Margin of Safety
Säkerhetsmarginalen, eller margin of safety, är ett allmänt känt koncept som många anser sig förstå och tillämpa. Vissa skulle till och med kalla margin of safety för en investeringsstrategi i sig, en strategi som är busenkel: Köp aktier värda 100 kr för 50 kr, sälj när priset är 90 kr. Sen är det bara att upprepa. Jag vet inte om man ska kalla det för strategi egentligen, jag skulle snarare se det som ett hjälpmedel i att uppnå sin önskade avkastning med valfri värdeinvesteringsbaserad strategi. Men nu ska vi inte argumentera semantik, låt oss titta på konceptet:
Margin of safety är den säkerhetsmarginal som du kräver i form av skillnad på pris mellan ett bolags värde och dess pris. Om vi värderar t.ex. Betsson och kommer fram till att det är värt 230 kr med 10 % diskonteringsränta, och vi köper aktien för 230 kr, då innebär det att vi kommer få 10 % avkastning per år av att äga bolaget. Det finns bara ett problem, det förutsätter att alla våra antaganden är korrekta. Om vi däremot skulle komma fram till att Betsson är värt 300 kr men priset är 230, då har vi en margin of safety på 23 %. Eller om man vänder på siffrorna, avkastningen kommer bli 13,5 % per år om antaganden är korrekta. Vissa anser att det är såhär man ska tänka, att margin of safety är ett hjälpmedel till att nå en avkastning som är högre än sitt avkastningskrav. Det här är någonting som jag inte helt håller med om.
Jag tycker att man ska använda säkerhetsmarginalen som ett skydd mot att man själv gjort en felaktig analys av ett bolags framtid. Om vi använder en diskonteringsmodell och kommer fram till att en aktie handlas med 25 % rabatt mot sitt värde, då innebär det att man kan ha fel var fjärde gång men fortfarande nå sitt avkastningskrav. Alltså, om du handlar alla dina aktier till 25 % rabatt mot värde så kan en fjärdedel av alla bolag gå i konkurs och du kommer fortfarande avkasta som ditt avkastningskrav/diskonteringsränta.
Vilken margin of safety man behöver baseras då på hur stor förutsägbarhet ett bolags framtid har. Axfood och ICA kommer med största sannolikhet att finnas kvar om 5-10 år, kan vi säga det samma om Fingerprint, CybAero eller Allenex? Om vi investerar i bolag som Axfood och ICA så kanske 25 % rabatt är rimligt att ha som säkerhetsmarginal. Men i mindre bolag med kortare historik så kanske till och med 50 % rabatt är för dåligt. 50 % rabatt innebär att man bara behöver ha rätt varannan gång, men frågan är om det verkligen är tillräckligt? Kommer jag ha rätt så ofta varannan gång? Kanske jag har rätt var femte gång, då ska säkerhetsmarginalen vara 80 %.
Diversifiering
Räcker det att köpa bolag billigt eller hur kommer egentligen diversifiering in i bilden? Om vi t.ex. tror att var fjärde bolag kan gå i konkurs och vi handlar aktier till 25 % rabatt, då är det extremt hög risk att bara ha ett bolag i portföljen. Trots att vi köper bolag med låg risk att gå i konkurs så kanske just detta bolag är det som ska falla. Om vi ska använda exemplet ovan med att vart fjärde bolag kan gå i konkurs, då måste vi ju ha minst 4 sådana bolag till 25 % rabatt för att ekvationen ska gå ihop. Sen finns det förstås en möjlighet att flera än 1 av dessa bolag kommer att gå i konkurs, så kanske inte 4 bolag räcker? Det är nu som det börjar bli svårt att veta exakt hur mycket man ska diversifiera, jag tror att hela diversifieringsfrågan kommer att behöva ett eget inlägg framöver. Tänk om vi hittar aktier för 1 kr som borde vara värt 1000, eller 10000, eller 100000. Det kan vara hur billigt som helst, och även om antagandena är korrekta så finns det ändå en sannolikhet att någonting externt påverkar, och då vill man inte ha 100 % exponering mot ett enda bolag. Kort sagt: bara för att man köper billigt så betyder det inte att man inte behöver sprida riskerna.
