Lundaluppen 6 år senare: Snåljåpens Lördagsintervju

2 av de mest lästa inläggen i bloggens historia är mina två intervjuer med Lundaluppen. Första gången var i november 2013, andra gången oktober 2016, och nu i december 2022. Därför tänkte jag att den kanske allra bästa julklappen till bloggosfären är en kort comeback från Skånes tråkigaste investerare?

God jul!

Börjar det inte bli dags för en comeback för Lundaluppen?

Investeringslandskapet i en eventuell lågkonjunktur passar ju Luppen, men nej det finns ingen chans ur privat perspektiv att komma tillbaka. Jag har annat som behöver min tid mer. Jag saknar skrivandet lite och jag saknar diskussionerna med alla kloka läsare, men min energi läggs på annat i livet.

Bjuder du på en glimt av Luppens portfölj? 

Ja, just nu är största innehaven Spiltan (17 %), Investor (13 %), Volati (11 %) och Industrivärden (11 %). Med andra ord har jag mer eller mindre gått över till diskretionär förvaltning och låter andra investera mina pengar. När jag själv inte kunnat hitta några investeringsobjekt som gör mig intresserad, när avkastningskraven på börsen varit för låga så har jag hellre låtit andra jaga än att jaga själv.

Volati känns som ett opportunistiskt bolag som verkligen tänker avkastning och aktieägarvärde medan Industrivärden i någon mån känns som…raka motsatsen? Jag utgår ifrån att du läst Jens B. Nordströms bok Tronstriden? Hur resonerar du kring detta innehav?

Jag ser det mest som en indexfond med låg avgift och (oftast) en substansrabatt, ägs helst tillsammans med Investor för att bredda portföljen lite.

I förra intervjun så sa du att du kunde leva på avkastningen från dina investeringar om du ville, men ändå gör du inte det idag. Har det inte lockat dig?

Jag har varit pensionär och levt på investeringarna i drygt två år i olika omgångar och jag var fortfarande en nettoköpare av aktier. Med andra ord räckte utdelningarna mer än väl för min livsstil med ganska normal medelklasstandard. Dock var jag inte särskilt bra på att vara ledig, gick ner alldeles för lågt i aktivitet och blev allmänt långsam och uttråkad, så det passar mig bättre att jobba.

Att jobba när man faktiskt inte behöver det längre. Vad är det som driver dig? Är det bara rädslan för det personliga förfallet som får dig att ställa väckarklockan? 

Till skillnad från hela FIRE-rörelsen (verkar det som) har jag ett väldigt roligt jobb med mycket inflytande, lagom med resor i världen och fantastiska kollegor. Det är verkligen inte svårt att stiga upp, jag vill dra mitt strå till stacken i företaget.

Nu måste vi tala klarspråk, vad har du egentligen spenderat din tid på de senaste 6 åren?

Haha, lite allt möjligt. Jag har byggt företag, varit pensionär några varv, investerat utanför börsen och skilt mig, enkelt sammanfattat. Det har också varit en period där barnen vuxit upp och livet i allmänhet gått igenom mycket förändringar.

Skilsmässa låter klart negativt för investeringarna (förutom det privata förstås). Vad har detta inneburit?

Det tar såklart energi och tankeverksamhet och har inneburit att jag behövt bli ännu mer passiv med investeringarna. Allt är inte helt klart ekonomiskt heller utan det finns en rätt överhängande risk att jag måste ge bort eller likvidera hela portföljen. Innan det är helt avklarat är ju motivationen att optimera investeringarna inte heller helt på topp.

Tiden går, du blir allt mognare och mer erfaren som investerare. Börjar du känna dig mer bekväm och börjar leta dig ner till mindre bolag?

På börsen är jag mycket mer intresserad av att bevara kapital än att generera kapital så att söka sig till volatilare delar av marknaden med lägre likviditet är inte mitt mål, oavsett den egna förmågan. Mitt risktagande tas snarare utanför börsen och börsportföljen är en likviditetsreserv. Så nej, jag tittar inte på smålistorna på något sätt. Sedan är jag definitivt bekväm i att investera i små bolag men det sker mestadels utanför börsen och i bolag där jag på något sätt har insyn.

