Idag fick jag en fråga på twitter om hur man bör hantera sin buffert och hur man placerar semesterkassan bäst. Jag tänkte att jag ska ge några tankar på detta.
Semesterkassan
Det här är egentligen mycket enkelt och kommer därför bli väldigt kort. Ska man använda pengarna inom under ett år så bör man absolut inte ta någon risk varpå sparkontot är i stort sett det enda alternativet. En möjlighet är förstås att sätta pengarna i en kort räntefond vilket skulle kunna ge marginellt högre avkastning, men eftersom vi oftast pratar ganska små summor blir detta lite att göra en höna av en fjäder. In med pengarna på sparkontot och lägg tiden på att placera de “riktiga” pengarna istället!
Buffert
Det här med buffert är egentligen ganska svårt. Man vill hitta en bra balans för att ge stabilitet och trygghet i sin privatekonomi, men samtidigt vill man inte binda allt för mycket av sina likvida tillgångar till en kass avkastning. I och med att jag har en ganska hög inkomst så är mitt behov av buffert ganska begränsat. De svängningar som min buffert ska hjälpa mig att hantera kan jag med enkelhet hantera med löpande kassaflöde. Istället för att ta från bufferten så sparar jag bara mindre den månaden. Det betyder att jag egentligen har min buffert till att finnas till vid stora händelser där mycket pengar behövs. Kanske blir bilen totalförstörd och vi måste köpa ny? Ni förstår, jag menar utgifter som verkligen känns.
Eftersom det därför blir ganska mycket pengar vi pratar om så vill jag inte totalt döda avkastningen på dessa. Jag har därför min buffert bland annat i Spiltan Räntefond Sverige där pengarna kan avkasta lite högre än på sparkontot. En mindre del av bufferten gillar jag också att ha i t.ex. Atlant Stability eller någon annan fond med lite högre risk, men fortfarande på den nedre delen av skalan. Jag tänker att i mitt fall så är behovet av buffert ganska litet vilket gör att jag känner mig ganska komfortabel med att ta en risk, även om den förstås är låg.
Som jag tidigare förklarat så lönar det sig att använda ISK vid alla tillfällen som man förväntar sig en högre avkastning än statslåneräntan från den 30:e november föregående år. Föregående år var denna 2,09%. Många kommer här säkert argumentera för att man inte ska stoppa in pengar i ISK som man förväntar sig att använda inom kort, men jag förväntar mig ju inte att använda dessa pengar alls! Alltså gillar jag att ha bufferten i ISKn, om jag nu skulle behöva använda pengarna så får jag ta den lilla skattesmällen då. Alla år som jag inte krockar bilen eller eldar upp allt jag äger så kommer det att ha varit ett bra beslut. Det handlar egentligen om risk vs. reward: rewarden är ganska liten att flytta till ISK jämfört med vanligt konto när avkastningen är så låg, men risken att jag behöver använda pengarna är lägre vilket gör det till en bra idé.
Om jag hade haft lägre månadsinkomst så hade jag kanske behövt en betydligt mer likvid buffert vilket gör att sättet ovan inte passar alla. Hade jag haft en annan situation så skulle jag förmodligen ha ca 20 000 kr på sparkonto och sedan lika mycket till på ISK enligt ovan. Det tycker jag är ganska okej. Glöm dock inte att buffertbehovet är olika beroende på boendesituation, familjesituation, yrkessituation och en rad andra parametrar.
Vad tycker ni om mina tankar? Gör jag fel?
Mvh,
Snåljåpen
Att du har en hög inkomst betyder inte att du blir opåverkad av tex arbetslöshet.
Johansson_op
Det är förvisso sant, dock finns det andra skyddsnät mot det. Har man en buffert så man klarar sig fram till eventuell a-kassa börjar trilla in så är det i mina ögon lugnt, förutsatt att den bufferten är hyfsat likvid. Det man bör göra här är istället säkra sig om att man klarar av att leva på a-kassan och att man inte har skaffat sig för stora fasta kostnader.
De kortsiktiga oförutsägbara utgifterna i livet finansierar jag dock enkelt med kassaflöde.
Mvh,
Snåljåpen
Just de där frågorna funderar jag över väldigt ofta. Jag sparar ca 10,000 per månad (inkl. 2000 i amortering) och har ändå mycket pengar över vid månadens slut. Bor i radhus och har cirka 70% belåningsgrad. Kan med lätthet köpa en ny diskmaskin eller annan vitvara på en månadslön om det skulle behövas. Några större överaskningar än så förväntar jag mig inte. Alla renoveringar gjorda. Uppvärmningssystemet hyr vi. Bilen har helförsäkring. Jag har inkomstförsäkring, sjukförsäkring och bästa villaförsäkringen. Har ändå100k+ som buffert, men jag är inte riktigt klar över syftet med bufferten. Ett tag hade jag pengarna på SBAB till 1,95% ränta, men har börjat tänka om. Flyttade därför nyligen bufferten till Avanza och köpte Spiltan räntefond för knappt hälften och Carnegie Corporate och Catella Nordic Företagaobligationer för resten och lämnade 20k på sparkonto. Med min ekonomiska situation borde jag kanske våga att ta lite större risker? dessa risker tar jag istället i mitt månadsspar. På något sätt kan jag tycka att bufferten borde få arbeta mer. Aktiefonder här känns dock inte aktuellt, men funderat på att öka andelen företagsobligationer. Kanske en mindre del high yield?
Jag har ingen tydligt definierad buffert utan jag är ganska flexibel i mitt sparande. Däremot har vi en oerhört tydlig kostnadsplan och inför den här våren har vi sparat ihop till ny bil, ny gräsklippare och ny soffa vilket slukar kapital.
Så länge buffert (100 000 kr) + kommande årets stora kostnader finns tillgängligt så kan jag i teorin köra in allting på börsen vilket jag dock inte lär göra. Just nu är det för dyrt och i framtiden är jag kanske för rädd…
Som dig sparar vi mycket av vår lön där vi sparar mindre i de månader vi har större givna utgifter (typ, årskort, försäkringar mm) eller semester.
Vi har ett balanserad sparande med räntor och aktiefonder (passiva, breda, låg kostnad) där ett krav på räntesparande är täckning för längre tids arbetslöshet, sjukdom mm för minst 12 månader av normala utgifter över ett år. Detta ifall båda av oss drabbas.
Så, vi har rullerande fasträntekonto med löptip för nya insättningar mellan 2 och 3 år på kreditmarknadsbolag med ING och förtida uttag. Kapitalviktad snittränta er 3,1% som med en låg inflation har en stor positiv realränta efter skatt.