På evenemanget “Bättre börs” som Avanza höll på Clarion Skanstull (om jag inte minns fel) i november förra året så höll Alexander Boman en väldigt intressant dragning om hur Avanzas kunder placerar. Där ser man väldigt tydligt att sparare/investerare med få aktier i portföljen underavkastar rejält. Jag tror att det här har mycket att göra med att många av dessa sparare/investerare inser att de har hittat ett guldkorn, ett bolag som är extremt undervärderat och som kan värderas upp flera hundra, ja kanske tusen, procent. Problemet är dock att det finns en risk att det inte går som man har tänkt, och den risken finns oavsett hur undervärderat ett bolag är.
Summering
Om man använder margin of safety för att uppnå överavkastning så tycker jag man ska höja sin diskonteringsränta och använda säkerhetsmarginalen för att skydda sig mot felaktiga analyser istället. Margin of safety är ett skydd mot att ha fel, och desto svårare ett bolags framtid är att förutse, desto större skydd krävs. Jag tycker nog inte att man som privat investerare med lång horisont ska köpa bolag till mindre rabatt än 25 %, oavsett hur stabila och säkra de är. Hur duktig på att värdera bolag är du? Hur duktig är du på att se in i framtiden? Värdering är ju ändå just det, att bedöma sannolikheter i framtiden. Investering är inte tungt på matematik, det är tungt på att förutspå framtiden!
Här är några av mina tidigare inlägg om aktievärdering:
https://snaljapen.se/2014/05/vardera-aktier-hur-gor-man.html
https://snaljapen.se/2014/07/vilken-diskonteringsranta-valjer-man.html
Mvh,
Snåljåpen
Mycket roligt o läsa din blogg.
Sen är det väldigt ingressant att läsa de bloggar som kan förklara saker på ett bra sätt så man blir en gnutta smartare 🙂
Själv är man rätt ny inom börs världen och dessa inlägg är utmärkta för en som mig.
Btw* Du är faktiskt en av de få som gjorde mig intresserad av börsen och dess möjligheter. Så jag är otroligt tacksam 🙂
Teoretiskt håller jag med dig. Men erfarenhetsmässigt har jag lärt mig att det mycket sällan fungerar att använda ett godtyckligt värde i syfte att korrigera ett annat godtyckligt värde.
För bolag som Axfood och ICA håller jag med om att t.ex. 25 % är ett bra skydd mot överdriven optimism. Men jag skulle nog säga att om man någonsin blir sugen att köpa aktier i ett bolag där 25 % känns som en otilräcklig säkerhetsmarginal bör man helt enkelt avstå köpet. Människor är helt enkelt inte särskilt väl anpassade för intuitiv riskbedömning (ex: http://well.blogs.nytimes.com/2008/01/16/wrong-about-risk-blame-your-brain/?_php=true&_type=blogs&_r=0) och därför är det osannolikt att (särskilt nya) investerare ska kunna bedöma risken för fiasko i bolag såsom Fingerprint Cards och Allenex på ett sådant sätt att de kan sätta en rimlig margin of safety.
Dessutom gillar jag verkligen inte grafen i början av inlägget =). I majoriteten av alla bolag jag tittat på minskar risken i takt med expansion då de diversifierar sin verksamhet både produktmässigt och geografist. Att då hålla “buy zone” på en konstant prisnivå och därigenom kräva högre margin of safety blir alltså fel och snarare ett exempel på ankring vilket också är ett fenomen du borde skriva om ;-).
Intressant inlägg, antar det är detta som flera av dina “bloggarkollegor” också sysslar med, tex 4020 och lundaluppen för att nämna två. Hur sannolikt är det att kursen för aktien ska gå ner till kursnivån, där de tycker att en aktie är köpvärd ? Vad har hänt som får aktien att minska i värde med 25-40% , är aktien verkligen köpvärd efter kursnedgången ??
Hur mycket värdeökning och utdelningar missar man inte pga det, med likviden på ett sparkonto med låg ränta?
Jämfört med att köpa “nu” och till en “för hög kurs” ,så MoS blir noll eller bara några %.
Omvänd fråga i och med dagens börsklimat, vad får en aktie att stiga så pass mycket trots att inte marginalerna gör det? Det brukar ofta heta att ju lägre säkerhetsmarginal desto lägre överavkastning får du över tiden. Därav intresset att köpa med marginal för att undvika förluster vilket värdeinvesteraren ofta strävar efter. Som du nämner finns risken att man missar många uppgångar, men du undviker, minimerar förluster.
Bra inlägg! Jag använder mig alltid av margin of safety. Det är ett suveränt verktyg. Jag brukar dock ha en margin of safety på mer än 25 %, vilket jag inte är ensam om. Visst, det medför att köpen inte blir så många men de brukar i alla fall ge bra avkastning.