Räntefonder och räntepapper: hur fungerar dom egentligen?

Börsen fortsätter att ånga på upp mot ständigt högre nivåer och snart kommer folk att leta upp några ”säkra” alternativ till aktier, säkra alternativ där man kan hålla i sig när det blåser på toppen. Många kommer nog argumentera mot mig och säga att börsen minsann ska upp mer, men när allt kommer kring så är börsen trots allt högt värderad nu och vinsterna från bolagen kan inte stiga så mycket mer. Uppsidan är begränsad och nersidan är, om än också begränsad, väldigt stor. Räntepapper kan tänkas en aning tråkiga eftersom det inte är någon hög volatilitet och det händer alltså inte så mycket och om man är ute efter spänning i vardagen och stor osäkerhet: då har man kommit fel. I tider när det är svajigt så får räntefonder en växande popularitet, och en fråga som många ställer sig är: vad ska jag ha?

Räntefonder: dötrist?

När man pratar räntefonder så finns det flera typer, och de som oftast nämns är de korta och de långa räntefonderna, men det finns också t.ex. företagsobligationsfonder och realräntefonder. Jag tänkte att vi lite snabbt går igenom vad dessa är och hur de investerar och fungerar. Men för att förstå räntefonderna så finns det först 2 räntepapper som man behöver känna till, och det är statsskuldväxeln och obligationen.

Statsskuldväxel
Statsskuldväxlar är korta “diskonteringspapper” med normalt 3-12 månaders löptid. Diskontering är synonymt med rabatt, och det man egentligen menar är att man får köpa framtida pengar till ett lägre pris. T.ex. vi köper en hundralapp för 95 kr idag med löfte om att få den hundralappen om 12 månader. Alltså har vi tjänat 5 kr på 1 år, 5 kr vinst på 95 kr investering ger ungefär  5 % ränta. På samma sätt fungerar statsskuldväxlar, fast med betydligt högre summor såklart. Istället för att betala en löpande ränta till långivaren så betalar man den vid ett enda tillfälle, alltså när lånet (statsskuldväxeln) förfaller. Man vet alltså alltid på förväg vilken avkastning som man kommer att få, därför är detta väldigt stabila papper.

Obligation
En obligation är ett räntebärande papper med lite längre löptid. Det vanliga är att en obligation är en s.k. kupongobligation som delar ut en utbetalning/utdelning som kallas för en kupong. Sen finns det även ”nollkupongare” som fungerar som en statsskuldväxel där man får köpa obligationen till ett pris men får tillbaka ett annat vid förfallodatumet. Skillnaden i pris är din avkastning. Alltså fungerar en nollkupongsobligation precis som en statsskuldväxel fast med längre löptid. Obligation är för övrigt synonymt med förpliktelse, så om man ger ut en obligation så förpliktar man sig alltså till att köpa tillbaka den till ett från början överenskommet pris.

Korta räntefonder
En kort räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år. Ofta så investerar man i statsskuldsväxlar och kortare obligationer. Dessa påverkas inte speciellt mycket av marknadsräntorna, alltså är detta väldigt stabila och förutsägbara fonder, tyvärr till en förhållandevis låg avkastning.
Rekommendation: Spiltan Räntefond Sverige

Långa räntefonder
Långa räntefonder gör precis som den korta räntefonden, men investerar i värdepapper med längre löptid än ett år. Fondutvecklingen här påverkas av utvecklingen på marknadsräntorna och de går som bäst när marknadsräntorna står still eller helst, sjunker. Det är en vanlig missuppfattning att långa räntefonder alltid är stabila investeringar på lång sikt, men så är inte fallet.
Rekommendation: AMF Räntefond Lång

Företagsobligationsfonder
En fond som investerar i obligationer som är utgivna av företag. Företag ger ofta ut obligationer för att finansiera sin expansion eller andra delar av sin verksamhet. Ibland kan man ge ut nya aktier för att ta in kapital, men eftersom det betyder en utspädning för aktieägarna så kan man istället ge ut obligationer, som fungerar som ett lån. Här finns det en risk att företaget inte klarar av att betala sin obligation (sitt lån) och därför så är fondens risk direkt baserad på företagen som gett ut obligationerna. Det betyder i sin tur att företagsobligationer från företag med sämre kreditvärdighet kommer att ge en högre ränta eftersom dessa innebär en högre risk. Att Volvo skulle ställa in sina betalningar känns ganska oväntat, och därför är det ganska låg ränta, men om t.ex. ett läkemedelsbolag på Aktietorget skulle ge ut en obligation, då skulle räntan bli väldigt hög eftersom branschen och bolaget innebär en enorm risk. Desto stabilare bolaget är, desto billigare blir det för dom att låna pengar, precis som för oss privatpersoner!
Rekommendation: Handelsbanken Företagsobligationsfond MEGA

