Finns det några ekonomiska besparingar som labben gör genom att använda era instrument, eller är förbättringen rent kvalitativ?

Absolut innebär det besparingar för labben, men det är inget säljargument. Doktorander är billig arbetskraft, vilket innebär att det inte är i effektivisering fördelarna finns.
Forskare bedöms utifrån deras vetenskapliga resultat. Publicerbara forskningsresultat är därför ett starkt försäljningsargument. Våra instrument höjer det vetenskapliga värdet och ökar därmed sannolikheten för att forskningsresultaten blir accepterade för publicering. Vetenskapliga instrument får kosta, i synnerhet om forskaren tydligt ser en publikation i en ledande vetenskaplig tidskrift framför sig. En sådan publikation tryggar i princip forskarens framtida karriär.

Du har tidigare varit ganska tydlig med att bolaget kommer vara till salu när er produkt väl nått marknadsacceptans. Kan du berätta lite om den strategin?

Att på egen hand bygga den globala distributionskapacitet som krävs – för att nå vår vision om att etablera HoloMonitor-tekniken som standardutrustning för cellaboratorier – är mycket tids- och resurskrävande. Vi vill fokusera på våra produkter. Det är i dem och vårt kunnande som värdet i vårt bolag finns.

Känns det inte tungt att tänka att din lilla bebis till slut kommer hamna i någon annans händer?

I ett av mina tidigare bolag hade jag en ordförande som frågade “Det finns tre sätt att göra sig av med de aktier man äger i ett bolag: konkurs, låta barnen ärva eller sist sälja dem. Vilket väljer du Peter?”

Jag är entreprenör och inte en företagare. Företaget i sig är inte målet. Företaget är ett medel för att nå visionen. När visionen väl är uppnådd är det tid att sträva mot nästa än större mål.

Marknaden för t.ex. prekliniska studier är förstås enorm, hur ser konkurrensen ut egentligen?

För närvarande är konkurrensen mycket begränsad. Det råder dock en febril aktivitet inom grundteknikområdet på forskningsnivå, vilket framöver kommer att ge fler konkurrenter. Detta är ett av de bakomliggande skälen till att vi nu gör en kapitalanskaffning för en offensiv marknadssatsning.

Om vi ska försöka vara lite kritiska, bolaget grundades 1997 och väntas inte bli kassaflödespositiva förrän 2018. Vad är det som dröjer?

Även om bolaget var vilande fram till 2004, tar det lång tid att utveckla banbrytande teknik från idé till en produkt i serieproduktion. När vi började visste vi inte ens om idén skulle fungera. Vi anade dock att idén skulle fungera i framtiden då tillräckligt kraftfulla bildsensorer blir kommersiellt tillgängliga, vilket det är idag, mycket tack vare mobiltelefonutvecklingen.

Men när blev produkten klar för försäljning? Hur länge har ni haft en produkt på marknaden?

Lönsamhet speglar hur effektivt ett bolag kan producera och leverera produkter till kund. Sett ur detta perspektiv har vi fram till nu enbart bedrivit produktutveckling. Vi har förvisso sålt närmre 100 instrument, men ur det större perspektivet är detta att betrakta som pilotförsäljning för att generera kundrespons inför färdigställandet av produkten. Som jag antytt tidigare innebär marknadskvittensen, serietillverkningen och den stigande bruttomarginalen att våra produkter nu även är klara för lönsam försäljning i större kvantiteter.

Ni gör just nu en nyemission på ca 40 miljoner som ni förväntar er ska räcka fram till positivt kassaflöde. Kan du berätta lite om vilka utgifter som belastar ert kassaflöde idag?

Basenheten till vår huvudprodukt, HoloMonitor M4.5, är nu i serieproduktion. Vi lägger därför alltmer resurser på produktpaketering, utveckla tillbehör och att produktionsanpassa dessa. Tillbehören kommer att öka intäkterna per instrument, men även ge en kontinuerlig intäktsström från sålda instrument.Om vi tittar framåt det närmsta året, vart ligger ert fokus idag och vad ska man som investerare förvänta sig att få se?

Som du har noterat så har bolaget funnits en tid. Detta innebär dock att vi gjort den långa ökenvandringen från idé till marknadsacceptans. Instrument är idag i drift vid ett 50-tal cellaboratorier, vilket har resulterat i ett 40-tal vetenskapliga publikationer. Vi har nu fått den marknadskvittens som visar att våra produkter är mogna för en offensiv marknadssatsning. Senast under första kvartalet 2018 avser vi

• att ha etablerat ytterligare sex Centers of Excellence i samarbete med världsledande universitet i life science-hotspots som Boston, San Francisco och Basel, och
• att 300 instrument är i drift hos kunder och opinionsledare.

Avslutningsvis, varför tycker du att man ska investera i Phase Holographic Imaging?

Ny teknik är en förutsättning för att göra avgörande framsteg inom medicinsk forskning. Utöver en möjlighet till en god avkastning, bidrar en investering i PHI till att föra bl.a. cancerforskningen framåt, i synnerhet om vi lyckas nå vår vision om att etablera HoloMonitor-tekniken som en standardmetod inom preklinisk forskning.

Sammanfattning

Jag hoppas kunna göra fler nerslag i olika branscher framöver, personligen tycker jag detta är väldigt utvecklande och det är alltid intressant att få lära sig hur olika branscher fungerar. Innan jag pratade med Peter så trodde jag t.ex. att kostnadsbesparingar för laboratorierna alltid är en stor nyckel till framgång, men tydligen är så inte fallet.

 

Detta är en intervju gjord på uppdrag.