Hur har investerandet utvecklats de sista åren? Går det bättre eller sämre? Har aktiviteten i portföljen ökat? 

Med en portfölj av investmentbolag har det krupit närmare index i avkastning. Senaste fem åren har portföljen i snitt avkastat 12,3 % mot index på 8,5 %, vilket är ok i mina ögon. Aktiviteten i portföljen har gått ner rejält, jag tittar kanske till den en gång i kvartalet och gör transaktioner ännu mer sällan.

Vid förra intervjun så var negativa räntor ett nytt fenomen och nu har vi boprisräntor över 4 % . Du sa då att det var svårt att hitta intressanta objekt att investera i. Hur ser det ut idag? Har det blivit lättare?

Det går egentligen alltid att hitta något, men i den marknad som varit (länge) har man fått vara mycket skickligare och arbeta mer med djup bolagsanalys snarare än de rätt enkla modeller som jag föredrar. 2008 var ju ett enda smörgåsbord av billiga bolag, som motpol. Trots ränteutvecklingen är börsen inte nära att vara där ännu, investerarna har fortfarande alltför stort framtidshopp. 

I år har vi haft en riktig slakt av fastighetsbolagen. Förr i tiden var iallafall fastigheter något du kikade mycket på. Vad säger du om svenska fastighetsbolag till 50% rabatt mot innan?

Jag har ökat lite i Balder i en tjänstepension så lite har jag tittat. Med ökade avkastningskrav i ett högre ränteläge är det helt rimligt att värderingarna ska ner kraftigt, addera den gearing man har i ett fastighetsbolag så blir effekten rätt extrem. Om avkastningskravet på en fastighet ökar från 4 till 6 % så ska värderingen ner 33 % vid oförändrat driftsnetto, vid 50 % belåning av ursprungsvärdet så sjunker då eget kapital med 67 %. Känsligheten är enorm så som ränteläget sett ut.

Du köpte Swedbank efter finanskrisen vilket jag gissar är bakgrunden till en inte helt obetydlig del av din nuvarande förmögenhet. Får vi se en repris i fastigheter? Sitter du med bazookan laddad och väntar på att få fylla portföljen med Balder?

Jag har extremt låg likviditet och den ser ännu svagare ut framöver efter skilsmässa, så nej, jag har helt enkelt inte krutet för en sådan satsning.

Jag måste också få fråga om hela Sveriges darling SBB. Har det kliat något i köpfingret?

SBB är det bolag som drivit cykeln uppvärdering-uppbelåning-förvärv-uppvärdering-etc. hårdast av alla och med störst kreativitet. När räntorna sjunker har detta varit en stor framgångsfaktor men nu gör det bolaget till det mest riskabla av alla. Jag förstår inte ens alla deras finansiella abrovinker (ej marknadsmässiga hyror som kompenserats med utdelningslöfte i emitterade aktier etc.) och det gör det omöjligt att bedöma vilka hinder som finns när de måste reverseras. Så nej, jag har hållt mig borta.

Till en helt annan fråga: Är det sant att du var så hemlig mot din familj att du var tvungen att skaffa kontor att blogga ifrån?

Haha, från barnen när de var små så vägde det in definitivt, men jag behövde kontoret för många syften, inte bara som skrivarstuga.

Hur anonym är Luppen idag? Hur många är det som vet vem du är egentligen?

Jag är fortfarande anonym, men eftersom aktiviteten är så låg är det inte fullt så kritiskt. Det finns kanske 30-50 personer som vet om mitt hobby-alter-ego. De har dock varit vänliga nog att inte basunera ut det, samtidigt sjunker allmänintresset varje dag ;).

Och familjen då, vet de fortfarande inte om att du är internetkändis?

Jodå. De är jätteimponerade. “Kul pappa, du är en influencer nästan helt utan inflytande”.