Realräntefonder
En realräntefond investerar i obligationer som ger en fast avkastning över inflationen. Alltså obligationer som fungerar precis som vanligt, men istället för att betala en premie på kanske 5 % så betalas det på 3 % + inflation. Det innebär att man är garanterad att avkastningen alltid är högre än inflationen, men dessa fonder är ganska ovanliga. Ingen jag känner till har en realräntefond.
Rekommendation: Swedbank Robur Realräntefond

Sammanfattning
Förhoppningsvis har ni nu fått lite förståelse och insikt i hur räntefonder fungerar och varför de utvecklas så som de gör. Personligen kommer jag snart att börja investera i korta räntefonder och företagsobligationsfonder. Detta kommer jag att göra mer och mer när jag blir negativt inställd till börsen. Jag tror att börsen kan fortsätta upp ett tag till, men för en långsiktig aktieägare så är det svårt att komma in i aktier till bra priser så som situationen ser ut idag, och därför kommer jag att börja köpa räntefonder i väntan på att läget förändras.

Mvh,
Snåljåpen

7 thoughts on “Räntefonder och räntepapper: hur fungerar dom egentligen?

  1. Anonymous

    Gällande företagsobligationsfonder är Carnegie Corporate Bond en populär fond som har gått väldigt bra. Men som vi alla vet, historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning 🙂

    Reply
  2. Anonymous

    Kommer du sälja dina aktier eller bara lägga allt nysparande i räntor i väntan på börsfall?

    /Stradella

    Reply
  3. Pingback: Varför denna häxjakt på fondavgifter? | Snaljapen.se

  4. Pingback: Portföljstatus - Februari | Snaljapen.se

  5. marcus

    Hej Snåljåpen,

    Inser att detta är ett gammal inlägg men jag fann det intressant och lärorikt.

    Jag har en fråga angående Spiltan räntefond. Jag tittade på sensate månadens utveckling och såg att den för vissa dagar var negative. Hur kan en korträntefond ge negative avkastning? Är det möljigt att en korträntefond ger negative avkastning på en lite längre period exempelvis ett år?

    Jag har även en fråga angående företagsobligatoinsfonder. Finns det något sätt att se eller veta vilka företag som fonder lånar ut pengar till? Percis som du skriver ovan så är ju risken(och avkastningen) ganska varierande beroende på vilket företag det är. Det hade ju därför varit intressant om det gick att se vilka företag för att på så vis kunna jämföra olika företagsobligatoinsfonder.

    Tack för en intressant blogg!

    mvh
    Marcus

    Reply
    1. Olle Qvarnström Post author

      Hej,

      Anledningen till att spiltan räntefond har negativ utveckling vissa dagar tror jag beror på fondens trading. Man vill gärna tro att räntefondsförvaltning är dötrist och tråkigt där förvaltaren bara väljer ut ett par papper och sen väntar på att dom ska löpa ut. Sanningen är den att det är ett väldigt aktivt köp och säljande för att hela tiden se till att man har den bästa räntan på marknaden till bästa risken. Så gissningsvis är det vissa trades som gjort avkastningen negativ på denna korta sikt. På en teoretisk nivå skulle det nog gå att få en negativ avkastning på en längre period, men det innebär väl egentligen att man ska göra exakt allting fel, så det bedömer jag som EXTREMT osannolikt.

      Vad det gäller innehav i dessa fonder så är det ofta ganska svårt att hålla reda på. Dels byts det väldigt ofta men också för att det rapporteras väldigt dåligt. Det är väldigt svårt att få bra insyn i vad fondförvaltare pysslar med om dagarna :). Men det kanske bara är positivt eftersom vi då hellre är långsiktiga i våra fondköp.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Reply

Leave a Reply